På jakt....

Idag har jag äntligen kunnat rasta apostlahästarna (dvs jag har sprungit!) i skogen. Det var sköööönt! Dock lite oroväckande när skogen var full av skjutglada jägare. Men jag hade reflexvästen på och jag frågade en av de jag sprang förbi om det var okey att fortsätta. Jag kunde inte låta bli att småle till hjortarnas fördel när jag efter ca 7 kilometer och 7-8 jägare senare mötte tre hjortar som sprang på helt motsatt håll än där jägarna befann sig.
3-0 till hjortarna!
På mina långpass brukar jag lyssna på radiodokumentärer istället för att ha musik i öronen. Och idag var det dags för en dokumentär som jag har sett fram emot att lyssna på. Jag kan rekommendera den varmt. Den heter "Spring för livet" och handlar om en kille som fick diagnosen MS när han var 31 år och har efter det böjat löpträna. Att lyssna på den ger lite perspektiv på tillvaron och när jag tränade idag var jag helt nöjd med att överhuvudtaget kunna springa!
Du kan lyssna på programmet HÄR

Jag gör slut!

 

Tydligen är jag ett trevligt sällskap. Åtminstonde tycker förkylningsbacillerna det, för dom verkar inte vilja lämna mig. Och jag skulle gärna föredra att dom tog farväl av mig nu!! Jag gör helt enkelt SLUT nu!
Jag har haft totalvila en hel vecka och innan dess har det bara varit halvtaskiga försök till lite träningspass. NU vill jag igång. Att träna lite lätt med snuva och så kallad "smärtfri" förkylning kan jag göra men när jag har halsont brukar jag vara noga med att inte pulsträna.

Varje gång jag har skrivit om sådana här struntsaker så ångrar jag mig. Detta är ju förfärligt gnälligt och jag borde istället tänka på att det finns dom som lider av värre saker än en banal förkylning. Jag borde skämmas......

Tomten tar tydligen fågelvägen....

Vi fick uppleva en riktigt tokig tomte år. Han hade nämligen ställt in kompassriktningen på grannens hus. Så när han kom från skogen och knackade på dörren på baksidan så gick han helt sonika genom huset och rakt ut genom dörren till innergården. Han tyckte tydligen att det var en smart genväg.....det stod ju ett hus i vägen för hans kurs....Som tur var så upptäckte han att vi hade barn i detta huset också så han vände om och knackade på igen.

Grön jul

Det är julafton. Klockan är 05.25 och jag är på väg hem från jobbet. Termometern står på 7+ och det regnar. Inte mycket till julstämning. Men ljuv julmusik med bjällerklang från radion piggar upp och den intalar mig att det FAKTISKT är jul nu. Tänk om ändå tomten kunde komma med snö i säcken....HA EN GOD GRÖN SKÖN JUL

W-kur

Ikväll har vi bakat Saffransbiscotti. Det är fina skorpor som är lika goda om två veckor som dom är idag (fast om två veckor är dom slut!) och de passar utmärkt både till glöggen och kaffet. Istället för att ge bort en julblomma brukar jag ge bort något jag själv har gjort. Till exempel en påse hemmagjorda skorpor, en burk inlagd sill eller varför inte en strut med hemmagjord Fudge.

Recept på Saffransbiscotti hittar du HÄR!

Nu väntar några dagars ledighet och jag börjar äntligen känna mig piggare. Ryggen har varit en plåga i ett par veckor och jag har även haft lite känningar ner i mitt vänstra ben. Jag tror att det möjligen är lite Ischias. Men efter en tvådagarskur med "W" är det mycket bättre och nu ska träningen snart sättas igång igen för fullt. Härligt....Det börjar nämligen bli jobbigt att vara svartsjuk på de som kan springa ut i vintermörkret medans jag får sitta inne vid spisen hos bocken och pepparkakegrisen...... 

W-kur = Vila + Voltaren

JULGODIS

Idag har vi gjort julgodis i olika former och smaker. Brända mandlar, Fudge, Apelsinchokladkola och Moccakola. Mmmm... ljuvligt gott blev det. Det har gått åt hur mycket socker som helst och det passar ju inte alls in i min sockerfilosofi. Men vad gör man inte....det är ju bara jul en gång om året. Och det är faktiskt viktigare att man håller koll på det man stoppar i sig mellan nyår och jul än det man äter mellan jul och nyår....

Duktiga sockerbagare!

Lägg till bildtext

Min personliga favorit är Chokladkolan med apelsinsmak. Receptet på den hittar du HÄR.

Beträffande träningen så ligger den på is (och då menar jag inte att jag har börjat åka skridsko...!). Jag får bakslag i min förkylning gång på gång. Så nu har jag vilat i flera dagar och det är inget KUL ALLS. Jag vill UUUT!! Jag får gå och trösta mig med en stor bit FUDGE....

Vilken tur att det gick över!

Idag har jag varit ledig och började dagen med en välbehövlig sovmorgon. Inga snöflingor idag heller! Efter frukost och och den bästa koppen kaffe på hela dagen, fick jag ett anfall av städlust. Jag satte mig vid datorn en stund och kan man tänka sig.....anfallet gick över och jag fick plötsligt mer lust att ut och träna! Rullskidor blev det idag (trots envis hosta, men nu kan jag inte sitta still längre, jag har svettabstinens...(?). Jag var lite vinglig och var faktiskt nära att rulla omkull flera gånger. Det är lite som att cykla. Ju saktare det går desto mer vingligt är det.

Förra året vid denna tiden hade vi varit insnöade flera gånger. I år är det grönt så långt ögat kan nå. Inte mycket till julstämning...

Jag hittade några foto ifrån december 2010, visst ser det härligt ut!

Snö upp över fönsterna

 

Vår innergård december 2010. Noas julklapp (slalomskidor) hade jag gömt innanför den svarta dörren i hörnan. På julafton kom det ännu mer snö. Det var bara att skotta bort ett par kubikmeter snö för att komma åt dom....

Pulkåkning på Sockertoppen (=livsfarligt!)

Reflexvästarna som skymtas mellan träden sitter på friskusarna Madde & Stoffe. Detta är bildbevis på att löpning är en perfekt "året runt aktivitet". Rätt skor eller broddar så finns det inga hinder!

Spö spö spö...ge mig snö snö snö...

Nu skulle jag kunna tänka mig lite vinter.... Jag vill ha julkänsla och ett vintervitt landskap! Och sen vill jag ju förstås ut och ploga med traktorn!!  Det vore även bra om skidorna kunde få glida lite i längdåkningsspåret och inte bara på hjulen. Nu är det ju faktiskt bara 2½ månad kvar till Vasaloppet. Av ren lathet har jag ännu inte rengjort  mina längdåknings skidor. Så fästvallan plus lite annan smuts sitter kvar sedan Öppet Spår i februari. FY skäms på mig....
Glöm inte lyssna på Radio julkalendern "Allt du önskar". Om ni har missat den så lyssna på den med era barn på POD radio eller här.
Jag misstänker att den kommer att ha ett mycket tänkvärt slut i detta konsumtionsamhälle....

Det var möed skrik....

för lide ull, sa käringen när hon rakade grisen.

Nu är bröden färdiga. Jag lyckades få fram tre stycken ätliga (!) surdegsbröd.
MEN det höll på att gå åt skogen eftersom jag hade tagit alldeles för lite mjöl på handdukarna i durkslagen. Vilket innebar att den jästa degen satt fast i handdukarna och var svår att stjälpa upp på plåten. Så 2 av bröden blev det lite "punka" på. Men 1 av 3 är väl inte fy skam!?

För att dom skulle bli så där hårda utanpå gräddades dom med ett par isbitar i ugnen. 15 minuter i 250 grader och ytterligare 15 minuter med temperaturen sänkt till 200 grader

Hur smakade dom då?? Tjaa.... det var ju ingen supersmakupplevelse precis. Men visst, nybakade bröd är ju alltid goda.

Men jag får nog säga som bondkäringen iallafall:
" Det var möed skrik för lide ull"

YES!!!

Degen har stått och jäst färdigt i kylen inatt och den har jäst till dubbel storlek!! Kan man tänka sig....Kanske detta kommer att lyckas iallafall....

 Tre bröd är formade med "vikteknik". Otroligt kladdig deg. Men som tur var så skulle den inte knådas på bakbordet utan bara vikas ihop till bröd. Jäsningen fortsätter nu i jäskorgar (som inte finns i mitt hem utan durkslagen får fungera som detta.). Nu gäller det! Om 1½ timme sedan dom in i ugnen. Funkar denna jäsningen kan ingenting gå fel!

Att dyka bland giftiga fiska, ormar och revhajar eller köra motorcykel gjorde mitt liv spännande när jag var i 20-årsåldern. Nu för tiden kan man nöja sig med ett surdegsbak för att få lite extra spänning i tillvaron (och ett och annat Vasalopp och en Ironman förståss...:-)

Baka bröd inatt???

Ikväll var det då dags att göra degen till surdegsbrödet. Fördegen har stått och jäst hela dagen och var så här bubblig ikväll när det var dags att blanda den till deg.

 Brödet jag har valt att baka heter Honungsbröd och finns i Martin Johanssons bok "Surdegsbröd".
Detta är ingredienser:
Surdegen som jag gjorde i morse
60 g Honung
500 g Vetemjöl Special
325 g vatten
300 g Rågsikt
Detta körde jag i assistenten i 4 minuter. Sedan hällde jag i 1 msk salt och degen bearbetades i ytterligare 2 minuter. Sedan var degen är KLAR för jäsning!! Den är ganska kladdig men det är helt i sin ordning har jag förstått.
Men nu har jag ett stort problem! Någonstans i planeringen har det gått snett. Degen ska nämligen jäsa i 3 - 5 timmar vilket innebär att jag får gå upp i natt vid 2-tiden och baka surdegsbröd.......
Men NIX PIX, inte ens ett surdegsbröd kan få mig att stiga upp mitt i natten. Jag tror den kan jäsa lite längre i lägre temperatur. Visserligen är det kanske inte läge att experimentera nu när allt har gått i lås så här långt. För går detta brödet också åt pipsvängen kan jag berätta att jag har en riktigt sur Häxtant som bortskänkes snarast. Då kommer jag nämligen aldrig mer att ge mig på att baka surdegsbröd. Men stiga upp mitt i natten.....ALDRIG....Det får bära eller brista....

Nu är tiden inne...

Idag är det dagen D. Nu har surdegsbaket börjat.

Det här har jag gjort:

Igårkväll tog jag ut surdegsgrunden ,dvs Häxan Surtant, från kylskåpet. Jag vårdade den lite ömt och satte igång den genom att hälla ut allt utom 50 gram och mata den med 1 dl ljummet vatten och 1 dl rågmjöl. Inatt bodde den återigen ovanför kylskåpet för att få lite värme omkring sig.

I morse mådde den så här fint:

När surdegsgrunden är "igång" syns det tydligt. Fina bubblor och konsistens som pudding.

I dag har jag sedan gjort en fördeg som ska användas i den slutliga degen. Den är gjord så här:
1 dl av "Häxan" (Surdegsgrunden)
3 dl ljummet vatten
1 dl ekologiskt rågmjöl
2½ dl ekologiskt rågsikt

Färdigblandat och med en konsistens som kräm

Nu ska den stå här i värmen ovanför kylskåpet tills ikväll för då ska degen göras.

Receptet är taget ifrån boken "Surdegsbröd" av Martin Johansson (Pain de Martin som jag länkade till i förra inlägget). Denna boken fick jag låna av min fina kollega Anna-Lena som också har engagerat sig i mitt bak.

Fortsättning följer....

Jag har lyckats.....

....med steg 1 av 4!
Surdegsgrunden är nämligen färdig! Nu har den flyttat in i kylen för att vila sig. Eller kanske rättare sagt för att jag vilar mig. Surdegsbröd kan man ju liksom inte  bara "svänga" ihop när man har lite tid och krafter över utan det kräver en ganska stor arbetsinsats. Med tanke på att det förra (och enda) surdegsbrödet som jag har bakat blev som en tegelsten så vet jag hur degen INTE ska vara. Det kan kanske göra att oddsen är lite högre att jag ska lyckas denna gången. Jag har tänkt att jag ska baka tisdag-onsdag. Det är inte klokt! Två dagar för ett ynka bröd! Men detta görs i 4 steg kan man säga.
1. Först skapa en surdegsgrund. Det finns historier om bagerier som bakar bröd på surdegar som är flera hundra år gamla. Så vårdar (dvs matar) man bara denna så kan man ha den hela livet. Det finns till och med hotell , där man kan lämna in surdegen när man åker på semester.
2. När man har bestämt sig för att man ska baka bröd så gör man en fördeg på lite av surdegsgrunden + lite mjöl och lite vatten. Sedan ska detta stå länge.....
3. Därefter gör man degen som ska jäsa länge.......
4. Därefter gör man då äntligen bröd som ska jäsa länge........
Beroende på hur mitt resultat kommer att bli så delar jag med mig av detaljerna hur jag gjorde. Jag vill ju för allt i världen inte dela med mig av hur man gör för att misslyckas med ett surdegsbröd!
En som kan det här med surdegsbröd är den här killen: Pain de Martin
Det han inte vet om surdeg är inte värt att veta!

Så mycket sämre.....

Kvällens program av "Så mycket bättre" hade helt fel titel! Det kan nämligen inte bli bättre än när Laleh själv framför sina underbara låtar. Lalehs 3 album finns i min Mp3 spelare och hennes härliga stämma och texter följer ofta med mig ut i löpar/cykel/skidspåret. 



Jag tycker att Snö är hennes mest storslagna låt. Den är som liniment för själen.

Så nu dansar jag snödansen en stund och blickar mot himlen och önskar mig lite snö till jul.......

Ett monster i skafferiet

I morse när jag öppnade luckan till surdegens lilla krypin ovanför kylskåpet fick jag en smärre chock. Synen som mötte mig var en krälande brun varelse! Det var rågsurdegen som hade smitit ifrån glasburken och var på god väg utifrån skåpet. Jäsningen hade tagit sådan fart så att det fullkomligen hade bubblat över. NU är jag på gång!!! Jag känner på mig att inom en vecka har jag bakat ett felfritt surdegsbröd.

Rågsuren fick flytta till en större glasburk och har inte rymt fler gånger (än...)

Rågsuren gjorde jag för 3 dagar sedan på 200g rågmjöl + 1 dl vatten (40 grader)+ 1 msk honung och den var betydligt lättare att få igång än vetesurdegen. Jag kan också berätta att doften ifrån denna inte särskilt mysiga goja är inte helt angenäm. Den luktar lite fränt och påminner om öl faktiskt. Men enligt källor på nätet är tydligen det helt i sin ordning.

Igår var jag och Noa och sprang Luciastafetten i Råby. Som vanligt kul och grymt jobbigt. Jag sprang min sträcka på tunga ben och idag har jag ont i både hals och öra....... Ungdomslaget (Pojkar 16) där Noa sprang var grymt taggade och duktiga. I laget fanns 5 killar från 7 till 16 år och deras glädje och laganda gick inte att ta miste på.

Noa tog den tuffa startsträckan och här står han laddad till tänderna

NU är jag sur....

men det är INTE surdegen. Nej då, den sover den djupaste Törnrosasömnen och verkar inte ha den minsta tillstymmelse av liv. Ikväll ska jag prova göra en rågsur istället. Det ska vara lättare enligt expertis på webben.

Nu tröstar jag mig istället med min nya träningsleksak. Jag har hämtat den på posten idag och jag kan knappt vänta på att batteriet ska vara färdiguppladdat.....

Internet är ett fantastiskt konkurrenskraftigt redskap. Jag hittade ett bra pris på denna Garmin 310 XT efter sökningar på olika sidor med prisjämförelser. Det skiljer faktiskt mer en tusen kronor för exakt samma vara. Det gäller att vara om sig och kring sig........Ett hett tips är www.skovdenatur.nu

50 år gammal hushållsassistent......

Jag kan berätta att koskit på hjulen gör att det är bakhalt på rullskidorna! I de trakterna där jag bor och tränar är nämligen vägarna ofta trafikerade av bönder med diverse jordbruksredskap. Och på vissa ställen är det ofta tappat en del som istället borde vara på gödselstacken eller möjligen utspritt på åkrarna. Men det gör inte mig något. Det är härligt att se folk vara ute och arbeta och det känns mysigt när man ser bönderna stanna med sina traktorer vid väggropen och växla några ord. Här omkring finns det faktiskt några kvar som inte har förvandlat sina jordbruk till stora industrier. Nåväl, skidorna rullade på fint idag och jag kan berätta att dagens runda körde jag 18 minuter fortare än vad jag gjorde förra vintern!! Men jag vet inte om det beror på förbättrad teknik eller om jag möjligen är lite starkare i armar och bål. I vilket fall som så är det superkul!! Nu väntar jag bara på snön....fast enligt många längdåkningsexperter så är skåningarna generellt snabbare på Vasaloppet just för att vi har så lite snö (det vill säga vi tränar så mycket rullskidor och stakning).

Min rullskiderunda idag kan man se om man klickar HÄR. Och det var friska vindar på det "Huarödska" berget vill jag lova.

Ikväll är det dax för Lussebullebak. Min bästa vän i bageriet (förutom mina barn förståss) är definitivt min hushållsassistent. Det är en Kenwood Chef och är ett arv från min kära mormor. Den är minst 50 år gammal och är superbra. DET KAN MAN KALLA KVALITÉ!!

Surdegsgrunden är utkastad och påbörjad på nytt. Nu har den snart flyttat runt över allt. En kollega upplyste mig häromdagen att jag skulle räkna med att misslyckas ett par gånger innan det kommer igång. Nån som fattar vad jag gör för fel???

Stormen Berit

Varmt, ljust och rinnande vatten i kranen igen. Oj oj oj vad man uppskattar sådana självklara saker när man har varit utan det i mer än två timmar. Stormen igårkväll gjorde att vi blev ström- och telefonlösa vid 21:00 och jisses vad stormen tog i efter att vi hade gått och lagt oss. Tur att studsmattan var inplockad annars hade den gett sig av. På morgonen stod huset fortfarande mörkt och kallt. Brasan i kaminen hade för längesedan slocknat. Det var bara att bita ihop och börja elda. Det har inte blivit mycket gjort idag kan jag berätta. Dagen har spenderats i favoritfåtöljen framför kaminen med en riktigt spännande bok. Jag som hade tänkt ut och rulla på skidorna idag. Och det hade ju i och för sig funkat, men att inte veta när jag hade kunnat duscha gjorde ju såklart detta omöjligt. Nåväl klockan 16:00 blev det återigen ljust i huset och det var precis när jag började känna att problemen blev större och jobbigare.....Tö i frysen, varmt i kylen, kallt i huset (16 grader på sina ställen) och slut på vatten i kranen. Men nu är allt som vanligt igen. Förutom att vi inte har fast telefoni ännu....

Fredagsmys

Visste ni att ordet "fredagsmys" finns med i Svenska akademins ordlista. Jodå, 2006 registrerades detta trevliga ord som ger mig vibbar om god mat, tända ljus och en sprakande brasa i kaminen. Och vilka kvällar är väl mysigare än dom i december?? Fönster och trädgårdar är upplysta av glittrande stjärnor och lampor. Vackert.......

Till och med  katten har fredagsmys

Jag är ett stort "fan" av julen. Jag gillar det mesta som har med julen att göra. Förutom möjligen att springa på stan och trängas med tusentals andra sönderstressade människor.....
Ikväll har jag löptränat i byn eftersom mörkret var ett faktum redan kl 16:00. 4 varv på motionsslingan som egentligen borde kallas för backslingan, då ca 25 % av varvet består av en väldigt brant backe som suger musten ur en fullständigt. Efter backträningen blev det "Windowrunning" i byn (motsvarigheten till Windowshopping på stan när allt är stängt). Och det var extra kul ikväll eftersom dom flesta har pyntat så fint i sina hus.
En kort rapport från surdegsträsket:
Ett försök gjordes att sätta igång den surdegsgrund jag hade från förra helgen. Denna verkade dock inte komma igång utan i eftermiddags har jag börjat om från början. Dvs 20 g honung, 100 g ekologiskt vetemjöl och 120 g vatten (40 grader). Nu står surtanten på elementet i köket för att få igång jäsningen innan den får flytta upp i skåpet ovanför kylskåpet igen. Nu känner jag på mig att detta kommer att gå vägen.....

En gång......

....är ingen gång. Skam den som ger sig. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Det enda stora misstaget är det som vi inte lär oss något av.
Så därför gör jag om hela surdegsproceduren......

Surdegsbröd del 4

Med risk för att detta blir en utdragen och ganska trist historia fortsätter jag ändå rapporten ifrån bageriet.

Fördegen har jäst under dagen och var återigen bubblig och fin, så ikväll var det dags att göra den slutgiltiga degen.

Den är gjord på Grahamsmjöl och Manitoba Cream (speciellt mjöl med extra förmåga att jäsa). Och nu ska den in i kylen i plastlådan för att jäsa i ytterligare 12 timmar. SÅ NU GÄLLER DET......Degen ska jäsa till minst dubbel storlek om det hela har funkat.
Det är nog tur att jag har dokumenterat detta här för troligen kommer jag inte att göra några fler surdegsbröd. Det känns som att surdegar egentligen inte riktigt får plats i mitt liv, men det är ganska kul iallafall.

Surdeg Del 3

NU ska det bakas bröd! Eller förresten....... "NU" var ju att ta i. Jäsning och bearbetning av degen tar ca 1½ dygn, så imorgon förmiddag ska det eventuellt dofta surdegsbröd här i huset. Dock finns det en del tveksamheter över Häxans surtants överlevnad. Det var nämligen inte lika mycket bubblor i sursmeten idag. Men jag gör ett försök att skapa ett Grahamsbröd. Så idag på morgonen har jag gjort en fördeg. Det vill säga jag har blandat:
100 g surdeg (häxan...)
150 g ekologiskt mjöl
150 g kallt vatten
Nu ska detta stå och jäsa till ikväll då jag ska göra degen.
Spännande....
Fortsättning följer

Del 2 i Surdegsprojektet

Ikväll, det vill säga "dag 2" i surdegsproduktionen, har Häxan Surtant (surdegen alltså) matats med 20 g ljummet vatten och 20 g ekologiskt vetemjöl. För övrigt rör vi i burken morgon och kväll. OCH NU BÖRJAR DET HÄNDA SAKER!!
Jag  börjar förstå varför surdegsbröd kostar 40-60 kronor stycket. Det är nämligen en tidsödande  jäsning. Förutom själva surdegen som tar 4 dagar för att bli färdig, så kommer det att ta ungefär ett dygn att baka ett bröd.

It´s alive!!! Bara SE så fina bubblor där är i den!!



Xperiathon

Kolla in detta synnerligen annorlunda lopp: XPERIATHON
Tyvärr jobbar jag, annars skulle jag definitivt deltagit! (hmmmm.... jobbet inkräktar alldeles för mycket på fritiden  :-(

Surdeg

Jag har alltid varit nyfiken på surdeg och efter att vi har pratat en del om det på jobbet i veckan, så bestämde jag mig för att prova på detta förunderliga fenomen. Så idag har Noa och jag hjälpts åt att göra "suren".
Vi blandade ihop:
100g Vetemjöl (ekologiskt)
120 g kokat vatten som svalnat till 40 grader
20 g honung

Sedan döpte vi "suren" till Häxan Surtant och låter henne bo i skåpet ovanför kylskåpet i 4 dagar. Där är nämligen lite varmare än i köket. 22-24 grader behöver det tydligen vara för att processen ska gå igång. Nu ska hon tas väl omhand så att hon blir riktigt sur....

Fortsättning följer.....



Vinterträning inför IronWoman

Jag hittade lite tips på hur man kan lägga upp träningen i vinter till IronMan/IronWoman:

Men......Jag har inte tänkt gå på Vikingens linje här ovan, utan nu har racercykeln hängts upp på trainern i förrådet. Men det finns en risk för att den inte komma att rulla så mycket där. Jag tycker nämligen att det är så otroligt tråkigt och enformigt att sitta där och trampa. Men ikväll blev det iallafall en timmes trampande till "Bonde söker fru" på TV4 Play. Eftersom vi är så "gammaldags" och bara har markbundna TV-kanaler så får vi hålla till godo med kvalitetssåpor som Robinson och Bonde söker fru  ;-).
Simningen blev inte någon AHA upplevelse igår heller. Lyckades crawla en längd åt gången med andan i behåll och sedan var jag tvungen att stanna för att få ner puls och andning. Men.....det finns hopp. Nästa gång kanske jag löser gåtan...

Simning och crawlträning idag

Hur svårt kan det va? Jag menar andas är ju en reflex, så det i sig är lätt, men att göra det på rätt ställe när man crawlar är onödigt svårt tycker jag. Luften liksom stockar sig i lungorna. Konstigt....Men det känns som att om jag bara kommer på knepet så sitter det. Ingenting är omöjligt....bara olika svårt...

Pay Back time

Idag har vi gett tillbaka lite tid och kraft till klubben genom att vara funktionärer i Ryssbergets IK:s egen mara.Vi har hejat OCH peppat OCH langat vätska OCH sett till att alla maraton- och halvmarathonlöpare i Bromölla fick en härlig tur med apostlahästarna. Det var ett nästan lika härligt löparväder idag som igår i Jämjö. Banan är en 4-varvs bana och Linn och Noa hjälpte till med vätskan vid varvningen. Linn ville så gärna langa vätska, och det fick hon göra när de snabbaste elitlöparna hade passerat. En av de rutinerade veteranlöparna tyckte det var ett väldigt trevligt inslag och gav gärna några minuter av sin tid för att stanna hos henne och dricka av den goda och energirika Coca Colan. Dock fällde han en kommentar att vi sinkade honom genom att ha så små söta funktionärer som han bara var tvungen att stanna hos och prata med en stund. Hmmmm....hur ska jag då tolka att dom allra flesta slet sportdrycken ur händerna på mig i en rasande fart...  ;-)


Linn langar vätska

  Som dom flesta vet är det tillåtet att lämna in egen dryck/energi som placeras ut på ett separat bord vid vätskestationerna. Och det är då rakt ingen myt att marathonlöpare har en del "ticks" för sig. Det kunde man bland annat få bekräftat genom att titta på vad som låg på detta bord. Där fanns allt ifrån en liten påse grillchips till salta grodor, kanelsnurror och Iprentabletter (som kanske inte så lämpligt att ta i samband med en marathonansträngning) m.m. Kolla bara på den lilla "doggybag" som ligger här:

Nu ska jag inte sitta här och göra narr av marathonlöparna!!! ALLA gjorde verkligen fantastiska prestationer.
Tur att jag hade min halvmara i benen från igår för annars hade jag blivit sååå avundsjuk på alla de svettiga löpartokarna som fick springa idag.


Löpartoken själv, i egen hög person
(ja, jag vet....någon envisas med att kalla mig löpardiva men jag gillar löpartok bättre....;-)



En novembermorgon, i en skog, någonstans i Blekinge....

Nomalt eller ej, klockan ringde 05:25 i morse och jag steg upp och körde upp till Blekinges Jämjö för att springa en halvmara. På tunga ben tog jag mig fram på grusvägar i 10,5 kilometer för att där runda en kon och springa samma väg tillbaka. På vägen till konen inbillade jag mig att det skulle bli mycket lättare att springa tillbaka då jag tyckte att dom första 10 kilometrarna gick mycket uppför (vilket ju skulle innebära nerförsbacke "hem" till målet). Men ack......vad jag bedrog mig. Bränslet tog slut vid sisådär 15 kilometer och det blev riktigt jobbigt på slutet. Släpade mig i mål på 1,38 och är mer nöjd med tiden än med känslan faktiskt.

Löparboom

Eftersom jag har spenderat veckan i Malmö så fick löparabstinensen stillas med en (eller rättare sagt ett par) rundor i Pildammsparken. Där var det MYCKET tydligt att det råder en löparboom just nu. För visst tänkte jag tanken att "-ska jag verkligen ge mig ut ensam i en skum park i denna STORA stad??". Men jisses, där var ju mer folk än i kyrkan.....Det kändes tryggt och framförallt väldigt normalt att vara löpare i Malmö denna kväll.
Frågan är bara om det är lika normalt att stiga upp 05:30 en lördagmorgon och köra bil 15 mil för att springa en halvmara....
Men jag är inte ensam....det finns mångar löparnördar som går (eller springer) lösa.....

Min egen lilla fanclub

Den som först står på trappan och tar emot den som varit hemifrån är vår egen lilla Linn. Hon är liksom "ihopsamlaren" i vår familj och hon gillar INTE när vi är på vars ett håll. I höstas var det ganska mycket frånvaro från min sida...var det inte jobb så tränade eller tävlade jag.  

Denna fina teckningen fick jag när jag hade varit och sprungit Veberödsrundan i höstas. Det står: "HUR GICK (det) IDAG MAMMA, JAG HAR SAKNAT DAJ.

HÄRLIGA UNGAR!!!



November

Just nu är det tungt, mörkt och så dimmigt att jag nästan får cellskräck. Inspiration till löpning måste vara så låg den bara kan i november månad. Tävlingssäsongen är så gott som över, vintertiden (normaltiden) är här och därmed mörkret. Blåsten och regnet är snarare en regel än ett undantag. Nu gäller det att bita ihop och bara ge sig ut och låta snöblandat regn piska ansiktet och låta blåsten blåsa det torrt igen. Det är ju när det är som tuffast det ger mest resultat både i kropp och i pannben. Jag brukar tänka på hur härligt det blir att 'kamma hem' resultatet efter lång och trogen vinterträning när vårsolen börjar värma oss igen.

Glad över att göra någon annan glad

I onsdags var det överraskningarnas dag. Pappa hade nämligen tidigt bestämt sig för att INTE fira sin födelsedag men då började planer smidas i mitt huvud. Genom ett vykort till honom dagen innan blev dom varse att vi (barnen) skulle laga en god middag och se till att disk och allt annat fixades. Vad dom INTE fick reda på då, var att kvällen skulle avslutas med Lasse Berghagens föreställning "Från Ballad till Burlesk" på teatern i Kristianstad. Dom fick en trevlig kväll och vi var så glada över det.
För vad är väl större, än glädjen över att göra någon annan glad.....

Så här fina är dom: Mamma och den snabba Vasaloppsåkaren, Pappa

Nu är skulden betald

Den stulna timmen från i våras är återbetald inatt och tiden är normal igen. Hur mycket jag än skulle vilja ha ljuset kvar på kvällen istället för på morgonen, så får jag väl inse att det kunde varit mycket värre. Med tanke på att det vi kallar för Vintertid  faktiskt är Normaltid . Kvällarna hade varit betydligt mörkare tidigare på året om sommartiden inte hade införts. Sommartiden förlängdes ju faktiskt också för några år sedan och klockan ändras några veckor senare på hösten. Frågan är bara vad man ska göra med denna extra timme man har fått tillbaka. Eftersom jag har blivit genomförkyld så tänker jag inte putta in den i träningskontot, men tro mig.....det finns mååånga andra konto som ligger på minussaldot. Kanske man kan utjämna i något konto idag kanske...Tvättkontot kanske...eller städkontot....undrar hur hur mycket jag hinner på en timme??

Mission Impossible,eller??

Det sägs att simsättet crawl ska vara det enklaste sättet att ta sig fram i vattnet. Det diskuteras till och med att det ska vara det simsättet som barn ska lära sig allra först i simskolan. Jag däremot har aldrig lärt mig detta. Jo, förresten jag kan crawla tills luften tar slut och jag måste andas. Kanske beror det på att jag hela mitt liv har tyckt att det är roligare att vara under vattnet. Antingen bara tills luften är slut eller med lufttuber på ryggen. Det är alltså andningsmomentet som är den svaga länken för mig....Simning står på programmet idag och troligen lyckas jag inte knäcka koden med crawl idag heller.

Förvandlingen

Hur kunde detta ske......
Min lilla ängel förvandlades enkelt och snabbt till ett blodtörstigt litet monster. Med vissa mutor fick denna lilla vampyr MIG till att vara delaktig i förvandlingen.
Vad gör man inte för sina små vampyrer som ibland suger "musten" ur en??
 

Visst var det en söt liten vampyr som kom och hälsade på? Men som tur var försvann det lilla monstret innan John Blund kom,
så hela familjen kunde sova tryggt i sina sängar när mörkrets makter slog till........

Damernas värdelösa rekord (?)

Nu har Internationella Friidrottsförbundet bestämt att kvinnliga rekord på landsvägslöpning inte längre kommer att gälla. Jo då, några viktigpettrar (säkert män...) tycker att det är fusk att kvinnorna har manliga harar i dessa mixade lopp! Troligen innebär detta att det kommer att bli betydligt färre "Women only" lopp. För vilka arrangörer kommer att ha lust och ork att dela på starten för män och kvinnor i stora Marathon- eller Halvmarathontävlingar? För dom kommer väl inte att ta bort Herrklassen, eller......? Nej, fokus kommer troligen att läggas ännu mer (än vad det redan görs) på Herrklassen. Damklassen kommer att bli  "nödvändigt ont" för arrangörerna. På de stora, fina lopp som kommer att tjäna pengar utan att ha ett separat Damlopp kommer de bästa damresultatet, underförstått, att vara en MANS förtjänst eftersom det ALLTID finns Män framför oss. Skrattretande eller hur.....
Sedan finns det en annan sida av detta som jag tycker är positiv. Om bara jämnställdheten hängt med i detta kunde det bli bättre. Vi kvinnor har ju faktiskt bara en ärlig chans mot andra kvinnor! I löpning kommer vi aldrig att bli snabbare än män. Genom att göra fler Damtävlingar (långlopp) så skulle damlöpningen kunna uppmärksammas mer som en egen gren med "egna tider" och prestationer. Folk i allmänhet hade kanske förstått bättre vad som är sanslöst bra tider för tjejer. Som det är nu kommer damvinnare/damtider nästan alltid i skymundan (åtminstonde i lokala medier) på grund av att dom alltid är sämre än männens.
Men i det stora perspektivet tycker jag att den nya regeln, som för övrigt inträder 111101, är dålig. Damerna kommer givetvis att bli förlorarna. Eftersom det är betydligt färre damer som springer kommer att gå miste om den folkfest och löparstämning som råder på de stora loppen som tex Stockholm Marathon etc. Och vad kommer att hända med andra liknande idrotter. Kanske får vi kvinnor inte längre åka Vasaloppet (det fick vi ju inte före 1981 heller!)? För att inte tala om alla rekord som redan finns. Till exempel Paula Radcliffes 2,15 på London Marathon, vad blir det av detta??? Okey, världens snabbaste damtid på Marathon lär det nog vara länge. Men några på IAAF har bestämt att så snabbt gick det bara för att hon hade MÄN att jaga i 42 kilometer........
Men....sista ordet är nog inte sagt. Det har tydligen blivit högljudda protester världen över och beslutet kan dras tillbaka.
To be continued.......

Berlin Marathon

Inspiration.....

Hittade ett klipp på hur det ska se ut.....Ska memorera den till nästa gång rullisarna ska ut....

Konditionskrävande chatt

I en värld är full av Smartphones, laptop:ar, mobilt bredband, fri surf, WiFi, IPad:s osv osv..... är vi ständigt online, uppkopplade och tillgängliga för omvärlden. Världen har liksom krympt och man kan genom några klick ta sig via webben till andra sidan jorden. När jag var liten kommer jag ihåg att jag fantiserade om en "bildtelefon". Tänk att kunna prata i telefon och se personen samtidigt!!!! Detta var ju rena rama Science Fiction! Nu finns till exempel SKYPE med videosamtal som jag fortfarande kan förundras över. När jag var liten var mitt sätt att chatta synnerligen banalt och gick till så här: Bästisen och jag bestämde att istället för att leka skulle vi skicka brev. Vi hade vars en hemmabyggd brevlåda med en speciell vimpel som signalerade att det fanns ett brev levererat i lådan. Den egna cykeln fick funka som postbil och man själv var brevbäraren. Så där kunde vi cykla fram och tillbaka flera gånger under en eftermiddag. Det var varannangångregeln som gällde. Oftast var det mycket små meddelande och det roliga var ju att öppna brevlådan och se vad som låg där i. Ju fortare man levererade, desto snabbare fick man tillbaka ett brev. Gissa om det blev MYCKET slit på cykeln......Tänk vad många moment vi gjorde som idag ryms i ett par klick med musen. Sanslöst när man börjar fundera......Detta inlägget låter ju som att jag är lastgammal vilket jag ju inte alls är ;-) men jag kan inte förneka att jag växte upp i ett annat århundrade.
 1900-talet, de va tider det....

Vila i FRID

Bellman

har lämnat jordelivet hastigt och tragiskt genom olyckshändelse

Han var för god för denna världen och nu finns han i Hönshimlen där inga hönsnät finns, och inte heller rovfåglar, rävar, illrar eller andra hotande faror för en liten kyckling.

RIP

Hönsen

Hyresvärdarna 

Växjö Maraton

Klockan 11:00 idag gick starten för Växjö Maraton och där stod jag i år igen. I perfekt höstlöparväder och med lust att springa långt. När jag hade gett mig iväg började jag tänka "cykeltankar" dvs att jag MÅSTE hitta en "klunga" eller en "rulle att ligga på". Efter några 100 meter hittade jag några Växjölöpare som jag hängde på i 21 kilometer. Dom såg ut att ha koll på läget och så här efteråt kan jag konstatera att DET hade dom. På första och andra milen skiljde det endast 9 sekunder (51,01 och 51,10)! Efter halva sträckan släppte de båda farthållarna på tempot och jag fick kämpa på själv ett tag. Det blev bara sporadiskt utvalda sällskap som inte varade så länge. De flesta höll ett annat tempo än vad jag ville men lagom till dom 7-8 sista kilometrarna kom jag ifatt en löpare som jag höll jämna steg med. Efter den magiska 40-kilometers skylten (som jag sett 7 gånger innan) flög tävlingsdjävulen i mig och det blev två snabba kilometrar till målet. Det var en härlig känsla att ha krafter kvar till detta. Det var verkligen "SuperWomankänsla" att susa förbi många andra som var trötta.  Jag kunde putsa på mitt personbästa med dryga 6 minuter och klockan stannade på 3,42,10

På större delen av varven runt sjön är utsikten så här fin.

Jag gillar Växjö maraton med sina 8 rundor och en höjdskillnad på HELA 9 meter. För mitt huvud passar en varvbana ypperligt. Man blir varvad och kan själv varva en och annan. Trots att det är Sveriges näststörsta maraton är det bara ca 400 startande men de korta varven gör att man hela tiden har löpare runt sig och det känns som betydligt fler. De sista löparna blir inte heller så "utmärkande" förrän deras sista varv.

Nu ska jag ta det lite lugnt några veckor och det blir inte några större (läs längre!) tävlingar på ett bra tag. Nu känns det som att jag kan sätta punkt på ett bra år och jag är supernöjd med mina insatser men framförallt med att jag har haft sjukt roligt på allt jag har tagit mig för.

Uppladdning

Min uppladdning inför Lidingöloppet eller ett Maraton är näst intill obefintlig. Det vill säga jag förändrar inget annat än träning och sömn. Veckan innan tränar jag mindre och försöker få så mycket sömn som möjligt. Kolhydratuppladdningar har jag slutat med, eller egentligen aldrig börjat med. Nämligen har den variant av kolhydratuppladdning jag ägnat mig åt tidigare, inte föregåtts av så kallad "tömning" ( det vill säga 0 intag av kolhydrater och ett hårt träningspass på det, så att musklerna är "tomma" 3-4 dagar innan loppet). Jag har bara försökt stoppa i mig mer Kolhydrater och har även ett par gånger druckit så kallad Carboloader dagen innan loppet. Resultatet, av framför allt de flytande och i allra högsta grad konstgjorda kolhydraterna, har varit att jag känt mig pigg som en mört och legat sömnlös större delen av natten innan loppet. De senaste åren har jag inte förändrat kosten utan bara ätit mer av det jag brukar äta (vilket som ni förstår är väldigt enkelt för mig). Resultatet av detta har varit att jag har känt mig tung i kroppen när man som mest önskar "lätta ben".
Nu däremot äter jag som vanligt, kanske till och med lite mindre veckan innan. Dricker gör jag precis lika mycket som alla andra dagar. Jag har aldrig förstått mig på de uppmaningar om att dricka extra mycket innan ett lopp, helst redan dagen innan. Som den sjuksköterska jag är ;-), vet jag att njurarna har inte förmågan att spara vatten bara för att hjärnan vet att det ska springas ett maraton dagen efter. Nej, resultatet av ökat vattenintag blir bara onödigt spring till Hemlighuset vilket ju också är förödande för den viktiga vilan.....Att ge sig på att dricka väldigt mycket vanligt vatten under kort tid (½-1 timme) kan dessutom vara väldigt farligt och leda till livsfarlig hjärnsvullnad.
HÄR finns en intressant artikel i Läkartidningen om Vattenintoxikation
Tyvärr lever jag inte som jag lär denna gången. Dålig planering gör att nattarbete väntar i veckan och det är inte bra för någo,t och DEFINITIVT INTE för den värdefulla vilan innan Växjö Maraton........

Premiär

Idag har jag varit ute på rullisarna för första gången denna säsongen. Jag blev ganska förvånad över att den lilla teknik som jag övade in förra hösten faktiskt fanns kvar. Det var riktigt kul och jag vågade staka på i en hygglig fart (UTAN att stå på huvudet......) Den skrovliga asfalten som finns här i ungefär 3 kilometer åt varje håll gör att det krävs ett rejält tryck i stakningen och det är ingen "finåkning" precis. Efter ca 3 kilometer kommer det tyst slät asfalt. Benen slutar plötsligt att skaka det känns hur enkelt som helst. Att kunna påbörja rullskidträningen direkt i år och slippa lära sig åka först gör att utgångsläget är ett helt annat i år. Det ska bli KUL att träna skidor igen!!

Inspiration......

Det satt långt inne men nu har jag anmält mig till Växjö maraton nästa lördag. Det ska bli kul, kravlöst och jobbigt såklart. När jag sprang i Växjö förra året var det en otroligt fin höstdag. Det var precis så det ska vara när löpningen är som bäst!
Idag har det varit långpass med "Järnviljan". Det kändes bra och det vore ju dumt att inte uttnyttja tillfället att springa en mara nu när det sitter några långpass i benen.

INSPIRATION (dock inte till Maraton....):

Doris och Bellman

Så här ser dom ut, Bellman och Doris. Doris är idag 6 dagar och lille Bellman har hunnit bli 4. De är två vildingar som är väldigt glada i Havregrynsgröt, kokt kall potatis och bröd. Mamma Höna serverar maten genom att lägga fram den till dom, men dom är så glupska så dom tar helst själva. 

Det tredje och sista ägget gick tyvärr inte att rädda. Den kycklingen har flugit till hönshimlen. RIP.

En annan åtråvärd metall

Nu när silvret är erövrat på Lidingöloppet och Klassikerdiplomet ligger i garderoben så finns det givetvis tankar på nya mål och utmaningar. Under året har träningen tagit sig andra dimensioner och jag har förstått att ingenting är omöjligt (?) bara olika jobbigt (?). Vad ska jag då göra nästa år?? Det har funnits tankar i mitt huvud länge om detta och jag har väl slängt ut en och annan ledtråd men inte riktigt vågat uttala det i klartext. Men NU, tror jag att jag har nött och stött detta tillräckligt länge för att äntligen säga: IRONWOMAN!!  ( Det killar i min mage bara av att säga ordet....) Jag gillar ju att "leka" triathlet så vad kan då passa bättre än denna (i mina ögon) ultimata prestation i Kalmar augusti 2012.

Distanserna är:
3800 m simning i öppet vatten (Kalmarsund)
18 mil cykling
42,195 km löpning
Detta ska klaras av på max 15 timmar. Efter en hel del kalkylering har jag kommit fram till att jag borde klara av det. Inte idag och inte imorgon eller nästa vecka så klart. Men om jag trimmar upp träningen under vintern och våren och lägger fokus på framförallt cyklingen och på att klara av hög ansträngning under många timmar. Men innan dess ska jag åka Vasaloppet......

Tänk först....

....uppdatera sen. I dessa facebook- och bloggtider behövs det en extra eftertanke innan man uppdaterar sina statusrader. Jag har upptäckt att det är väldigt lätt att skriva 'av bara farten' och sedan har man plötsligt delgett läsarna sina innersta tankar och känslor. Vi som är vuxna har väl vett till att inse vad vi gör när vi twittrar, bloggar eller liknande men har tonåringar detta? Tolkningen av det skrivna ordet ligger helt och hållet hos läsaren och när man som skribent har publicerat något så har man inte mycket makt över hur det ska uppfattas. Jag tycker att 'Webbvett' borde vara ett nytt ämne i skolan där det kunde diskuteras vad som är lämpligt eller rättare sagt olämpligt beteende på webben, och vad konsekvenserna kan bli om man inte tänker sig för.

En till....

När vi tittade till hönsen i eftermiddags så var där ett litet hål i det ena ägget och vi kunde höra pip därinifrån. Gissa om vi blev uppspelta. Tillsammans med mamma höna kunde vi hjälpa det lilla livet att komma till världen. Det tog en stund innan det envisa skalet knäcktes och kycklingen kunde ramla ut. Det var en spännande upplevelse.

Kycklingen

Kycklingen har överlevt och den goda modern är en klok mor, fast hon är en höna (?!). 2 okläckta ägg finns kvar i redet och eftersom kycklingen kräver värme och hela tiden ligger under hönan så har de överblivande äggen också fått fortsatt omsorg och ruvning. Vi går och lyssnar på äggen varje dag och jag tycker att jag kan höra lite "pickande" från det ena. Blir det något så borde det kläckas idag, eftersom det andra ägget kom dit 2 dagar efter det första. Detta är fantastiskt roligt! Jag säger bara SKAFFA HÖNS, ni som kan. Det är jättemysiga djur. För att inte tala om äggen som är ljuvligt goda.

Med hönsen (men framförallt med hönsmaten), kommer dock en och annan objuden gäst.

Men är det bara så här söta små varelser och inte blodtörstiga illrar eller hungriga rävar så gör det absolut inget. Så varsågod lilla mus, håll till godo med våra matrester!

Punktlig höna

FÖDDA
Nu är äntligen väntan slut
En "liten" har nämligen tittat ut
En söt krabat helt utan hår
men istället full med fjädrar och med klor till tår

Grattis till Nisse och Black Molly
/Hyresvärdarna