Söta cyklister

Jag har precis kommit hem från Imorns cykelläger på Mallorca och inser att en sockerdetox är ett måste. För det finns nog inga andra idrottare som vräker i sig så mycket socker som just cyklister. Kanske var det därför jag till slut fastnade för cyklingen (även om det satt långt inne....)
För socker är gott och det ger ett konstigt men skönt välbefinnande.
På varenda café på Mallorca finns dom största och mest inbjudande bakverk man kan tänka sig. Och vad väljer man när man stannar för depå i cykelbrallorna?? Ja inte är det en banan inte.... Nix den största chokladbakelsen, en god Cappucino och naturligtvis minst en Coca-Cola till det. Och det är inga problem. Kalorierna rinner av en som ett vattenfall. Men problemet kommer när man kommer hem från en veckas träningsläger. Då byter man plötsligt ut 6-7 timmars daglig cykling mot 8 timmars arbetsdag. Huvudet har vant sig att få sin sockerboost och man funderar starkt på att stoppa ett par wienerbröd i matlådan istället för lunchsalladen eller kanske ett par Snickers i bakfickorna på "Florence Nightinagale kostymen" när arbetspasset börjar kl 06:45.
Fast det går ju inte....Back to verkligheten. No more sugar honey.....

Imorns träningsläger 2017

Träningsläger på Mallorca står för dörren och jag har förmånen att få vara en av fyra ledare även i år. Det ska såklart bli jätteroligt, men som vanligt står jag här och har hemlängtan redan innan jag har kommit iväg. Det som tycktes vara en kanonidé i höstas känns nu som helt vansinnigt....Att vara ifrån barnen i 15 dagar....Hur tänkte jag egentligen? Jo men jag tänkte ju först träningsläger en vecka sedan stanna kvar för att slappa och göra allt det där som man aldrig hinner när man är ledare och sedan avsluta vistelsen med den tävling jag alltid velat köra. Det vill säga Ironman 70.3 Mallorca (1900 m sim, 9 mil cykling och 21 km löpning).
Men jag kommer att längta ihjäl mig...Får helt enkelt sitta på SKYPE varenda kväll. Får väl se om dom svarar... Livsverken börjar ju bli stora och vill inte längre umgås med mig lika mycket som jag vill med dom. ;-)

Eftersom det blir en lång vistelse i år och även ovan nämnda tävling så får tempocykeln hänga med i år. Har våndats även över det beslut... Frågor surrar i huvudet som tex "Hur kommer jag att kunna köra nerför med en tempocykel som är gjord för att gå platt...? Cykelbanan på tävlingen går upp i bergen och kommer tidsvinsten vara värt besväret med sämre växlar och sämre bromsar??

Eller kommer jag överhuvudtaget att få stopp på "lokomotivet" när carbonfälgarna är stekheta av att man har bromsat konstant i 9 kilometer i utförskörningen till Sa Calobra? "
Det återstår att se. Kassetten bak är i alla fall bytt till 12-28 så att jag åtminstone ska kunna ta mig upp i bergen med hedern i behåll...
Nu ska den bara packas ner i väskan och förhoppningsvis sedan komma fram hel.

Nästa problem är att hålla vikten...I väskorna alltså...(Ja annars också för den delen. Ska inte nämna vad cykelträning gör med aptiten...)
Som man kan se så finns det ganska mycket "luft" i väskan. Det är väldigt enkelt att fylla dessa hålrum med "bra att ha grejor". Men risken är då att väskan blir lika tung som när jag reste till Barcelona för att tävla 2015. Då vägde den 39 kg och vi behövde vara två för att lyfta den....

/Peace Love och Cykelskor

Cykla på Mallorca

Sugen på en vecka i Europas främsta cykelmetropol i vår? Vill du åka iväg för att träna triathlon eller bara cykla? Oavsett nivå så kan IMORNS träningsläger på Mallorca erbjuda bra träning, härliga upplevelser och gemenskap! Det finns fortfarande några platser kvar! Info om lägret hittar du HÄR
Skynda att boka för snart är det fullt!

Port de Soller

Det sämsta med att åka iväg på träningsläger till Mallorca är att kontrasten att cykla här hemma i snålblåst, duggregn och kyla blir väldigt stor. Men nu är det minsann slut på sötbrödsdagarna.... Åter till verkligheten. Iskalla tår, ensamma cykelträningar, motvind i alla väderstrecken och inte en enda Cappucino....Om det är synd om mig..? Nej inte ett dugg!! Det är på träning man ska "stöta på patrull"! Då kan det förhoppningsvis bara bli bättre när det väl gäller.

Men för att återgå till Mallorca måste jag ju bara berätta om Port de Soller rundan. Det är en av alla klassiska cykelrundor på Mallorca.

Jag fick förmånen att cykla denna rutten på lägret och med en liten grupp på 4 personer. Det var jag väldigt glad över! 

Vi gav oss av tidigt på fredagsmorgonen från Port de Pollenca  för att först cykla de "platta" 75 km fram till Port de Soller. Det är nog just den långa cyklingen fram till Port de Soller från Port de Pollenca som gör rutten ganska respektingivande.
Innan man kommer till kusten dvs till Port de Soler når man Soller. Där ska man över berget ut till kusten. Då finns det två vägar att välja på, åtminstone om man är bilist. Den ena vägen går genom berget via en tunnel och den andra går upp över bergat på serpentinvägar. För cyklister finns det bara en att välja på! Och det är den som går över berget. Cyklister är nämligen inte välkomna i tunneln!

 

Den "lilla" stigningen på ca 5 km upp innan det vände ner till Port de Soller var riktigt fin. Nästan inga bilister alls. Dom flesta körde ju i tunneln. Utsikten över slätten var fin och man kunde se ända bort till Palma därifrån.

"

 

Port de Soller är en väldigt vacker by vid kusten. Den är bland annat känd för spårvagnen som går ända från Palma och hit. Tyvärr kändes det inte alls lika gästvänligt på serveringarna här som i dom små byarna mitt på ön. I Port de Soller var det minsann inte bara att flytta ihop bord och stolar så att alla fick plats. Nej då, det ogillades av krögaren. Men det var inte så långt till nästa hak så det var bara att säga "-Tack o hej, vi käkar hos din konkurrent här bredvid istället

 

 

 

 

Men nu åter till anledningen att vi var just där! För i Port de Soller börjar det roliga. Då ska man nämligen ta sig upp en 14 km lång serpentinväg till Mallorcas högsta topp, Puig Major ca 1440 möh. Klättringen, är som sagt 14 km lång och har en snittlutning på 6,2 %. Själva cyklingen uppför, tyckte jag nog inte var så tuff men det är klart att den totala längden på rutten, ca 13,5 mil gör ju att den ändå blir ganska jobbig. Men Sa Calobra-vägen tycker i alla fall jag, är mycket jobbigare trots att själva klättringen är 5 km kortare.

 

På slutet av stigningen finns en tunnel och på andra sidan uppenbarar sig Puig Major och flera alldeles blågröna sjöar. Sällan är väl ljuset i tunneln så välkommet....

 

Puig Major är väl kanske inte så spektakulär i sig. Det går inte att komma ända upp till toppen då området är avspärrat av militären. Men visst känner man att man är högt uppe!

 

 

Härifrån är det ca 4 mil härlig cykling som mest går nerför tillbaka till Pollenca. Först når man vägskälet till Sa Calobra där fortsätter man ner till Coll de Batalla och sedan vidare ner till Coll de Femenia och därefter ca 8 km utförkörning ner mot Pollenca igen.

 

För oss blev Port de Pollenca -Port de Soller- Puig Major- Port de Pollenca cykeltid på 6 timmar och 7 minuter plus lunchtid och några få korta stopp till. Det blev ca 2100 höjdmetrar och upplevelse som hette duga

 

Ja, vad ska man säga.... På Mallorca är cykling som bäst!

 

Men nu är det "back to basic". Nu ska det nötas gummi mot asfalt och stångas med motvinden här hemma. Så idag var det cykling som var lite grå, lite regnig, kall och blåsig. Helt enkelt cykling som den är mest...

/Cykla lugnt

 

 

 









Sa Calobra

Jag är övertygad om att en av världens mest spektakulära och vackraste vägar finns på Mallorca. Det är vägen som slingrar sig likt en orm, på den nordvästra sidan av Mallorca, ner till en fantastisk vik som heter Sa Calobra. Under träningslägret var denna cykelrutten givetvis något som alla såg framemot. En del med lite fasa och andra med tävlingsinstinkt för att göra den 9,5 km klättringen så snabbt som möjligt.

Eftersom vi bodde i Port de Pollenca började vår rutt till Sa Calobra med ett par mils platt körning. Men man kan även nå Sa Calobravägen från andra hållet dvs från Port de Soller. För oss började den första stigningen upp till Col de Femenia. Den är ca 7 km med 7 % lutning (515 möh) och är den första utmaningen på resan till Sa Calobra. Efter att man har nått Col de Femenia så är det en fantastiskt fin cykling på bergsvägarna. Det går både mycket nerför och en del uppför. Det finns flera ställen som är värda att stanna på, för att knäppa några fina bilder! Ta dig tid till det! Dom bilderna är ljuvliga att plocka fram när novembermörkret kryper innanför skinnet....

Uppe vid Portalen efter ca 3 mil delar vägen sig mot Soller och Sa Calobra. Där finns det en liten kiosk där man kan förlusta sig med färskpressad juice och all annan tänkbar energi. Därefter fortsätter det uppför några kilometrar till till coll dels reis! Sedan uppenbarar den sig!! En väg som är helt makalöst vacker! Då bär det utför vill jag lova! I 9,5 km! Om man är lika feg som undertecknad lär bromsytorna på hjulen vara brännheta när du når havsnivån igen! Det är väldigt skarpa kurvor i serpentinerna bitvis, och det är ofta mycket trafik. Det finns tider mitt på dagen som man ska undvika att cykla här då det är massor med trafik. Minns inte exakt vad det stod på skylten men typ mellan 13:00-15:00. När man sedan har nått botten kommer man till en väldigt vacker vik och plötsligt slår det en att det finns bara en väg tillbaka! Nämligen uppför samma väg som man körde ner....

Vi stannade ju såklart där och åt en god lunch. Men innan paltkoman gjorde sig till känna hoppade vi på hojarna igen och stod inför lägrets största utmaning! Att cykla tillbaka upp till Coll de Reis, 9,5 km med 7% snittlutning och med en maxlutning på 12%. Där kan man minsann tugga styrlinda!!
Den är otroligt jobbig och tar aldrig slut! Har man tillika lite bråttom för att man har startat klockan vid startskylten, allt för att få en tjusig logg i Strava eller Garmin, så kan lätt Paellan smakas flera gånger kan man säga....

Men det är värt varenda mjölksyramolekyl. För att komma hem och säga att man varit på Mallorca och cyklat utan att kunna säga att man var där vore inte kul! Så det är bara att bestämma sig! Det går!

När man kommit upp de 9,5 km till Coll dels Reis så är det några kilometer ytterligare lite lättare stigning till, innan det bär utför till Portalen och vägskälet Soller och Pollenca.



Om man ska till Port de Pollenca, är det ca 3 mil skön cykling med ganska mycket utför härifrån. Hela cyklingen tur och retur Port de Pollenca till Sa Calobra blir ca 9 mil.

Att cykla denna rutten innebär mycket individuell körning. Det är svårt att hålla ihop som grupp när det går mycket uppför. Detta gjorde att det blev en extra utmaning att vara ledare. Skulle man vara först och visa vägen? Eller sist för att pusha och peppa den som kanske har den största utmaningen? Hur ofta ska man begära att alla ska stanna och vänta in de som kommer på efterkälken? Det blev inte bättre än att man fick loopa tillbaks och räkna med ett visst svinn....Nej jag bara skojade....Alla kom rätt till slut.

Sa Calobra är helt klart en av dom finaste, men även tuffaste cyklingarna på Mallorca! Men att få komma hem och säga "been there, done that"  kan hjälpa en att bita ihop när man är som tröttast och det fullkomligen brinner i låren i någon av alla serpentinsvängarna under den 9,5 km långa stigningen. 

Fortsättning följer....



Imorns träningsläger är slut...

...och det är jag med.

8 dagars träning har tagit ut sin rätt. Jag tror jag skulle behöva sova 5 kvart i timmen....

Men det är väl helt okey att vara trött när lägret blev så fantastiskt roligt och när alla var så nöjda! Vi fick perfekt väder även i år och med dubbelt så många deltagare så blev det också dubbelt så kul. Vi bodde på Hotel Duva i Port de Pollenca som är en väldigt trevlig, lugn och vacker by vid havet.

Lägret var fokuserat på cykling men vi hade också morgonjogg, brickpass och OpenWater simningar. Så dagarna var helt fullspäckade vill jag lova. Träningspassen var oftast inte slut förrän tidigast kl 17 på eftermiddagen och som ledare hade man ca en timme på sig att duscha och sedan var det dags för lite "breafing" bland ledarna om dagens händelser och för att spika nästa dags schema. Middagsbuffen på hotellet serverades kl 19:30 och jag försökte vara i säng vid 21:30, vilket inte alltid lyckades.

Cyklingen på Mallorca är något utöver det vanliga vill jag lova! Inte konstigt att det vimlar av cyklister och triathleter där vid denna tiden. Det är dock cykling som kräver en hel del styrka och uthållighet åtminstone om man ska uppleva de finaste bergsvägarna. För det är därför man åker dit.  För att träna och bli stark uppför och att bli bra på att köra fort utför.

 

 

Cap de Formentor

 

En av alla klassiska cykelrutter på Mallorca är den ut till den nordligaste fyren, Cap de Formentor. Den första klättringen börjar vid Port de Pollenca och är ca 5 km lång. Där uppe finns en fin utsiktsplats med lodräta stup rakt ner i havet.

 

När man kommit hit upp planar vägen ut och sedan bär det utför några kilometrar. Efter 3-4 km når man en av Mallorcas vackraste stränder, Formentorstranden. Den får man bara inte missa. Det är en liten strand med kristallklart grönt vatten. Vacker som ett vykort. Här hade vi förövrigt lagt en av OpenWater simningarna under veckan.

Angeliqa

 

Gruppen som jag körde med denna dagen blev "badgruppen". Alla slängde sig i böljan. Det gick ju inte att motstå!

 

 

 

 

Klipporna vid Formentorstranden

 

 

Efter stranden följer en ny klättring men även en del utförsåkning under ca 9 km upp till Fyren. Vägen är fin och nyasfalterad och det är fantastisk utsikt. Man kommer också cykla igenom en tunnel som man inte upplever som särskilt mörk när man kör in i den. Men mitt i tunneln blir det becksvart. Har man inte tagit av sig brillorna blir man snabbt varse om att göra det!

 

Väl framme vid fyren är det ofta ett kaos av bilar som parkerar, backar, vänder och stökar. Här gäller det att passa upp så att man inte sitter på en motorhuv rätt som det är.
Har du tagit dig enda hit så måste du sätta dig på caféet uppe vid fyren och njuta av en välförtjänt god kopp kaffe.

Från Port de Pollenca till Cap de Formentor och tillbaks blir det ca 4 mil så det är ett lagom pass att göra en förmiddag eller eftermiddag

 

Fortsättning följer....





Efter sol kommer äntligen regn....

Äntligen så blåser det och småregnar ute. Det satt långt inne! Sommaren har varit oändligt lång. Nu njuter jag av att inte gå ut och istället ta på raggsockarna och bara njuta. Strunta i triathlon, våtdräkter och cykeldäck...Slippa ruta in livet efter träningen utan istället löpträna lite när man känner för det. Jag är ju i grund och botten en latmask som gärna ligger på sofflocket och äter praliner. Men det brukar jag inte tala om för folk utan låter dom istället tro att jag är en riktig träningsfreak. Nej, denna månaden ska jag "sitta på hela ryggen" i soffan och bara pilla navelludd och frossa i säsongens alla Finisherfotografier .....

 

 

Jag kan rekommendera alla som funderar på att åka på ett Triathlonläger att hålla utkik HÄR! Christian och Fredrik på IMORN kommer nämligen att arrangera ännu ett kalasbra läger som kommer att vara fullt av alldeles färträffligt trevliga människor!

Puig Major

Om man är och cyklar på Mallorca så finns det vissa byar, berg och platser som man tydligen bör cykla till. Puig Major är en av dem. Det är Mallorcas högsta topp på 1445 m och till toppen är det ca 24 km och en snittlutning på 6 %. Innan vi påbörjade passet ryktades det om upp till 16% lutning där det var som brantast.

Toppen till höger är Puig Major

 



Det var nästan så att det kändes som man cyklade i klippiga bergen eller nåt. Helt otroliga vyer. Det är svårt att återberätta det men jag låter bilderna tala för sig själva..

 Nästan längst uppe (åtminstone så långt vi kunde ta oss) fanns det alldeles blågröna sjöar. Det var vackert som ett vykort.

Gänget som cyklade upp till Puig Major

 

När vi hade cyklat uppför i ca 7-8 km och när det brann som mest i mina lår säger Fredrik; "Var är backen??" Varpå jag gapskrattar och utbrister "-Vad fanken kallar du det här då??" Han syftade förstås på den omtalade lutningen på 14-16 % men det visade sig (som tur var) att det var ett militärt område på berget som hindrade oss från att cykla dom sista utmanande kilometrarna upp. Puuuhhh.....ibland har man tur ;-).

 

Så denna tunneln blev vår högsta punkt i vår cykelklättring upp till Puig Major. Jag var inte så bitter över det måste jag erkänna. Det var skönt att ett stängsel hindrade mig och inte orken i detta fallet....
Sedan vände vi neråt och hade en härlig cykeltur nedför berget igen.

 

Fortsättning följer.....

"After bike"

Efter att ha tillbringat 8 dagar i cykelmeckat Mallorca har jag konstaterat att cykelkulturen där kan liknas vid skidkulturen i alperna. Det är faktiskt så likt att jag skulle inte bli förvånad om Lasse Åberg skulle göra en film som hette Cykelsällskapsresan....
Jag skulle vilja hävda att minst hälften av alla som reser till Mallis vid denna tiden gör det med ett par cykelbrallor i resväskan. Var man än tittade fanns det cyklister och nästan alla lunchhak hade en cykelstång utanför där racern kunde hängas upp på. I cykelshoparna "hängde" de ballaste cyklisterna och sippade på en öl och lite sportdryck...(?). Och när solen hade vänt nedåt på den balearnska ön så satt de svettiga cyklisterna (forfarande iklädda blöjbrallorna och cykelskorna!) på uteserveringarna och skröt för varandra vilka höjdmetrar som tagits under dagen och vad hastighetsmätaren toppat på  samtidigt som vätskebalansen rättades till med en och annan väl utvald kaloririk dryck. Ja, ungefär som en regelrätt Afterski i alperna.

Kulturen på Imorns träningsläger var dock inte riktigt som ovan beskrivna cyklisters. Men vi hade definitivt lika roligt och trevligt! Vi tränade hårt och samtidigt såg arrangörerna till att vi fick uppleva de sanslösa vägar, berg och vyer som alla cyklister talar om på Mallorca.

SA CALOBRA
På tisdagen var det dags för en av de omtalade cykelrutterna på Mallorca. Nämligen sa Calobra. Det är en liten vik som ligger vid foten av ett berg och som man når antingen med båt eller på den spektakulära vägen som ringlar sig på beget. Det är en 10 kilometer lång serpentinväg som bokstavligen lutar HELA TIDEN! Det var en upplevelse som kallas duga!! Missa inte detta om ni ska cykla på Mallorca för även om det var jobbigt så är det ett minne för livet. Nedför var också ett minne för livet.....Jag har nämligen aldrig varit så nära en allvarlig krasch som jag var när jag skulle svänga i den allra sista serpentinsvängen. Där fick jag möte av en bil som höll på att göra en omkörning av en cykkelklunga och som körde helt på min sida av vägen. Jag var helt säker på att "nu smäller det". Av någon ofattbar anledning lyckades jag väja med en halvmeters marginal trots att jag fick sladd på cykeln och blev så fruktansvärt rädd. Hela kroppen skakade när jag kom ner till Sa calobra och jag kände en stor klump i halsen. Efter det tänkte jag hela tiden att man kan inte lita på någon annan!! Vad som helst kan möta en efter nästa vägkrök.....

Den vackra viken i Sa Calobra

Vägen till Sa Calobra

 



 Fortsättning följer......

 

Träningsläger

Nu är väskan packad inför Imorns träningsläger på Mallorca. Nu väntar en hel vecka full med triträning. Det är sanslöst mycket prylar som ska med!
Det kommer att bli alldeles fantastiskt roligt och tufft såklart! Men det hårdaste av allt kommer att vara att vara hemifrån en hel vecka!

Plötsligt har det kommit över mig som en kalldusch....för vad svarar man på frågan jag fick av dottern innan idag: " varför måste du åka iväg och träna i en hel vecka, Mamma?"
Just då hade jag inget bra svar på den frågan....
För hur ska man förklara att jag åker iväg, utan mina små underverk, för att jag gillar att plåga mig i mil efter mil på cykeln i backar som inte liknar några av de vi har hemomkring. Eller för att jag tycker det är skönt att ställa klockan för att hinna med en morgonjogg innan frukosten och den andra träningen som följer under dagen. Och det bästa av allt;för att jag i detta sällskapet plötsligt verkar HELT NORMAL .....