Inte mycket spår av spåren....

Jag vågar påstå att vara skidåkare i Skåne kräver styrkor utöver de vanliga...!! Om vi för en gång skull har snö i Skåne så har vi antingen för mycket, eller snö som bokstavligen kommer från sidan, eller så ligger det i drivor på fel ställen! Jag beundrar de entusiaster som gör ett "hästjobb" med att spåra för längdåkning till alla andra! De måste "slita sitt hår" många gånger om, eftersom nygjorda spår oftast inte håller mer än några timmar. Antingen blåser de igen eller töar de helt enkelt bort lika snabbt igen......
Men nu har det legat snö här i skåne ett par veckor och jag har gått och sneglat på mina skidor i några dagar, så idag hade jag bestämt mig för att åka. Trots att det snöade och blåste så skulle jag iväg. Jag gillar ju inte riktigt att ändra mina planer utan har jag bestämt mig för nåt så vill jag gärna att det blir så (på gott och ont.....)
Framme i SkåneTranås tänkte jag: "-Jag är en idiot! Vem fanken vill åka skidor i dessa förhållanden" . Men väl framme vid detta väldigt välskötta spår, så fanns det fler än jag som var där! Ja, det är bara att konstatera: Skånska skidåkare är av en helt annan kaliber än de norrländska....Har man bestämt sig för att åka Vasaloppet så är det bara att gilla läget och bita ihop. Man måste ju ta tillfällena att träna på snö!! Dock räknas inte JAG till dessa hårdhudade människor i år! Jag gav upp efter ca 6-7 km idag. Spåren var nästan helt igenblåsta, nysnö gjorde att glidet var uruselt, jag hade fel fästvalla och tekniken..... ja, vad ska man säga....Jag KAN INTE åka skidor!!
Så idag har jag varit väldigt glad över att jag tog beslutet att sälja min startplats i årets Vasalopp.

På söndag hålls det skidtävlingar i SkåneTranås (för den som är intresserad)!

Att arrangera skidtävlingar på våra breddgrader verkar ju totalt hopplöst! Jag hoppas verkligen att dessa entusiaster har "tumme" med Kung Bore, så att de plusgrader som utlovas de närmsta dagarna inte sätter käppar i hjulen....

Tack för att det finns människor som älskar skidåkning och som inte ger upp utan kämpar för att få till fina skidspår i vårt hopplösa skånska vinterklimat!
(Idag kunde man dock inte, av naturliga skäl, göra underverk med spåren)

Snö, mörkt och svinkallt.....

......är ingen ursäkt för att inte löpträna! Med rätt skor och några lager kläder är det inga problem. Antingen köper man en sula med dubbar som man trär på sina löparskor, ett par Icebugs eller liknande vinterlöparskor eller för den delen ett set med BestGrip så slipper man halka runt som Bambi på hal is!

Det finns många fördelar med att träna löpning under vinterns kalla och mörka månader! Den största fördelen är helt klart att förhållanden kan NU bara bli bättre! En annan fördel är att pannbenet blir tjockare när man "stöter på patrull" och det blåser och vinden biter i kinderna och tårna känns som istappar när man är ute. Och ett tjockt pannben är bra att ha i långa svettiga utmaningar. Man kommer också att känna sig lätt som en fjäder när vårvärmen gör att man kan plocka av sig alla 18 (?) underställen och springa i korta tights.
Okey , kylan och vinden är inte så kul men däremot så gillar jag att springa i skenet av pannlampan. Det är lite som att befinna sig i en egen liten bubbla. Man får dock inte ha tendens till åksjuka! Den gungande ljuskäglan framför en kan nämligen lätt göra en lite yr i mössan. I mörkret kan man plötsligt få syn på två ljusprickar som lyser som reflexer och som snabbt försvinner utan att man ser vad prickarna sitter på.....

Det verkar som att snön är är för att stanna. Igår blev jag plötsligt väldigt sugen på att köra lite skidor. Då kom jag på att mina skidor är INTE rengjorda sedan sist....och sist är länge sedan.....!
Så idag har jag anfallit dom med "vallaväck", plastsickel, strykjärn, trasor och en massa slit. Kanske blir det ett pass någon dag. Jag måste bara vänta på lusten att lägga på ny valla igen (puuhh....man skulle kanske testa tejp istället för fästvalla iallafall, nån som har god erfarenhet av tejp??)

Oj oj oj det var tydligen klisterföre sist....

Kul på hjul

Iklädd mina allra äldsta löpartights, cykelvantar och hjälm gav jag mig ut på rullskidorna i fredags för första gången på 1 1/2 år. Jisses Hur skulle detta gå?? Jag var helt säker på att jag skulle komma hem med uppskrapade knän och en surmulen uppsyn och med en Vasaloppsstart till salu! Men icke sa nicke. Den pyttelilla rullskideteknik som någonsin funnits fanns kvar. Det gick helt enkelt för bra för att ta det enkla beslutet att inte starta i vasaloppet 2014.
I veckan har jag också blivit informerad av en säker källa att själva rullskidtekniken är inte till gagn för den riktiga snölängdåkningen, kanske till och med förödande. Det borde vara ännu ett skäl att inte bry mig om att blanda in skidorna i all triträning och SwimRun förberedelser som kommer att behövas i vinter.
Men sedan vet jag ju att när man väl är där i Berga By och har de 9 milen framför sig så ångrar man inte sig en enda sekund.

Jag får helt enkelt fundera en stund till.....

I skidornas spår

Idag har jag gjort ett försök att spåra för längdåkning ute på åkern men tyvärr är inte foten redo för detta ännu. Men jag åkte ändå så många varv att jag hann få samma känsla som förra vintern. Bakhalt och tvärstopp på skidorna där det är genomslag till jord. Men jag får leva efter mitt eget motto: "Det är på träning man ska utsättas för dom värsta jävligheterna". Då kan det bara bli lättare när det verkligen gäller.
Spårstatus Kyllingaröd : 2/5

Yllehåsor och gällivarehäng

Det är märkligt, för i samma ögonblick som landskapet färgas vitt av snö blir det helt normalt att gå omkring i bara långkalsonger och tjocktröja inomhus. Det liksom tillhör att strosa omkring i yllestrumpor och gällivarehäng. Det är härligt. Synd att man inte kan hålla sig till den bekväma stilen resten av året också.
Ja, som ni förstår så har vi fått lite mer snö i helgen och tanken på att spåra för längdåkning på åkern har väckts. Dock säger min fot fortfarande NEJ till mer aktivitet än gång, så än så länge går jag bara och sneglar surt på skidorna. Men jag är hoppfull. Det är trots allt mycket bättre. I mitten på veckan räknar jag med att kunna vara på banan igen.

Hallå....Kung Bore...var är du???

Jag har varit lite orolig över Vasaloppsträningen i vinter. Tog mod till mig häromdagen och räknade ut denna vinterns skidmil och jämförde med förra årets sammanlagda skidmängd vid denna tiden. Efteråt kunde jag pusta ut och konstatera att jag har rullat 13,5 mil hittills denna vintern. Samma mängd hade jag fått ihop först när januari var slut 2011. Så det känns förstås, bra men nu börjar jag oroa mig för nedförsbackarna.....Jag behöver ju träna på att köra fort nedför, byta spår fort som attan (när det ligger någon i vägen i mitt spår), och hålla mig stående trots att skidspåren har försvunnit.

Så här fint står höstblommorna fortfarande i lådorna. Dom har inte fått det särskilt kyligt om tassarna denna vintern. Även om det inte är så unikt att det är snöfritt  i december och januari så brukar det ju åtminstone vara kallare än så här.

Ikväll lånade jag sambons orienteringslampa igen och gav mig ut i mörkret. Det är verkligen en speciell känsla att springa med en känsla av att ha ett cyklop på sig. Man har ingen som helst vidvinkelsyn utan det är helt becksvart i ögonvrån. Lampan är så stark att man behöver blända av till halvljus när man får möte. Min egen lilla pannlampa blir plötsligt ganska löjlig i jämförelse med denna strålkastare. Men... man tar vad man har....häromkvällen sprang jag och Madde i skenet av min "ficklampeapp" på mobilen.

Inspiration.....

Hittade ett klipp på hur det ska se ut.....Ska memorera den till nästa gång rullisarna ska ut....

Premiär

Idag har jag varit ute på rullisarna för första gången denna säsongen. Jag blev ganska förvånad över att den lilla teknik som jag övade in förra hösten faktiskt fanns kvar. Det var riktigt kul och jag vågade staka på i en hygglig fart (UTAN att stå på huvudet......) Den skrovliga asfalten som finns här i ungefär 3 kilometer åt varje håll gör att det krävs ett rejält tryck i stakningen och det är ingen "finåkning" precis. Efter ca 3 kilometer kommer det tyst slät asfalt. Benen slutar plötsligt att skaka det känns hur enkelt som helst. Att kunna påbörja rullskidträningen direkt i år och slippa lära sig åka först gör att utgångsläget är ett helt annat i år. Det ska bli KUL att träna skidor igen!!

Separationsångest...

Jag saknar skidorna...... eller iallafall alla omständigheter runt träningen. Som till exempel; vilken runda ska jag köra på rullisarna? bra spår? vilken valla? Allt det där som jag har svurit över hela hösten och vintern är  det jag nu allra mest kommer ihåg av träningen inför Öppet Spår. Ja.... och SÅ KLART hela loppet! Nu har jag bestämt mig för att köra VASALOPPET 2012. Det var inte länge efter målgången i måndags som jag bestämde mig för att detta ska jag göra igen, och nu efter att ha kollat upp vilken startgrupp jag hamnar i (troligen startgrupp 7) så har jag bestämt mig för att köra tävlingen och inte Öppet Spår. Ni som har kört Vasaloppet eller Öppet Spår vet ju att Vasaloppet rankas högre än Öppet Spår av folk i allmänhet. Men många av dom har ingen aning om att Öppet Spår är exakt lika långt. Sedan finns det även dom som är rutinerade vasaloppslöpare som säger det samma, vilket jag egentligen inte har förstått mig på. Anledningen att jag väljer Vasaloppet nästa gång är att få uppleva allting runtomkring. Att få vara med om stämningen, köerna vid start, publiken ja allt det där som är mycket mycket mindre av på ÖPPET SPÅR. Jag antar att det är framför allt det dom menar.

Lite bilder före och efter

Uppställning på rummet innan avfärd till starten

Lycklig och glad i MÅL!!

SKÅÅÅL, vi klarade det!!!!!



Min fina tulpanbukett som jag fick av familjen när jag kom hem. 

Tack till er som följde mig hemifrån och för alla SMS, pep och gratulationer!! Det gav mig energi i spåret!!
Nu ska jag lägga skidorna på hyllan ett tag och vänta på vårvärmen. Sen ska cykeln ut så att rumpan kan härdas :-S. VÄTTERNRUNDAN, Here I come!

Mitt liv som Gustav Vasa

Det livet varade i ett dagsverke med 23 minuters övertid :-D och det var en fantastisk dag med solsken och vackra vyer. När vi startade i Sälen kl 07 stod termometern på -13 och jag hade egentligen för lite kläder, men eftersom det skulle bli sol och varmare uppåt dagen valde jag att åka i den outfiten som jag hade tänkt från början. Det visade sig vara bra. Det blev precis lagom när man väl hade kommit igång. Lite kallt om fingrar och tår i början bara. Jag kan också tala om att vallan var ENASTÅENDE....eller iallafall helt okey om man tittade på alla andras 'glid' och 'släpp'. Jag gjorde många omkörningar i uppförsbackarna men däremot så försämrades glidet med värmen uppåt dagen. Lämnade in skidorna för lite förbättring av glidet i Oxberg, men det blev ingen skillnad över huvudtaget. Sedan lyckades jag med 3 vurpor. 2 på helt slät mark och 1 i ett rejält utförslut. Under dom sista 25 kilometrarna drog och slet det i min högra ljumske men för övrigt var det inga större smärtor. Den jobbigaste delen av loppet var milen innan Evertsberg. Där var det tufft. Uppför hela tiden. Sammanfattningsvis var det en fantastiskt rolig upplevelse men också jobbigare än vad jag trodde. Hela kroppen gör ont idag. Min pappa lovade mig nåt extra i födelsedagspresent om jag körde fortare än vad han gjorde första gången. Så nu sitter jag här och klurar på vad det ska bli....
MIN TID på Öppet Spår: 08.23

Vallning sista delen

Jag har sedan länge bestämt mig att jag inte skulle gå på det där med fluorvalla. En burk kostar nämligen 199 kronor!! Men när jag lämnade mässan vid nummerlappsutdelningen var jag 199 kronor fattigare (ja okey + några hundralappar till. Där fanns ju så FINA KLÄDER!) Den sista vallningen har jag gjort ikväll och då har jag lagt 5 lager av den dyra (!) röda vallan och ovanpå det 3 lager violett. Nu är det bara att tro stenhårt på det!

En dag kvar

Nu är det mindre än 24 timmar kvar innan jag startar i Berga By för att köra dom berömda 9 milen i Gustav Vasas spår. Sitter i bilen på väg upp till Sälen och kollar väderprognoser, vallatips och programmet 'Mitt liv som Marcus Hellner'. Ser framemot morgondagen med skräckblandad förtjusning. Gårdagen spenderade jag i sporthallen i Vinslöv, där Noa spelade Cabby cup. Dom var så duktiga att dom gick till final, vilket innebar att sista matchen spelades kl 19.00! Dom förlorade tyvärr i finalen men då hade dom varit igång sedan 08.30 och var slitna. Men dom kämpade jättebra, men Eslöv var det starkare laget. Det var en trött och något mörbultad Noa som somnade i soffan kl 2100 igårkväll. Jag hade mest 'träsmak' efter alla timmar på läktarens hårda träbänkar.

3 dagar kvar till Öppet Spår

Nu börjar tankarna snurra i mitt huvud.....vad ska packas i vilken väska...? vilka strumpor....? vilken mössa.....? OjOjOJ jag som har tyckt att det har varit mycket tänka på när man ska springa Lidingöloppet. Det är ju ingeting jämfört med detta. Nåja, får jag bara med mig skidorna, pjäxorna och stavarna så ska det väl ordna sig... :-)

Ända sedan jag började löpträna på allvar har Vasaloppet alltid funnits där i mina tankar. Det har liksom varit en milstolpe...Min pappa är en rutinerad Vasaloppslöpare så det har det alltid pratats mycket om det hemma under min uppväxt. Jag tror han har kört Öppet Spår 6 gånger och Vasaloppet 1 gång. Sedan har han kört ett av sina lopp på den beundransvärda tiden 6:20!!! Det kommer jag aldrig att vara i närheten av oavsett hur mycket jag tränar! Men ivilket fall som så ska det bli roligt att kunna dela erfarenheten med honom.

Jag har lovat Lotta att jag ska ta med mig mitt "löparknark", så igårkväll blev det till att baka lite bars. Så såna kommer att trängas med vallaburkarna i midjeväskan under loppet.

Tyvärr har denna veckan inte varit så som jag hade planerat. Jag har haft ont i halsen och huvudet (och som vanligt kommer ryggsmärtan oxå då). Förkylningsviruset har surrat runt mig som en getingsvärm.... Jag har inte tagit ett enda löpsteg för att undvika att bli helt däckad och ikväll känns det faktiskt bättre!! HOPPAS HOPPAS att det är ännu bättre imorgon.
Nu ska jag sova mig iform
ZZZZZZzzzzz
(Ni som känner mig, vet att ovanstående rader är ganska vanliga när det gäller mig. Att hitta alla möjliga fel på mig själv inför ett lopp, är nämligen en väldigt vanlig olat som jag har ;-)

Vallning del 3

Ikväll har jag gjort den sista grunden för fästvallan. Mer än detta tror jag inte att jag kan förbereda så här långt i förväg utan nu är det bara att avvakta tills man har en så säker väderprognos som möjligt.

Så här har jag gjort:

Först har jag slipat lite med sandpapper på fästzonen och sedan har jag värmt in en grund base.

Efter det har jag sedan värmt in två lager av den röda vallan precis över bindningen.

(foto: Noa Persson)

Jag har ingen aaaaning om det blir bra men jag kan iallafall inte klandra någon annan om det inte skulle funka......

Det är så fantastiskt enkelt att söka kunskap på Internet. Och därmed kan jag avslöja att det mesta av min vallateknik finns att hitta i cyberspace.....

Dagens väderprognos för den 28/2 i Sälen:

Kl 07:00 -14

Kl 13:00 -1

Kl 19:00 -7

Fortsättning följer....

Vallning del 2

Dagens prognos på http://www.klart.se/ för mitt Öppet Spår ser lite bättre ut idag. Vädret i Sälen den 28 februari ser för tillfället ut som följer:

Kl 07:00: -7 halvklart


Kl 13:00: -2 Soligt


Kl 19:00: -7 klart

Vallavalet för prognosen får bli en blandning av ovanstående burkar. Vi får väl se vad morgondagens vallaval blir.....

Vallning del 1

Idag är det 7 dagar kvar till starten i Berga by. Nu har allvaret börjat!! Så ikväll har jag vallat glid. Jag har värmt, strukit, sicklat, borstat, putsat så att det har stått ett vitt moln av stoft i tvättstugan....Jag har nämligen gett mig tusan på att jag ska nog få till dom där skidorna själv. Bra piga reder sig själv......

(fotograf: Noa Persson)

Fortsättning följer.........

Dubbdäck på rullskidorna??

Nu har jag gjort dom sista träningpassen på skidor innan Öppet Spår och på mitt långpass idag hade jag bara ett "mantra" i huvudet som lät; -Nu kan det bara bli bättre....

Idag hade jag till och med BAKHALT på rullisarna. När jag körde hemifrån så var det strålande sol som värmde. Men efter ca 16 -17 kilometer gjorde jag en vänstersväng och solen försvann, det började snöa och jag fick en iskall vind rakt i ansiktet. Som om det var nog....nej då, för vägen blev alldeles isig så att skidorna halkade omkring. Det var på en riktigt lång raksträcka med god sikt, så bitvis körde jag MITT på vägen för att få åtminstonde en skida i ett isfritt spår.

Igår däremot var det bättre. Då såg det ut så här på min runda:

Wax on Wax off.....

Nu är det 10 dagar kvar till Öppet Spår och det finns väderprognos för den 28:e. Men förhoppningsvis kommer det att ändras. Meterologer säger ju att en prognos mer än 5 dagar i förväg är väldigt osäker. Jag hoppas den ändras, för just nu säger prognosen:

Max temp +4 och min temp -7 (det är ju en variation på 11 GRADER!!!) och halvklart med lätt snöfall.

Det verkar ju HELT OMÖJLIGT att hitta en säker valla!! Jag har fortfarande inte bestämt om jag ska lämna in skidorna eller valla själv. Men så jäkla svårt kan det väl inte vara. Jag vet ju hur man gör....tror jag....Och betala 700-1200 kronor utan någon säkerhet på att det blir bra. Men det är klart kan någon lämna garanti på det så kan jag kanske överväga det....

Halsen krånglar fortfarande...men förhoppningsvis är risken mindre att den krånglar om 10 dagar :-)

180 graders skillnad!

"Skidstavssliparen" offentliggjorde mitt misstag genom att kommentera mitt inlägg i söndags (under mitt namn! Som om jag SJÄLV skulle erkänna det.....NEHEJ ALDRIG... :-)

Men nu har jag iallafall rättat till det och vridit stavspetsarna 180 grader. OJOJOJ vilken skillnad det blev på stavfästet. Idag var det absolut inga irritationsmoment på min rullskiderunda. Solen sken och det var riktig "vårvinter" idag.

Eftersom vädret var så ljuvligt avslutade jag passet med 5 kilometer löpning. Jag har inte kunnat springa i skogen på drygt två månader, så idag när det såg relativt snöfritt ut, så blev det en härlig runda där. Men har man inte snö som hindrar så ligger där ett och annat träd!