När jag var liten var jag rädd för att det skulle bli krig.... Jag minns speciellt en gång, jag stod vid min mamma när hon lagade mat och jag var ledsen och rädd för att det skulle komma soldater och börja kriga mot oss. Jag minns så tydligt mammas svar och ord till mig då. Hon sa ;"Du behöver inte vara rädd, lilla Liselott. Det kommer inte bli krig hos oss. Men världen är sån, att krig och farsot kommer då och då. Det är för att vi inte ska bli för många på jordklotet....." Aldrig trodde jag väl då att jag skulle få uppleva ett Farsot.
Idag släpper Sverige på restriktionerna.... Vi har nåt en så pass stor andel vaccinerade plus att smittoantalet per dag sjunker. Är det rätt, är det fel? Är det för tidig? Kommer det att bli ett bakslag? Jag kan inget annat än att tycka och tro att det är rätt tid nu. För det finns betydligt fler sidor av detta mynt än att få folk att överleva Covid 19. Folk ska kunna få överleva andra sjukdomar också, som man antingen inte sökt för eller som har prioriterats långt ner på listan pga den höga belastningen på sjukvården. Att leva i en pandemi under 1½ år är helt enkelt en påfrestning för hela mänskligheten. Människor har inte "bara" dött, eller fått livslånga komplikationer utan andra har även förlorat sina företag, inkomst eller livsglädje.
Men hur ska vi gå vidare egentligen? Många beteende som vi har fått under pandemin har satt sig djupt. Och det är i och för sig bra. För min egen del känns det väldigt motigt att tex börja hälsa med handslag igen. Inte för att jag är orolig för själva handslaget i sig, utan mer av lathet för att jag måste sprita händerna efteråt. Sedan kommer jag personligen fortsätta att hålla avstånd och se barn och ungdomar som ovaccinerade potentiella virusbomber....💣. Vilket dom i och för sig är.... Jag har ju faktiskt inte fått lov att ta den andra sprutan av Covidvaccinet på grund av att jag var sjuk i Guillaine Barré i vintras. Man säger nämligen att man ska vänta i ca 1 år innan man tar någon vaccination överhuvudtaget om man har varit sjuk i GBS. Så det är bara att lyda.... Dock är min tid lika värdefull som alla andras och jag tänker inte tillåta mig vara föremål för någon samhällsmobb där man tycker att som ovaccinerad ska stanna hemma och skylla sig själv. Nej jag vill också börja leva.... jag har inte valt detta själv...Och det jag har saknat mest av allt i denna pandemin är att resa och att uppleva saker.
Jag hoppas innerligt och tror faktiskt att vi inte kommer att ha en ny våg av Covid19 i Sverige. Åtminstone inte nu, så länge vaccinet är motståndskraftigt. Men däremot kommer säkert patientflödet av Covidsjuka finnas för alltid (om än på en låg nivå). Åtminstone tills någon knäcker nöten med ett antiviralt läkemedel som kan bota. Men vi får inte glömma att vi nu har vi haft en tid av distans som faktiskt inneburit att vi har blivit mindre smittade av de vanliga förkylningsvirusen och bakterierna. Immunförsvaret har helt enkelt legat på latsidan. Så risken finns att det kommer en höst och vinter där vi kommer att bli sjukare än vanligt i detta. De där förkylningsantikropparna som jobbar i vanliga fall sover nämligen en djup törnrosasömn....💤👑 Men nu är det dags...Wakie Wakie...... Upp och hoppa ...... För nu är det fest och alla virus är bjudna 😜🥂💃🎉
/Peace Love and Löparskor
