Visar inlägg med etikett Triathlonläger. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Triathlonläger. Visa alla inlägg

söndag 12 juli 2020

Var ska sleven va....

....om inte i grytan.
Så för några veckor sedan när Mind triathlon utannonserade en triathlonhelg med namnet Skåne Runt var givetvis jag inte sen att anmäla mig. Tänkte inte så mycket på distanser och upplägg utan bara på att det här ska jag vara med på! Helgen skulle innebära fullt med träning där vi skulle förflytta oss från Bjärnum i Norra skåne, ner till Ystad, tillbaka på västkusten genom Landskrona, Helsingborg, Ängelholm innan vi till slut landade i Bjärnum igen. Detta med hjälp av tre grenar i dagarna tre... En äkta triathlonresa med andra ord. Hur skulle denna logistiken funka då, undrade man?? Men känner man Mia och Fredrik behövde man inte oroa sig. Dom är inte kända för att lämna något åt slumpen utan allt var planerat och noga genomgånget flera gånger om.

Så i fredags stod jag tillsammans med 27-28 andra vid sjön i Bjärnum iklädd våtdräkten för att börja denna resa med att simma första etappen i Möllerödssjön.

Det var inget konstigt, inget jobbigt utan bara den obligatoriska smaken av sjövatten som fick en vara säker på att detta skulle bli en triathlonhelg och ingen cykelutflykt. Efter simningen bjöds det på en hejdundrande frukost hemma hos Mia o Fredrik. Inte långt därefter satt vi på cyklarna för att cykla nästan ner till Ystad. Det var en etapp på ca 14 mil (om man valde den långa rutten). De flesta körde tempocyklar vilket jag också gjorde. Vi var överens om att hjälpas åt i klungan och bara ligga ner i tempobågen antingen längst fram eller längst bak efter att lämnat ett litet avstånd till klungan för att hinna bromsa vid behov. Det fanns både olika fartgrupper och två olika rutter att välja på. En lite längre och en som var raka spåret. Det skiljde dock inte så mycket, men var så bra uträknat att alla skulle hamna vid växlingen inför löpningen ungefär samtidigt varje dag.
Eftersom det var första dagen och jag var pigg så tänkte jag att är det någon dag jag ska cykla den långa rutten så är det dag 1... Sagt och gjort lång blev det och fort gick det...

När vi kom fram till växlingsdepån ca 20 km norr om Ystad så stod cirkusföljet där. Dvs det fantastiska supporterteam som transporterade alla våra väskor, cyklar, meckgrejjor mm och såg till att vi fick depåstopp med alla förnödenheter man kan tänka sig. Jag har aldrig varit med om maken till så mycket service.

Där gjorde vi ett snabbt byte till löparskor från våra packade löparpåsar (ungefär som om det hade varit en tävling) och sedan gav vi oss ut på skåneleden i ett böljande vackert landskap.


Det var nästan så man blev tårögd. Och tårarna berodde inte på det skav som höll på att uppenbara sig i " södra thailand " utan över tacksamheten av att fortfarande ha en kropp som håller för såna här spektakel .
Lagom till vi passerade Ystadskylten så började det att regna. Strunt samma tänkte jag. Springa kan man göra i alla väder. Men det var bara det, att det regn som började på fredagskvällen i Ystad slutade inte förrän vi var tillbaka i Bjärnum igen på söndagseftermiddagen.

Vi checkade in på hotellet på fredagskvällen och det var inte mycket mer tid än att äta och sova för att sedan gå på dag II.
På morgonen piskade regnetmot hotellets fönsterruta och vinden ven som om det vore höst. Jag hoppade över simningen och laddade istället för den långa cykelsträckan. Etappen sträckte sig från Ystad till Landskrona på superfina typiska skånska vägar. Tyvärr kom regnet även denna dagen och när vi stannade vid depåstoppet efter ca 10 mil var vi dyngsura och genomfrusna men men ingen hängde läpp. Löpningen på ca 15 km mellan Landskrona och Helsingborg gick på en av Skåneledens vackraste etapper med fantastisk utsikt över Öresund och Glimslövs backar




Löpetappen blev ju mest individuell men jag tror att de flesta hade sällskap av någon. Men trots det försvann en deltagare. Det visade sig att han hade tagit rygg på en löpare. Efter några kilometer när han frågade henne om hon visste var hotellet låg och hon såg ut som en fågelholk förstod han att hon inte alls tillhörde vårt ambulerande cirkusfölje.... Vid det laget var han långt inne i Helsingborg och förbi vårt hotell för natten. Han kunde tillslut göra sig hörd med hjälp av en lånad mobil och blev tillslut återfunnen och hämtad.
Ja det är tydligt att det är mycket som kan hända trots att det är bra planerat.

Dag III ställdes simningen in på grund av stundade regn. Därför gav vi oss iväg på cyklarna en timme tidigare för att kanske slippa någon timmes cykling i regn. Alla väskor packades in i vanlig ordning de två stora pickup:erna innan de sista etapperna skulle avverkas.


Mycket riktigt så kom regnet vid 12-tiden och alla var överens om att det kunde inte bli värre än dagen innan.. Dessutom var vi nog alla ganska tacksamma över att ha sluppit starta i Ironman 70,3 i Jönköping som skulle gått denna helgen. För är det något som är trist så är det att tävla i sådant skitväder.







När vi cyklat drygt 12 mil var vi framme i Göingeskogarna och sista löpetappen på 17,5 km fram till Bjärnum. Det var en fin sträckning på härliga skogsvägar i snapphaneland.
Om det regnade.....? Det spöregnade, men vad gjorde väl det? Mitt ute i skogen stod plötsligt ett äldre par som hejjade på oss och peppade oss till tusen. De hade fått nys om denna cirkusen av en händelse då cirkusdirektören Fredrik snitslade banan några dagar innan. De ville så gärna hejja på oss och hade tagit reda på när och var vi skulle passera förbi. Så där stod dom med tutor och hejjarrop... I ösregn... Vilka människor 💚Det visade sig senare att mannen hade kört vasaloppet 50 gånger och hade haft samma intresse av mjölksyra som oss. 

När vi till slut nådde cirkusmanegen i Bjärnum sprack himlen upp och solens strålar sken på oss.
Det var som om vädergudarna hade velat knäcka oss hela helgen... När detta inte lyckades och när sista triatleten kom till trädgården i Bjärnum så var det inte lönt för vädergudarna att piska på oss längre. Då fick vi belöningen av lite värmande solstrålar. Och belöning ska Cirkusdirektören Fredrik och hans högerhand Mia ha!!! Vilken fantastisk helg. Trodde knappt det var logistiskt möjligt för den lilla löjliga peng som vi betalade att ro ihop detta roliga arrangemang. Det  här är helt klart ett triathlonminne som jag lägger på en alldeles speciell plats i minnesbanken.
TUSEN TACK Mindtriathlon och hela supporterteamet för en galet jobbig och rolig helg precis i mitt tycke och smak.




torsdag 28 april 2016

Coll på läg(r)et?

Nu är jag på väg till Mallorca och en vecka full av träning står för dörren. Jag har nämligen fått förtroendet att vara ledare i år igen på Imorns träningsläger. Det känns fantastiskt roligt, spännande att få komma ner igen och förhoppningsvis få lite sommarvärme,  bara träna, äta, tragga svett med likasinnade och ha kul. Det kommer som vanligt att vara fokus på cyklingen som för övrigt är helt fantastisk på Mallorca, men det kommer givetvis också erbjudas löpning och simning i den magiska lagunen i Port de Pollenca. Vi bor på samma hotell i Port de Pollenca och en hel del av lägerdeltagarna är kända ansikten och för mig är det tredje gången gillt. Kanske är det därför jag har varit urkass på att studera kartor, lära mig namnen på alla "collar" (=bergstoppar) och vilka höjdmetrar som är "måsten" i träningsloggen. Dom där klassiska rutterna i nordöstra delen av Mallis har jag ju faktiskt cyklat och har något sånär koll på. Sa Calobra, Puig Major, Cap de Formentor, Petra, Port de Soller mm. Det jag saknar i träningsloggen är tex Vall de Mossa och såklart en massa massa annat på södra Mallorca. Ja det finns verkligen hur mycket som helst att utforska på Mallorca. Man får bara inte glömma höja blicken från bakhjulet man har framför sig, så man inte missar hisnande utsikter uppifrån bergen, apelsinlundar och för gudskull inte bergsgetterna som har en förmåga att plötsligt ta ett steg från diket rakt ut på vägen! Så nu ska jag hålla mina tummar för att ingen råkar ut för några allvarliga krascher och att vi alla får en bra och kul vecka utan ett enda oanvänt träningsplagg med oss hem igen.

onsdag 22 april 2015

Hasta Pronto Mallorca!

 
Nu har jag lite ångest..... Inte direkt för att resa iväg utan istället för att åka hemifrån..... Åka ifrån mina nära och kära. Kommer dom att glömma mig?? Och plocka undan alla mina 10 jackor och skor i hallen? Eller kanske rent av tycka det är skönt att slippa mitt tjat....

Hmmmm..... Hur förklarar man för de viktigaste man har att "-mamma ska bara åka iväg och tokcykla i bergen på Mallorca i 10 dagar....."  "Mamma ska bara åka iväg och leka lite"

För egentligen är det ju precis det som det är! Lek, på vuxen nivå. Må hända att jag får onda ögat av vissa entusiaster, men för mig är detta en lek. En jobbig lek! En rolig lek och inte minst en socialt trevlig lek. Och genom att vara med i denna leken får jag lite goda hälsovinster.

Jag hoppas jag är förlåten....och att "la familia" inte möter mig om 10 dagar och säger "-ja visst ja, det är så du ser ut..... ;-)




Hasta la vista



fredag 17 april 2015

Imorns träningsläger

 
 
Om en vecka är det äntligen dags för Imorns träningsläger på Mallorca! Och eftersom jag har fått äran att vara ledare under veckan så sitter jag nu här hemma och pluggar kartor, höjdmetrar och tittar på GoogleMaps. Man vill ju inte leda cykelgruppen ut på villovägar i bergen. Har även fräschat upp mina kunskaper i slangbyte vid en eventuell punka. Och sjukvård, det behöver jag inte plugga, det kan jag redan....Jodå så att....Dom som kommer att cykla med mig ska få cykla säkert!! Inga tävlingar nerför...Bara uppför ;-)
En av de svåraste sakerna så här veckan innan man kommer iväg är att "hålla igen" och absolut inte tänka "jag måste träna NU så att jag orkar vara med på träningslägret". För tränar man hårt för nära inpå ett träningsläger så är det lätt att man anländer med en kropp som brister lika snabbt som knopparna gör när våren kommit. Man måste vara utvilad! Ni vet det där gamla slitna uttrycket "träning bryter ner, vila bygger upp". Gammalt uttryck men väldigt väl beprövat! Så endast lätta "må bra" pass sista veckan innan avresa! Benen ska hålla för många mils klättring på cykeln i dom mallorcanska bergen.....
 
 
 
 
 
Nästa svåra grej med att åka på ett triathlonläger är att packa.... 23 kilo + ett handbagage....
På utresan förra året hade jag bara några hekto till godo till maxvikten och med ett handbagage som var fullt till bredden!! Men på hemresan, när jag var helt säker på att jag skulle ha mindre vikt så hade jag övervikt i resväskan (Kanske vägde alla svettiga träningskläder mer på hemresan....?) Så mitt i kön på flygplatsen i Palma fick jag stuva om och packa upp den stora påse med träningskläder (som INTE luktade hallon precis) och trycka ner i handbagaget. Sedan var det grönt ljus! Dock borde mitt handbagage på flygplanet varit försett med röda varningsljus och med texten "DO NOT OPEN UNTIL YOU ARE HOME"
Så i år packar jag med STOR eftertanke......
 
 
Att åka med IMORN är som att åka med ett kompisgäng. Vi gör det mesta tillsammans. Om man vill förstås! Det erbjuds 3 pass om dagen, men såklart störst fokus på cyklingen. Cyklingen är helt unik på Mallorca! När man kommer upp i bergen är det som om man vore i Vilda Västern och utsikten är hisnande!
 
 
 
 
 

måndag 6 oktober 2014

Efter sol kommer äntligen regn....

Äntligen så blåser det och småregnar ute. Det satt långt inne! Sommaren har varit oändligt lång. Nu njuter jag av att inte gå ut och istället ta på raggsockarna och bara njuta. Strunta i triathlon, våtdräkter och cykeldäck...Slippa ruta in livet efter träningen utan istället löpträna lite när man känner för det. Jag är ju i grund och botten en latmask som gärna ligger på sofflocket och äter praliner. Men det brukar jag inte tala om för folk utan låter dom istället tro att jag är en riktig träningsfreak. Nej, denna månaden ska jag "sitta på hela ryggen" i soffan och bara pilla navelludd och frossa i säsongens alla Finisherfotografier .....
 

 
Jag kan rekommendera alla som funderar på att åka på ett Triathlonläger att hålla utkik HÄR! Christian och Fredrik på IMORN kommer nämligen att arrangera ännu ett kalasbra läger som kommer att vara fullt av alldeles färträffligt trevliga människor!