Det gick ju lysande!

Österlen Marathon kan bli hur stort som helst! 

"RaceBrief" innan start av arrangörerna

Det var en härlig skara av inbitna löpare som hade samlats på lördagskvällen må jag säga! Många, precis som vi, litade inte riktigt på sina ljushuvud utan hade lite andra upplysta detaljer insnurrade runt kroppen (det fanns faktiskt ett pris för bästa ljusklädnad).

Jag gissar att dessa två tjejer fick priset för bästa ljusklädnand

Det var spännande att vara med på det allra första Österlen Marathon/Halvmarathon. Det skulle vara någon form av testlopp där vi som sprang hade uppmanats att ha överseende med en del brister i arrangemanget. Men med denna storleken på startfältet (jag tror det var drygt 150 startande) så måste jag säga att logistiken funkade hur bra som helst! Så det blir en stor eloge till arrangörerna! Det försvårar ju alltid saker och ting när starten är på en helt annan plats än där nummerlappar hämtas och där målet är.
Så först  av allt var det nummerlappsutdelning på det mysiga fiket Café Kagan i Simrishamn, och sedan gick det två bussar med 20 minuters mellanrum ut till starten i Gärsnäs. Starten gick i nåt villakvarter vid en

idrottsanläggning och våra överdragskläder fick vi transporterade till respektive mål, halvmaran i Borrby eller maratonmålet i Simrishamn.

Bara någon kilometer efter starten gick banan förbi Gärsnäs slott som var otroligt häftigt upplyst och vi sprang igenom en dimma av rök. Sedan fortsatte banan längs med en ganska trafikerad väg fram till Hammenhög där första vätskestationen var. Det verkade som att dom flesta tog arrangörernas uppmaning på allvar att inte slänga skräp längs med banan, utan det bar var och en helt enkelt med sig till nästa vätskestation. För varför ska man kasta skräp runt sig bara för att man har en nummerlapp på magen???

Glimmingehus

Efter ca 10-11 kilometer sprang vi förbi Glimmingehus som man nästan fick gissa sig till konturerna av. Det var inte så upplyst som jag hade förväntat. Men det var ändå häftigt att springa i mörkret, intill vallgraven precis utanför denna gigantiska borg!

Med tanke på årets ljusfestival hade jag nog förväntat mig lite mer aktiviteter runt om i byarna, men kanske är det väldigt koncentrerat på några ställen. Österlen är ju faktiskt ganska stort!
Men visst fanns det lite utspridda hejare och ljusarrangemang utmed banan. Och mitt ute på den skånska slätten hade man gått ur huse, för det är ju inte varje dag en marathonbana dras precis utanför husknuten.

Startfältet blev naturligtvis ganska utdraget men ändå hade man under hela halvmaran några ljuskäglor framför sig och några bakom sig. Efter 17-18 kilometer började det att regna och framme i Borrby var det nästan snöblandat regn som föll. I målet bjöds man på supergod VARM äppledricka, sportdryck, kexchoklad, kakor, banan, öl (tror jag att det va...), sportdryck, vatten. Ja, vad ska man säga.....nästan i klass med Bromölla Marathons "gottebord"!!!

Hur gick det för oss då?? Jodå, löparpassionen hade ett par tuffa kilometer på slutet men tog sig ändå runt, och DET utan ett enda långpass sedan februarimånad! Vi hade bestämt oss för att ha följe och det kändes väldigt bra eftersom mitt marathon är först nästa lördag. Krafterna ska sparas!
Jag vet att om jag inte hade haft sällskap hade jag varit så j-kla mörkrädd så att jag hade varit tvungen att hänga på någon som kanske inte hade haft ett lämpligt tempo för mig just denna kvällen.....

Förhoppningsvis är det bättre med dåliga bilder än inga bilder alls.......( Kameran i mobilen är inte bättre än så här när man ska fota i mörker!)