Snapphanen SwimRun

 

2XL8 tränar SwimRun

På måndag går ÖtillÖ 2015...... Då är det ett helt år sedan vi stod där på startlinjen i Sandhamn på ÖtillÖ, vettskrämda, fokuserade och taggade till tänderna. Jag kan inte låta bli att tänka på det. Det känns som det var igår men ändå inte. Det var definitivt ett minne för livet! 

 

Första simningen kl 06:00

 

Om en vecka dammar vi av dolmarna igen och startar i Snapphanen SwimRun som är en helt ny  tävling här hemomkring. Det är 28 km löpning och 3400 m simning fördelat på 11 löpningar och 10 simningar. Det kommer inte vara i närheten av vågorna eller temperaturerna i Stockholms skärgård som under ÖtillÖ eller Utö SwimRun så det känns som en ganska överkomlig ansträngning så här tre veckor innan Ironman Barcelona. Och som den sjuksyster jag är, så vet jag att man blir inte förkyld av att frysa eller vara våt utan istället av att någon nyser, hostar eller snorar på en.....Så att spendera mycket tid utomhus känns som ett vinnande koncept om man vill hålla sig undan alla förkylningsvirus som är som magneter så här på höstkanten.

 

För att fräscha upp minnet hur det känns att springa i en våtdräkt lika tight som ett ålaskinn så var jag och Lotta och tränade SwimRun i havet häromdagen. Vid första löpningen var tanken att "nä fy fanken vad jobbigt, och helt onödigt dumt att kämpa emot sådana element som gummi som inte alls är som lycramaterial eller skor och strumpor som är blytunga av vatten" Men efter några simningar och några löpningar blir det fantastiskt kul och magiskt att ta sig fram i vatten, upp på land, ner i havet igen. SwimRun är sannerligen här för att stanna och jag är övertygad om att en vacker dag kommer fågelskådarna vid havet sluta bry sig om att kika på de konstiga grodmänniskor som inte kan bestämma sig om de ska springa eller simma och istället kika på fjäderfäna som de är där för....