Från Ironman till Soffpotatis på 11 dagar

Jodå så att.....Från att ha levt med en järnman i huvudet i nästan ett helt år så känns det som att jag och soffan numera blivit bästisar. Jaja.... det tog några dagar innan vi blev vänner, för jag var verkligen på bettet de första dagarna efter målgången i Kalmar och jag ville bara fortsätta träna och tävla. Och det gjorde jag också... toksprang ett lopp på 3,7 km på onsdagen och hann tänka under dom knappt 4 kilometrarna att "detta är fanken jobbigare än en Ironman". Men med hjälp av en förkylning i helgen så kom vi närmare varandra, jag och soffan alltså....och nu är vi oskiljaktiga!

Milsvid utsikt från våra backar

Trots soffans och mitt goda förhållande så frestar löpningen! Löpningens bästa tid är definitivt nu! Det är fortfarande bra väder som tillåter linne och shorts men det är ändå inte för varmt. Det är hög bra luft med massor av syre! Och just nu är det bara såna där sköna, precis lagom långa och alldeles tillräckligt ansträngande löparpass på mitt schema.

Och när man får sällskap av löparsugna vänner  i sensommarkvällen lämnar jag en svartsjuk soffa utan att ens förklara mig........