September är en skön månad tycker jag. Man har accepterat att sommaren är över och alla förväntningar om varma, soliga dagar har lagt sig. Nu är liksom allt bonus och ljuset förvandlas till en blandning av grönt och guldbrunt.
September månad avslutas också med ett av säsongens roligaste lopp nämligen Lidingöloppet. Det bidrar såklart också till att det är en bra månad. Det blir 7:e året i rad som jag ska starta. Vi får väl se om trenden av förbättring håller i sig. Om jag tittar tillbaka på årets resultat på andra distanser så borde en silvermedalj tillhöra mig i år också. Förra årets resultat på 2,36,54 borde inte vara omöjligt att putsa lite på. Bara jag inte har en sån dag som jag hade igår.......Då slutade nämligen långpasset i backarna abrupt efter ca 13. Jag började plötsligt frysa och magen talade ett väldigt tydligt språk!! Den sa: "-Stannar du inte nu så får du ta konsekvenserna själv!!!" Jag lydde magens uppmaning och ringde efter skjuts. Det har ALDRIG hänt mig förrut!!
Dygnet som har gått har jag ömsom svettats ömsom frusit. Det är nog något virus som har intagit min kropp. Och det känns som att det var min tur nu. Jag har ju varit frisk hur länge som helst och det är jag otroligt tacksam för.
Bara jag blir frisk till lördag. Då ska jag cykla Malmö Velo med Järnladies och några till! Vi har tänkt hålla ihop en klunga och hjälpas åt. Det ska bli kul!! Alla andra cykellopp har jag startat ensam och fått leta upp lämpliga draghästar. Nu är detta ordnat redan från början. Så på lördag blir det ÅKA AV!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar