NU är jag sur....

men det är INTE surdegen. Nej då, den sover den djupaste Törnrosasömnen och verkar inte ha den minsta tillstymmelse av liv. Ikväll ska jag prova göra en rågsur istället. Det ska vara lättare enligt expertis på webben.

Nu tröstar jag mig istället med min nya träningsleksak. Jag har hämtat den på posten idag och jag kan knappt vänta på att batteriet ska vara färdiguppladdat.....

Internet är ett fantastiskt konkurrenskraftigt redskap. Jag hittade ett bra pris på denna Garmin 310 XT efter sökningar på olika sidor med prisjämförelser. Det skiljer faktiskt mer en tusen kronor för exakt samma vara. Det gäller att vara om sig och kring sig........Ett hett tips är www.skovdenatur.nu

50 år gammal hushållsassistent......

Jag kan berätta att koskit på hjulen gör att det är bakhalt på rullskidorna! I de trakterna där jag bor och tränar är nämligen vägarna ofta trafikerade av bönder med diverse jordbruksredskap. Och på vissa ställen är det ofta tappat en del som istället borde vara på gödselstacken eller möjligen utspritt på åkrarna. Men det gör inte mig något. Det är härligt att se folk vara ute och arbeta och det känns mysigt när man ser bönderna stanna med sina traktorer vid väggropen och växla några ord. Här omkring finns det faktiskt några kvar som inte har förvandlat sina jordbruk till stora industrier. Nåväl, skidorna rullade på fint idag och jag kan berätta att dagens runda körde jag 18 minuter fortare än vad jag gjorde förra vintern!! Men jag vet inte om det beror på förbättrad teknik eller om jag möjligen är lite starkare i armar och bål. I vilket fall som så är det superkul!! Nu väntar jag bara på snön....fast enligt många längdåkningsexperter så är skåningarna generellt snabbare på Vasaloppet just för att vi har så lite snö (det vill säga vi tränar så mycket rullskidor och stakning).

Min rullskiderunda idag kan man se om man klickar HÄR. Och det var friska vindar på det "Huarödska" berget vill jag lova.

Ikväll är det dax för Lussebullebak. Min bästa vän i bageriet (förutom mina barn förståss) är definitivt min hushållsassistent. Det är en Kenwood Chef och är ett arv från min kära mormor. Den är minst 50 år gammal och är superbra. DET KAN MAN KALLA KVALITÉ!!

Surdegsgrunden är utkastad och påbörjad på nytt. Nu har den snart flyttat runt över allt. En kollega upplyste mig häromdagen att jag skulle räkna med att misslyckas ett par gånger innan det kommer igång. Nån som fattar vad jag gör för fel???

Stormen Berit

Varmt, ljust och rinnande vatten i kranen igen. Oj oj oj vad man uppskattar sådana självklara saker när man har varit utan det i mer än två timmar. Stormen igårkväll gjorde att vi blev ström- och telefonlösa vid 21:00 och jisses vad stormen tog i efter att vi hade gått och lagt oss. Tur att studsmattan var inplockad annars hade den gett sig av. På morgonen stod huset fortfarande mörkt och kallt. Brasan i kaminen hade för längesedan slocknat. Det var bara att bita ihop och börja elda. Det har inte blivit mycket gjort idag kan jag berätta. Dagen har spenderats i favoritfåtöljen framför kaminen med en riktigt spännande bok. Jag som hade tänkt ut och rulla på skidorna idag. Och det hade ju i och för sig funkat, men att inte veta när jag hade kunnat duscha gjorde ju såklart detta omöjligt. Nåväl klockan 16:00 blev det återigen ljust i huset och det var precis när jag började känna att problemen blev större och jobbigare.....Tö i frysen, varmt i kylen, kallt i huset (16 grader på sina ställen) och slut på vatten i kranen. Men nu är allt som vanligt igen. Förutom att vi inte har fast telefoni ännu....

Fredagsmys

Visste ni att ordet "fredagsmys" finns med i Svenska akademins ordlista. Jodå, 2006 registrerades detta trevliga ord som ger mig vibbar om god mat, tända ljus och en sprakande brasa i kaminen. Och vilka kvällar är väl mysigare än dom i december?? Fönster och trädgårdar är upplysta av glittrande stjärnor och lampor. Vackert.......

Till och med  katten har fredagsmys

Jag är ett stort "fan" av julen. Jag gillar det mesta som har med julen att göra. Förutom möjligen att springa på stan och trängas med tusentals andra sönderstressade människor.....
Ikväll har jag löptränat i byn eftersom mörkret var ett faktum redan kl 16:00. 4 varv på motionsslingan som egentligen borde kallas för backslingan, då ca 25 % av varvet består av en väldigt brant backe som suger musten ur en fullständigt. Efter backträningen blev det "Windowrunning" i byn (motsvarigheten till Windowshopping på stan när allt är stängt). Och det var extra kul ikväll eftersom dom flesta har pyntat så fint i sina hus.
En kort rapport från surdegsträsket:
Ett försök gjordes att sätta igång den surdegsgrund jag hade från förra helgen. Denna verkade dock inte komma igång utan i eftermiddags har jag börjat om från början. Dvs 20 g honung, 100 g ekologiskt vetemjöl och 120 g vatten (40 grader). Nu står surtanten på elementet i köket för att få igång jäsningen innan den får flytta upp i skåpet ovanför kylskåpet igen. Nu känner jag på mig att detta kommer att gå vägen.....

En gång......

....är ingen gång. Skam den som ger sig. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Det enda stora misstaget är det som vi inte lär oss något av.
Så därför gör jag om hela surdegsproceduren......

Surdegsbröd del 4

Med risk för att detta blir en utdragen och ganska trist historia fortsätter jag ändå rapporten ifrån bageriet.

Fördegen har jäst under dagen och var återigen bubblig och fin, så ikväll var det dags att göra den slutgiltiga degen.

Den är gjord på Grahamsmjöl och Manitoba Cream (speciellt mjöl med extra förmåga att jäsa). Och nu ska den in i kylen i plastlådan för att jäsa i ytterligare 12 timmar. SÅ NU GÄLLER DET......Degen ska jäsa till minst dubbel storlek om det hela har funkat.
Det är nog tur att jag har dokumenterat detta här för troligen kommer jag inte att göra några fler surdegsbröd. Det känns som att surdegar egentligen inte riktigt får plats i mitt liv, men det är ganska kul iallafall.

Surdeg Del 3

NU ska det bakas bröd! Eller förresten....... "NU" var ju att ta i. Jäsning och bearbetning av degen tar ca 1½ dygn, så imorgon förmiddag ska det eventuellt dofta surdegsbröd här i huset. Dock finns det en del tveksamheter över Häxans surtants överlevnad. Det var nämligen inte lika mycket bubblor i sursmeten idag. Men jag gör ett försök att skapa ett Grahamsbröd. Så idag på morgonen har jag gjort en fördeg. Det vill säga jag har blandat:
100 g surdeg (häxan...)
150 g ekologiskt mjöl
150 g kallt vatten
Nu ska detta stå och jäsa till ikväll då jag ska göra degen.
Spännande....
Fortsättning följer

Del 2 i Surdegsprojektet

Ikväll, det vill säga "dag 2" i surdegsproduktionen, har Häxan Surtant (surdegen alltså) matats med 20 g ljummet vatten och 20 g ekologiskt vetemjöl. För övrigt rör vi i burken morgon och kväll. OCH NU BÖRJAR DET HÄNDA SAKER!!
Jag  börjar förstå varför surdegsbröd kostar 40-60 kronor stycket. Det är nämligen en tidsödande  jäsning. Förutom själva surdegen som tar 4 dagar för att bli färdig, så kommer det att ta ungefär ett dygn att baka ett bröd.

It´s alive!!! Bara SE så fina bubblor där är i den!!



Xperiathon

Kolla in detta synnerligen annorlunda lopp: XPERIATHON
Tyvärr jobbar jag, annars skulle jag definitivt deltagit! (hmmmm.... jobbet inkräktar alldeles för mycket på fritiden  :-(

Surdeg

Jag har alltid varit nyfiken på surdeg och efter att vi har pratat en del om det på jobbet i veckan, så bestämde jag mig för att prova på detta förunderliga fenomen. Så idag har Noa och jag hjälpts åt att göra "suren".
Vi blandade ihop:
100g Vetemjöl (ekologiskt)
120 g kokat vatten som svalnat till 40 grader
20 g honung

Sedan döpte vi "suren" till Häxan Surtant och låter henne bo i skåpet ovanför kylskåpet i 4 dagar. Där är nämligen lite varmare än i köket. 22-24 grader behöver det tydligen vara för att processen ska gå igång. Nu ska hon tas väl omhand så att hon blir riktigt sur....

Fortsättning följer.....



Vinterträning inför IronWoman

Jag hittade lite tips på hur man kan lägga upp träningen i vinter till IronMan/IronWoman:

Men......Jag har inte tänkt gå på Vikingens linje här ovan, utan nu har racercykeln hängts upp på trainern i förrådet. Men det finns en risk för att den inte komma att rulla så mycket där. Jag tycker nämligen att det är så otroligt tråkigt och enformigt att sitta där och trampa. Men ikväll blev det iallafall en timmes trampande till "Bonde söker fru" på TV4 Play. Eftersom vi är så "gammaldags" och bara har markbundna TV-kanaler så får vi hålla till godo med kvalitetssåpor som Robinson och Bonde söker fru  ;-).
Simningen blev inte någon AHA upplevelse igår heller. Lyckades crawla en längd åt gången med andan i behåll och sedan var jag tvungen att stanna för att få ner puls och andning. Men.....det finns hopp. Nästa gång kanske jag löser gåtan...

Simning och crawlträning idag

Hur svårt kan det va? Jag menar andas är ju en reflex, så det i sig är lätt, men att göra det på rätt ställe när man crawlar är onödigt svårt tycker jag. Luften liksom stockar sig i lungorna. Konstigt....Men det känns som att om jag bara kommer på knepet så sitter det. Ingenting är omöjligt....bara olika svårt...

Pay Back time

Idag har vi gett tillbaka lite tid och kraft till klubben genom att vara funktionärer i Ryssbergets IK:s egen mara.Vi har hejat OCH peppat OCH langat vätska OCH sett till att alla maraton- och halvmarathonlöpare i Bromölla fick en härlig tur med apostlahästarna. Det var ett nästan lika härligt löparväder idag som igår i Jämjö. Banan är en 4-varvs bana och Linn och Noa hjälpte till med vätskan vid varvningen. Linn ville så gärna langa vätska, och det fick hon göra när de snabbaste elitlöparna hade passerat. En av de rutinerade veteranlöparna tyckte det var ett väldigt trevligt inslag och gav gärna några minuter av sin tid för att stanna hos henne och dricka av den goda och energirika Coca Colan. Dock fällde han en kommentar att vi sinkade honom genom att ha så små söta funktionärer som han bara var tvungen att stanna hos och prata med en stund. Hmmmm....hur ska jag då tolka att dom allra flesta slet sportdrycken ur händerna på mig i en rasande fart...  ;-)


Linn langar vätska

  Som dom flesta vet är det tillåtet att lämna in egen dryck/energi som placeras ut på ett separat bord vid vätskestationerna. Och det är då rakt ingen myt att marathonlöpare har en del "ticks" för sig. Det kunde man bland annat få bekräftat genom att titta på vad som låg på detta bord. Där fanns allt ifrån en liten påse grillchips till salta grodor, kanelsnurror och Iprentabletter (som kanske inte så lämpligt att ta i samband med en marathonansträngning) m.m. Kolla bara på den lilla "doggybag" som ligger här:

Nu ska jag inte sitta här och göra narr av marathonlöparna!!! ALLA gjorde verkligen fantastiska prestationer.
Tur att jag hade min halvmara i benen från igår för annars hade jag blivit sååå avundsjuk på alla de svettiga löpartokarna som fick springa idag.


Löpartoken själv, i egen hög person
(ja, jag vet....någon envisas med att kalla mig löpardiva men jag gillar löpartok bättre....;-)



En novembermorgon, i en skog, någonstans i Blekinge....

Nomalt eller ej, klockan ringde 05:25 i morse och jag steg upp och körde upp till Blekinges Jämjö för att springa en halvmara. På tunga ben tog jag mig fram på grusvägar i 10,5 kilometer för att där runda en kon och springa samma väg tillbaka. På vägen till konen inbillade jag mig att det skulle bli mycket lättare att springa tillbaka då jag tyckte att dom första 10 kilometrarna gick mycket uppför (vilket ju skulle innebära nerförsbacke "hem" till målet). Men ack......vad jag bedrog mig. Bränslet tog slut vid sisådär 15 kilometer och det blev riktigt jobbigt på slutet. Släpade mig i mål på 1,38 och är mer nöjd med tiden än med känslan faktiskt.

Löparboom

Eftersom jag har spenderat veckan i Malmö så fick löparabstinensen stillas med en (eller rättare sagt ett par) rundor i Pildammsparken. Där var det MYCKET tydligt att det råder en löparboom just nu. För visst tänkte jag tanken att "-ska jag verkligen ge mig ut ensam i en skum park i denna STORA stad??". Men jisses, där var ju mer folk än i kyrkan.....Det kändes tryggt och framförallt väldigt normalt att vara löpare i Malmö denna kväll.
Frågan är bara om det är lika normalt att stiga upp 05:30 en lördagmorgon och köra bil 15 mil för att springa en halvmara....
Men jag är inte ensam....det finns mångar löparnördar som går (eller springer) lösa.....

Min egen lilla fanclub

Den som först står på trappan och tar emot den som varit hemifrån är vår egen lilla Linn. Hon är liksom "ihopsamlaren" i vår familj och hon gillar INTE när vi är på vars ett håll. I höstas var det ganska mycket frånvaro från min sida...var det inte jobb så tränade eller tävlade jag.  

Denna fina teckningen fick jag när jag hade varit och sprungit Veberödsrundan i höstas. Det står: "HUR GICK (det) IDAG MAMMA, JAG HAR SAKNAT DAJ.

HÄRLIGA UNGAR!!!



November

Just nu är det tungt, mörkt och så dimmigt att jag nästan får cellskräck. Inspiration till löpning måste vara så låg den bara kan i november månad. Tävlingssäsongen är så gott som över, vintertiden (normaltiden) är här och därmed mörkret. Blåsten och regnet är snarare en regel än ett undantag. Nu gäller det att bita ihop och bara ge sig ut och låta snöblandat regn piska ansiktet och låta blåsten blåsa det torrt igen. Det är ju när det är som tuffast det ger mest resultat både i kropp och i pannben. Jag brukar tänka på hur härligt det blir att 'kamma hem' resultatet efter lång och trogen vinterträning när vårsolen börjar värma oss igen.

Glad över att göra någon annan glad

I onsdags var det överraskningarnas dag. Pappa hade nämligen tidigt bestämt sig för att INTE fira sin födelsedag men då började planer smidas i mitt huvud. Genom ett vykort till honom dagen innan blev dom varse att vi (barnen) skulle laga en god middag och se till att disk och allt annat fixades. Vad dom INTE fick reda på då, var att kvällen skulle avslutas med Lasse Berghagens föreställning "Från Ballad till Burlesk" på teatern i Kristianstad. Dom fick en trevlig kväll och vi var så glada över det.
För vad är väl större, än glädjen över att göra någon annan glad.....

Så här fina är dom: Mamma och den snabba Vasaloppsåkaren, Pappa