Min pappa flyttade till särskilt boende i mitten på oktober. Han ville komma till en plats där han kunde känna sig trygg dygnet runt. Flytten innebar en och en halv veckas karantän i sin lilla etta och efter det tog det ca 3 veckor innan det kom ett utbrott av Covid på boendet. Då blev det ny isolering och dörrarna stängdes både utåt och inåt. Det har känts hårt, otroligt hårt. Pappa fick inte gå ut från sitt lägenhet och jag fick inte komma in. Jag vet att vi är långt ifrån ensamma att ha det så här och att det finns inget alternativ. Men det kändes så fruktansvärt att han flyttade dit och blev mer eller mindre instängd. Men jag ger all eloge till personalen som lyckades hejda smittan. Dom gjorde alla rätt och hela boendet kan vara riktigt stolta över hur dom hanterade utbrottet.
Men idag kom det ett efterlängtat besked. Pappa ska nämligen få sin vaccination mot SARS-CoV-2 om 2 veckor. Det känns fantastiskt att just min gamla pappa ska få sin spruta så här tidigt och en otrolig seger för oss alla att han klarade ta sig ända fram till mål helskinnad i detta smittosamma lopp. Snart, snart kan vi ses igen!
HEJA PAPPA