Att göra lyktor av pumpor är "ett måste" vid den här tiden av året. Mitt minsta lilla livsverk odlade egna pumpor i våras och har kunnat skörda massor av stora orangea skönheter.
Hon vill, via mig, meddela ett par heta tips när det gäller pumpor.
Nr 1
Använd pepparkaksformar och en hammare när du ska göra pumpalyktor. Då blir det lättare att trycka ut mönster i pumporna. Det blir både snyggt och är mindre farligt än att sitta och karva med en stor förskärare....
Linn använde pepparkaksstjärnan och är supernöjd med resultatet.
Nr 2
Gör en god soppa på den pumpan som är mindre snygg att göra en lykta av
Recept
1 gul lök
pumpa ca ½ kg skuren i bitar
½ vitlök.
Stek detta lite lätt i en kastrull och häll på 5 dl grönsaksbuljong och låt koka i ca 15 minuter. Mixa allt i en mixer.
Tillsätt sedan
2,5 dl grädde
salt peppar
ev lite riven färsk ingefära.
Mycket god även om man inte riktigt kunde urskilja någon säregen smak av just pumpan....
Tips nr 3
Torrosta pumpakärnorna i ett hett stekjärn. Krydda dom sedan med favoritkryddan tex grillkrydda, citronpeppar eller bara flingsalt.
Ät som snacks eller på salladen.
Hur ska jag kunna tala om att jag var ute och sprang på Skåneleden i söndags. Det var ju ösregn och inte ens hundar ville gå ut....Vad ska folk tro...Lämna stugvärmen och låta bli att helga vilodagen...
Men datumet var ju spikat sedan länge och vad kunde vi göra åt vädret...Inte ett skit. Bara att gilla läget. Det vore ju förfärligt om Tony, som var initiativtagare till söndagslöpningen, skulle stå själv med alla muffins, kaffe lättöl och allt annat som han alltid bjuder på när han drar ihop ett gäng till sina långpass. Nej, det var bara att bita ihop och ge sig av till Piratens P-plats där vi skulle mötas på morgonen. Puuuuhhhh....det var inte bara jag som kom. Det fick mig att känna mig lite mindre galen...
Sedan följde 37 km episk löpning...nej nej jag bara skojade....Det var 37 kilometer helvetisk löpning i ösregn, lera och på översvämmade stigar. Men med trevligt sällskap var det ändå en fantastisk upplevelse. Ja, galet eller hur. Men jag vet att det finns folk som förstår vad jag menar.
Brösarps backar
Skylade från regnet några minuter i Vantalängans stuga
Nej det är ingen rökig Whiskeybar....
Verkeån
Gårdagens lärdom:
(dock enbart genom att måla upp "fan" på väggen)
Aldrig ge sig av på denna typen av löpning utan tryckförband i form av daurbinda.
Att falla på spetsiga stubbar kan vara förödande och ett tryckförband kan behövas för att stoppa en ev blödning
Alltid ta med någon form av värmefilt typ foliefilt.
Det går blixtsnabbt att bli nerkyld om man skadar sig och inte kan hålla värmen
Ta med nödproviant i form av energigel, bars att ta när orken tryter
Va säker på att ha tillräckligt med batteri på mobilen så att du kan ringa efter hjälp
Det kan hända mycket. En "enkel" stukning kan göra att du inte kan ta dig tillbaka till startplatsen.
Lås inte in alla sakerna i en bil (tex alla de andra löparnas bilnycklar....)
Att springa på Skåneleden är otroligt bra terrängträning. Kan verkligen rekommendera det. Men gör inte det i ösregn.....
Nästa säsongs första SwimRun tävling är anmäld och betald. Team 2 x L8 står på startlinjen på Utö Swimrun den 31 maj. Vi valde just Utö Swimrun eftersom den ska vara mest lik ÖtillÖ vad gäller terräng och växlingar. Banan är totalt 37 km varav 3,8 km är simning fördelat på 13 sträckor. Den längsta simsträckan är 480 m. Det här kommer att vara perfekt för en tidig formkoll på hur mycket vi har kunnat utveckla simningen och hur vi lyckas ta oss fram i terrängen ute på skärgårdsöarna.
Hur gör vi då för att utveckla simningen?
Vi tränar mycket teknik. Vi filmar, vi tittar på varandra under vattnet, studerar simteknik YouTubefilmer, vi korrigerar och rättar till.
Vi har helt enkelt slutat med att bara vara nöjda. Vi tränar alltid intervaller på våra simpass. Vi simmar sträckor som är så jobbiga så att man precis orkar ta sig fram sista metrarna tills näven slår i kaklet. Vi simmar korta sträckor det fortaste vi kan som gör att vi får ett bättre vattenläge ( Huvud-Höft-Hälar!) Vi tränar benspark och har börjat ta med benen i frisimmet mycket mer än vi gjort tidigare. Vi "klockar" varandra och vi jämför och dokumenterar. Vi räknar armdrag per 25 meter och försöker komma så långt vi kan på så få drag som möjligt.
Den nya trenden
SwimRun är helt klart här för att stanna! Men innan detaljhandeln har kommit på det och designat alla världens specifika, säkert jättedyra prylar, så är en av tjusningarna med tävlingsformen känslan av att vara sin egen "Mc Gyver".....det vill säga att var och en experimenterar med utrustning och kläder. Man kollar runt lite på nätet, läser lite råd och tips. Man klipper sin gamla våtdräkt och hittar på lösningar med rep, vätska och förvaring etc.
Mitt SwimRun tips
Mitt bästa tips för SwimRun är mitt egenhändigt gjorda etappschema. Där skrev jag sträckornas olika längd, var vätskedepåerna låg och "cut off:erna". Jag skulle aldrig delta i en SwimRun igen utan att ha detta! Vissa team skriver sträckorna med tusch på paddlarna eller på våtdräkten (men detta kan ju bli lite rörigt när man sedan ska delta i nästa tävling....)
När jag hade skrivit schemat färdigt laminerade jag det och fäste det på våtdräktens ena arm med hjälp av kardborreklisterband. (Finns i syaffärer eller på Maxi). Den ena kardborren klistrades på våtdräktens arm och den andra på baksidan av schemat. Kardborrebandet på våtdräkten kan sedan sitta kvar för nästa tävlings etappschema. Är det inte fiffigt så säg.....
Etappschemat på höger arm. Hade en lös gummisnodd utanpå fall i fall kardborren skulle gå upp vilket den inte gjorde.
Gillar du att springa och räds inte för simning i öppet vatten så kan jag varmt rekommendera att testa ett Swimrun lopp. Det är riktigt roligt!
Kolla HÄR för att se vilket lopp som passar just dig!
Jag var ute och sprang långpass häromdagen. Tyckte synd om mig själv från första steget. Det var tydligt att det var längesedan jag tränade "huvudet" i att springa ensam, långt och i duggregn. Jag har skämt bort mig med att träna långpass med sällskap eller med publik eller för den delen ha en stor gul sol i 9:an....
Det har varit alldeles för mycket glamour i min träning på sistone :-). Snygga cyklar, fina profilhjul, Triathlontävlingar och medaljer. Nej, det är slut på det nu! Nu är det andra bullar som gäller. Back to basic....Nu ska det trampas lera i den skånska myllan. Ut i regn, blåst kyla och mörker. Löpargrupper och sällskap i all ära, men ska man bli stark mentalt gäller det att brottas med
tanken som säger att soffan är skönare idag. Så om ensampassen ute i höstmörkret vinner över soffan så har man kommit långt. Som bekant ångrar man aldrig ett genomfört pass och dom effektivaste passen är dom som blir av..... ;-)
Tänk på det nästa gång du tycker synd om dig själv och regnet står som spön i backen och nordanvinden biter i kinderna. Det är ett privilegium att kunna springa så gör det bara för att DU KAN!
Äntligen så blåser det och småregnar ute. Det satt långt inne! Sommaren har varit oändligt lång. Nu njuter jag av att inte gå ut och istället ta på raggsockarna och bara njuta. Strunta i triathlon, våtdräkter och cykeldäck...Slippa ruta in livet efter träningen utan istället löpträna lite när man känner för det. Jag är ju i grund och botten en latmask som gärna ligger på sofflocket och äter praliner. Men det brukar jag inte tala om för folk utan låter dom istället tro att jag är en riktig träningsfreak. Nej, denna månaden ska jag "sitta på hela ryggen" i soffan och bara pilla navelludd och frossa i säsongens alla Finisherfotografier .....
Jag kan rekommendera alla som funderar på att åka på ett Triathlonläger att hålla utkik HÄR! Christian och Fredrik på IMORN kommer nämligen att arrangera ännu ett kalasbra läger som kommer att vara fullt av alldeles färträffligt trevliga människor!
Efter att ha deltagit i världens största terränglopp i helgen så kan jag bara bekräfta det jag redan visste. Löpare är ett förbannat enkelt folk. Ge oss ett par löparskor och några snitslar så är vi nöjda. Det är nämligen inte svårare än så....Och det är det som gör löpningen så charmig. Okey, nu för tiden (låter som att jag är jäääättegammal....) så finns det en massa krussiduller även när det gäller löpning som tex kompressionskläder, barfotaskor, GPS klockor, vätskesystem etc etc. Men det är inte det som är avgörande. Det är bara du, ditt huvud, dina ben och din träning som har betydelse för din löpning. Måhända kan prylarna göra att det blir lite roligare att träna och ibland kan det behövas lite hjälp i traven. För det är sannerligen inte LIKA roligt varje gång som man ska ut och löpträna och då kan det pigga upp tex med ett par "hippa" löpartights ...
50 sekunder
I lördags sprang jag Lidingöloppet och jag trodde att det skulle vara en enkel match att springa på silvertid (2,38). Det har jag ju gjort två gånger förut. Men icke sa nicke....Det var minsann en kamp mot klockan i år igen....Vid 10 kilometerspasseringen hade jag minst två minuter sämre tid än vad jag hade planerat och då förstod jag att det här kommer att bli tufft. Idiotförklarade mig själv någonstans vid Kyrkviken för att jag hade gått och trott att jag var bättre i backarna än vad jag var....Men jag ryckte upp mig igen och tänkte: "Spelar väl ingen som helst roll...Jag kan springa, vädret är vackert och det här är kul!" Stretade på och sneglade på klockan titt som tätt. Hade lite ont i mitt ben (har haft det sedan ÖtillÖ) och var rädd för att jag skulle få kramp då jag nog inte hade ett helt avslappnat löpsteg. Efter 20 kilometer vid Grönstagärde så tänkte jag att detta går åt h-vete. Det blir inget silver...Stoppade munnen full med saltgurka och fortsatte upp i mördarbacken ut på den sista milen. Det ända jag kunde tänka om mig själv där och då var: BIT IHOP NU DÅ!! MESPROPP!! SOPA!! Men just då hör jag två välbekanta röster som bokstavligen skriker i kör "HEJA LISELOTT HEJA LISELOTT" om och om igen. Fasiken vad glad jag blev. Dom stod där i år igen! Hade jag haft tid skulle jag stannat och gett dom varsen stor blöt kram. Nu blev det bara en "high five" eftersom jag hade en tid att passa. Men jag är övertygad att deras glada hejarrop gav mig den extra energi som behövdes för att komma i mål 50 sekunder innan medaljen hade slagit om från silver till brons....
Passerade mållinjen på 2,37,10 och medaljen blev silvrig i år också. Men en sak är säker jag ska aldrig mer överskatta min förmåga att springa i backar.....
