Min cykelklubb hade ordnat klubbmästerskap i helgen och trots att jag inte cyklat ordentligt sedan Ironman och att ett av mina superduper snabba tubdäck hade exploderat (joråsåatt....punka på första träningsrundan efter IM Kalmar) så var jag väldigt nyfiken på detta "Stjernelöb". Det var alltså inte deltagarna i loppet som fick det att heta Stjernelöb ( vilket man annars lätt hade kunnat tro... ;-) utan det var tävlingsformen. Jag har aldrig cyklat något liknande innan, men vad jag förstod så är syftet med detta linjelopp att klungor ska splittras och taktiska körningar ska vara svåra. Det kändes ju som att jag hade en fördel direkt eftersom jag aldrig haft någon taktik och därmed inte heller kunde få den förstörd....:-)
Men i alla fall... så här går ett Stjernelöb till: Alla cyklisterna ska köra X antal varv på X antal olika lagda slingor. Dessa ska köras i olika följd vilket man får reda på strax innan start. Loppet avslutas med en gemensam spurt som är lika för alla. I vårt fall i söndags så var det två olika varv, 16 km respektive 14 km som skulle köras 4 gånger. Min "lottning" (fast jag tror inte det var lottning utan tävlingsledaren Mr Spinning El Diablo hade nog någon liten baktanke med varvtagningen....) blev VHHV det vill säga vänster varv, höger varv, höger varv, vänster varv och sedan en spurt på 11 kilometer. Hela linjeloppet blev då 71 kilometer.
När starten hade gått gav halva startfältet sig ut på det vänstra varvet och andra halvan på det högra. Då var det att snabbt alliera sig med några bra kämpar. För alla vill vi ju ha en "rulle" ....Jag hamnade i en klunga på 7-8 stycken. Och vi samarbetade bra. Alla drog sitt strå till stacken genom att "dra" dvs ligga först i klungan. Andra varvet blev vi några färre eftersom vissa hade då höger- och andra vänster varv, men jag hade fördelen att ha fått samma lottning som en som jag var ganska jämn med. Han och jag hade såklart insett detta ganska tidigt efter start och vi hade kommit överens om att hålla ihop och dela på jobbet. Ut på tredje varvet blev vi själva och där kom vi ifatt två stycken där den ena cyklisten hängde på vår lilla tvåmannaklunga. Och vi tre höll ihop och hade riktigt bra klungkörning. Alla tre hjälpes åt och det var jämna och fina förningar. Men när vi hade 1 km spurt kvar var det inget samarbete längre.....De tre musketörerna slogs om att korsa målllinjen först. Man hade kunnat tro att det var värsta girot eller för den delen ett riktigt Stjernelöb....
Herre Göta Petter vad roligt det var!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar