Det har varit mycket träning på sistonde. Det har i själva verket varit så mycket träning att det börjar bli jobbigt....Inte träningen i sig, utan att "klara av" att fungera och finnas till för mer än Stålhingsten (cykeln alltså...), löparskorna och våtdräkten.
Det har varit dubbelpass, lagtempopass med Åhus Cykelklubb, långpass tidiga mornar, SwimRunPass, Simning, trail, Duathlonträningar, Jobbpendling på cykeln under sena sommarkvällar och simning i friluftsbad och öppet vatten....
Men nu när det bara är tre veckor kvar till IronMan i Kalmar så går jag in i den sista veckan av mycket träning. Sedan ska jag trappa ner för att vara pigg när det är dags. Det ska bli så fruktansvärt kul. Det känns ännu roligare i år än förra året. Jag har inga brutna tår, jag har en triathloncykel, jag vet hur det går till och jag har känt smärtan förut. Simstarten är ändrad from i år vilket kommer innebära att startfältet släpps i startgrupper med några minuters mellanrum. Förhoppningsvis kommer det att innebära att man har en chans att faktiskt kunna
simma de första 500 metrarna istället för att klättra på någon annans rygg eller för den delen ha någon över sig...
Cyklingen har bara blivit roligare och roligare. Jag kan inte längre sticka under stol med att det går bättre med en hyfsad cykel. Det är kanske inte jätte mycket tid att tjäna med en triathloncykel ( på min nivå) men det är definitivt roligare och framförallt energisparande. Men visst, man behöver inte en triathloncykel för att göra en IronMan! Jag cyklade med en vanlig racer med ett tristyre påsatt förra året och det gick bra. Det var också lite extra roligt under loppet när man kunde cykla om några triatleter med värstingcyklar, fina profilhjul OCH INTE MINST en struthjälm på huvudet :-). Men jag erkänner jag HAR trillat dit! Rakt ner i cykelträsket. Jag står till och med så djupt i leran att jag har börjat snegla på carbonhjul med profil.....
Hur gör man då för att klara av att träna så mycket? För mig är det variationen! Det är det som gör
att triathlon är så lätt att träna mycket! Ett simpass är ju inga problem att få in på en, för övrigt hård träningsdag. Ett cykelpass dagen efter ett hårt löppass funkar utmärkt. Det största problemet med att träna triathlon är att det är så förbaskat roligt så att man blir lite av ett socialt missfoster.... :-D
Det som gör att jag återhämtar mig snabbare är utan tvekan någon form av vätskeersättning! För mig är det nästan som trolleri. Ett par resorb och man är Fit for Fight igen. Och det är klart, skulle jag analysera det (som den sjuksyrra jag är) så är det ju inga konstigheter. Kan man hjälpa cellerna med vätska OCH elektrolyter så är man snabbare på banan igen. Ni som har gett ert magsjuka och medtagna barn vätskeersättning vet att det funkar redan efter några teskedar!!
Proteinpulver har jag varit lite slarvig med men just nu tar jag ca 1 dl efter varje längre träningspass.
För att hålla immunförsvaret uppe så dricker jag Ingefäradryck och Havtornsjuice. Hård träning gör att man är lite som "ett öppet sår" för virus. Immunförsvaret blir också uttröttat av träning och kan inte riktigt stå emot infektioner. Än så länge har jag inte varit sjuk...Förutom att jag nyser ungefär 50 gånger efter varje simträningspass i bassäng (kanske rensar jag bihålorna i klorvattnet....usch man vill inte veta vad som finns i det vattnet....)
Sedan är jag helt övertygad om att stretching gör skillnad. Jag har för mig att det var ett TV-program i vintras som hävdade att det är en myt att stretching hjälper mot träningsvärk. I och för sig hjälper det kanske inte mot träningsvärk men för mig gör stretchingen att jag inte stelnar till.
Detta är min "favoritstretch". Denna rörelsen stretchar yttersidan ända uppe ifrån höften ner till halva vaden. Jag är övertygad om att denna har räddat mig många gånger ifrån krånglande knän.
Men i allt detta så är det viktigaste av allt att ha roligt! Och visst är inte alla pass lika roliga men nästan.... Och den dagen jag inte tycker att det är kul längre så kommer jag att träna i alla fall men då bara för "husbehovets skull" dvs för hälsans skull.
Så strunta i vad jag har skrivit om carbonhjul, tricyklar och annat tjafs....Det räcker alldeles utmärkt med ett par löpardojjor! Så ut och spring, ha kul....bara för att DU kan!
