Bland lusekoftor, mössor och våtdräkter....på Kustjagaren i Karlskrona

Så här så det ut när jag lämnade hemmet igårmorse för att köra till Karlskrona där jag och SuperSara skulle starta i Kustjagaren. Det var 13 grader och hällregn! Men egentligen spelade det ju ingen roll....Blöt skulle jag ju bli i vilket fall som ;-) Men jag var mest orolig för att det skulle vara kallt i havet och att det då skulle bli lätt att få kramp. Jag slängde till och med ner min långa våtdräkt i packningen. Sedan kom tankar på åskoväder..... Hur skulle dom göra om det skulle börja åska och blixtra....Inte kul att befinna sig i vattnet när det åskar!! (Ja, jag har ett laddat förhållande till Tor, vi drar liksom inte riktigt jämt....).

Väl framme i Karlskorna tyckte jag mer synd om arrangörerna och funktionärerna än om de tävlande. Det hade definitivt varit roligare för funktionärerna och publiken om den där stora runda gula lampan varit framme..

Men så fort vi hade bussats ut till Torhamns Udde och bytt om till våtdräkten och jag hade hängt på mig alla tusen saker så fanns det inte en tanke på att det regnade. Havet skulle hålla en 17-18 grader och det var helt okey. Kort dräkt!

Första sträckan är löpning och den längsta. Vi var faktiskt så frusna att vi bestämde oss för att springa de första 8,2 kilometrarna med våtdräkterna på oss på överkroppen. Men så här med facit i hand så skulle vi "cabbat ner" (det vill säga knutit armarna på våtdräkten runt midjan). Det finns verkligen inte någon naturlig ventilation genom materialet i en våtdräkt. Vi blev kokta!

Vår förutbestämda taktik var att ha så snabba växlingar som möjligt mellan land och vatten. Inga onödiga stopp. Detta gjorde vi genom att hålla simmössan, paddlarna och glasögonen i händerna under löpningarna och sätta på dom i farten innan vi nådde nedstigningarna i havet. Detta ledde till förlust av samtliga öronproppar men även till att ingen onödig tid spilldes.

Första löpsträckan. Fortfarande ganska glamoröst....

När vi steg i vattnet första gången kände jag plötsligt att det finns mycket som kan gå snett med alla attirajler som jag hängt på mig. Jag kände mig för sjutton som en julgran trots att jag hade försökt tänka minimaltistiskt :-). Jag började oroa mig för att magväskan skulle snurra runt och kardborrebanden skulle gå upp och turbogel och vattenflaska skulle försvinna i djupet. Just då var mina vattenfyllda simglasögon det minsta jag bekymrade mig för. Jag kunde skönja SuperSaras gröna sulor under vattnet och det räckte för att jag skulle navigera under de 750 metrarna över till den första lilla skärgårdsön. Sedan var det en mycket kort löpning på ön för att sedan ta sig över till fastlandet igen.

Efter det följde ganska många växlingar under kort tid dvs relativt korta sim- och löpsträckor. Det var ner- och uppstigningar i dyjiga havsbottnar och i vatten som INTE luktade hallon precis.....Här på banan någonstans började man inse vad SwimRun egentligen handlar om. Nämligen helt oglamorös, skitig, tuff och en sanslöst rolig kraftansträngning!

Min GPS klocka hade jag råkat slå i Saras armbåge så remmen gick av. Så den hade jag nedstoppad i magväskan och därför inte så mycket koll på distanser och fart. Men trots att Sara kan terrängen därute ganska bra så hade vi mycket nytta av min lilla, väldigt förenklade (!) loggbok över sträckornas olika längd.

Jag till vänster mitt på bilden. Fixar med dolmen....



Jag försökte verkligen göra mitt yttersta på simningarna för att inte "sinka" SuperSara alltför mycket. Jag hade större paddlar än henne och tänkte att jag kunde kanske kompensera min dåliga teknik med lite extra styrka...Men efter gårdagens tävling fick jag nämligen det bekräftat. Simning handlar sanslöst mycket om teknik....Vinnande damlaget kom totalt trea i hela tävlingen på en sanslöst bra tid (3,24. Vinnande herrlag hade 3,14) !! Är det något en kvinna kan "matcha" en kille i så är det just simning. Tekniken överväger styrkan! På löpning, cykling och andra styrke- och konditionsidrotter så kommer alltid de manliga könet segra mellan två likvärdiga atleter.

Nu menar jag ju inte att det här sanslöst starka damlaget bara vann på sin teknik! Nej de var helt enkelt bäst på allt!

Det hade varit intressant att veta om det vinnande damlaget fick ett pris som matchade herrarnas tredjepris....(eftersom det i informationen innan tävlingen endast var förutbestämt att herrklassen skulle få prispengar.....)

Den sista simningen och nästsista sträckan gick in i hamnen i Karlskrona. Där var det svinkallt. Säkert 2 grader kallare än ute i skärgården. Där var också simningen svårast. Det kändes som vågorna slog emot pirerna och det blev liksom svallvågor på alla håll. Där skulle man också ändra kurs under simningen, det vill säga när man steg i vattnet såg man ett riktmärke och först när man passerat detta skulle man rikta in sig på nästa. Det var svårt! Vågor, stora fartyg och segelbåtar var i vägen!! Men efter några minuters velande såg vi uppstigningen som visade sig vara en mycket hög lodrät stege som var grymt tung att ta sig upp på. Som väl var fick man en hjälpande hand, i BAKEN......! Tack :-)

I mål efter 4 timmar och 16 minuter.

Jag och SuperSara hade ett riktigt roligt race igår. Simningen funkade skapligt för min del. Axlar och överarmar fick jobba på ordentligt med dom stora paddlarna. Det kändes i överarmarna på slutet! Fanken, jag måste lära mig simma... ;-) Vi hade bra koll på varandra i vattnet och navigeringen funkade helt okey. Utrustningen jag hade var bra. Min "egendesignade" våtdräkt var klockren! Vilken skillnad det var att kunna dra ner dragkedjan på framsidan efter simningarna! Det gjorde inte bara skillnad på ventilationen utan även för axlar och bröstkorg som inte kändes så instängda under löpningen. Det jag ska ändra på till nästa gång är att stoppa första förbandet innanför våtdräkten(det tappade jag nämligen i någon av simningarna) Kanske sy in en förvaring på insidan av våtdräkten till gel och energi. Sedan ska jag och Lotta "bara" förbereda oss på 2½ gånger längre sträcka på ÖtillÖ den 1 setember..... Åh herre jisses vad har vi gett oss in på 





HÄR finns länk till resultatet på Kustjagaren 2014

Dressed for success....

Nu är allt på plats inför morgondagens Kustjagaren. Våtdräkten är fixad med avklippta ben och en isydd dragkedja på framsidan. Skäddaren fixade detta för 400 kronor och det känns skönt att kunna få lite ventilation under löpsträckorna. Det är lätt att fläsket blir kokt annars...

 

Nästa pyssel jag har gjort är ett armband med de olika sträckornas längd. Detta gjorde jag av ett gammalt liftkort och dynamoremsor. Vi får väl se om de håller hela vägen. De understrukna siffrorna är simsträckor och de röda prickarna är vätskestationer. Är det inte genialiskt så säg.... ;-)

 

 

 

Jag tänker ha magväska i år. Känns mycket enklare att simma med. Dolmen som jag har borrat hål i och trätt båtlina genom har jag bundit runt låret. Denna snurrar jag sedan in mellan benen vid simningen. Paddlar på händerna. Dessa vet jag inte riktigt var jag ska göra av när jag springer. Troligen håller jag dom i händerna. Två flaskor à 250 ml bär jag med mig och två turbogel. Bogserlinan struntar vi i....

My SwimRun pose.....

Jag tänker precis det jag ser ut att tänka......nämligen "jag ser inte riktigt klok ut"

Men det här är kul! Riktigt kul! SuperSara och jag är redo! Imorgon kör vi Kustjagaren 2014!

Träning- när den är som roligast

I söndags hade UltraFredrik dragit ihop ett gäng till en gemensam träningsdag. Det var lite löst folk som tex triathleter, cyklister, mountaincyklister, löpare och ultralöpare ;-) . Han lyckades få ihop 12 stycken! Ja, det är tydligt det, man är minsann inte ensam om att haka på ...... Planen var att cykla Kristianstad-Hässleholm, springa runt Finjasjön (ca 19 km) och sedan cykla hem till Kristianstad igen. Vi höll oss till planen (utom vissa..... som alltid ska vara värst, enligt UltraFredrik....)

 

Efter ca 2 mil kom den första punkan, efter 3 mil kom den andra och då även ösregnet....När vi kom fram till vårt cykelgarage vid Finjasjön var vi som 12 dränkta katter. Men det gjorde ju inget eftersom vädret har absolut ingen betydelse när man springer!

Ett snabbt ombyte till löparskor och sedan gav vi oss ut på den fina leden runt Finjasjön.

Efter ca 2 kilometer kom det första fallet. Sedan var det väl en tre, fyra till som synade marken på nära håll. Inga skador som tur var! Efter ca 5 kilometer blev jag och en till attackerade av jordgetingar. Jag fick inte mindre än 4 stick runt anklarna. Satan vad ont det gör att bli stucken av jordgetingar! Jag fick slå bort dom små monstren eftersom dom hade satt fast sig i mina strumpor. Otäcka varelser...



Efter 19 km i löparskorna hoppade vi i dom våta cykelskorna igen och trampade över Nävlingeåsen och hem igen.

Tack Fredrik för att du tog initiativet och hade fixat det så bra med cykelgaraget m.m. Och tack till alla som kom och gjorde det till en riktigt rolig söndagsträning!

Torhamns udde - Karlskrona

 

Sommaren har kommit av sig....  och swimrun tävlingen Kustjagaren i Karlskrona är på lördag och jag fryser av bara tanken på att simma i havet...Men för att se det från den ljusa sidan så kommer vi att springa oss varma mellan simsträckorna. Längsta löpsträckan är startsträckan som är 8,2 km. Förra året var det ganska varmt och jag minns hur skönt det var att svalka sig i havet efter den relativt långa startsträckan.

Den totala löpsträckan under Kustjagaren är 26 km (delat på 11 sträckor) och simningen är totalt 4400 m (fördelat på 10 sträckor). Det betyder att vi ska förflytta oss på land och i hav ca 30 kilometer på lördag.

 

Det ska bli extra roligt att göra "om" Kustjagaren i år. Dels för att min tå inte är bruten...men också för att man i år vet lite mer vad det handlar om, när man har varit med innan. Jag har någotsånär koll på vad jag kommer att ha mer eller mindre nytta av under resans gång.

 

Utrustning:

 

Våtdräkt:

Som är avklippt ovanför knäna ( och inlämnad till skräddaren för isättning av dragkedja på framsidan för att lättare kunna dra ner den under löpdelarna)

 

 

Slående likhet mellan katt och ekparkett.....

 

Dolme:

För att kompensera den förlorade flytkraften i de avklippta benen och få lite mer hjälp. Sätts fast med ett gummirep på ena låret och snurras till utsidan på löpningen och in mellan benen vid simningen.

 

 

 

 

 

Handpaddlar:

För bättre fart och som kompensation för min dåliga simteknik

 

 

 

Öronproppar:

För att minska yrsel av kallt vatten i öronen

 

 

 

 

 

Magväska:

För att packa den obligatoriska utrustningen och några turbogel och ev lite vätska. Hade ryggsäck förra året men upplevde den alldeles för tung att springa med. (Och onödigt med så mycket vätska att bära på i vätskeblåsan)

 

Armband:

Förra året saknade vi att ha koll på de olika sträckornas längd. Speciellt på slutet när man började bli trött var det frustrerande att inte veta om vi skulle springa 400 m eller springa 4 km. Jag tänkte försöka lösa det i år med någon form av armband med sträckornas längd. Tveksamt bara om man kan hålla räkningen på var på remsan man är någonstans....

 



 



 

Skor:

Trots min investering i trailskorna Inov8 X-Talon så lär det nog bli mina trotjänare Asics DS på lördag. Jag har inte riktigt förlikat mig med trailskorna.......

 

 

Bogserlina:

Jag tror att jag tar med bogserlinan! Sen få vi se om jag behöver haka i den i SuperSara under simningen.

 

Telefon:

Arrangören rekommendrerar att varje lag ska ta med en mobiltelefon som man har installerat ett trackingprogram på. Sedan kan de som vill plkus arrangören följa laget via kustjagarens egen app som går att ladda ner både på google play och på app store. Kostar 12 kronor dock......

Vårt lag är 312 om någon är nyfiken....

 

 



 



Tack och lov att man inte är ung nu...

Det kan inte vara lätt att vara tonåring i denna värld av mediauppkoppling...Det är knappt så att man hanterar det som vuxen.... :-) För visst tittar man på Facebook med ett visst avund ibland. För ALLA har ju det så himla bra ALLTID...Eller?? Och ALLA hinner verkligen med ALLTING och kan ändå sitta med ett glas rött på den lediga helgen och bara njuuuta av att ha ett hem som är tipp topp....Det är bra tycker jag! Att man hinner njuta alltså, för det hade ju varit för jäkla tradigt om man inte hade hunnit ladda batterierna med lite belöningar då och då. Men just nu är "gott om tid" en bristvara för undertecknad....Tidsödande träning börjar ta ut sin rätt. Därför har jag lagt in 4 veckor semester framför mig.
Och då ska vi åka ett par veckor till medelhavet, besöka Liseberg, måla fönster, städa, tvätta, sortera bland gammal lump, hälsa på släkt och vänner, renovera hela huset och däremellan sitta på trädäcket med ett glas rött och njuta av den ogräsfria trädgården.

Nä.....jag bara skoja....
Vi har inte planerat ett endaste dugg....och är ganska nöjda med det.

Med ålder kommer inte bara gråa hår och rynkor utan en viss självinsikt och lite visdom. Livet känns lugnare liksom (ja tro det eller ej....). Man har liksom accepterat att livet går inte alltid i gräddfilen utan man kan vara nöjd även när det går i mellanmjölkens land, åtminstone så länge mjölken inte surnar.....


Jag önskar alla en härlig midsommar! Nu börjar sommaren! Jo så är det! Midsommar = sommarstart och inget annat! För visst finns det inget deppigare än när folk påminner en om att "nu vänder det, nu går vi mot mörkare tider...." Nej minsann, det örat lyssnar jag inte på. Det vänder minsann inte så fort i december när vi har vintersolståndet...

Nej nu ska vi njuta av värme och sol långt in i oktober!

Simteknik

 

Jag tror jag ska börja "torrsimma" lite. Jag tänkte att jag kan väl lägga mig på köksbordet och träna armtagstekniken. Ja, för det är uppenbart att jag har definitivt inte alla detaljerna klart för mig. Jag tyckte nog att det gick ganska hyfsat i bassängen i vintras men nu, i öppet vatten, känns det som att den lilla teknik som eventuellt nånsin har funnits är som bortblåst. I öppet vatten är det vågor, vind och navigering som stör "finsimmet". Men nästa simträning ska jag tänka på att göra draget med böjd armbåge och att den största kraften ska vara i den andra halvan av draget. Inte låta magen vara parallell med botten hela tiden utan istället rotera bålen mer. En av mina undringar är också hur mmycket jag behöver öka kraften i draget eller hänger det verkligen "bara" på tekniken. Så fort utomhusbaden öppnar så ska jag ringa en av mina privata simfröknar och fråga om jag kan få en lektion eller två....

 

Om två veckor ska jag och SuperSara ha ett team i Kustjagaren . Hon är en betydligt vassare simmare än jag så därför har jag fixat en bogserlina.

 

Jag hittade en passande elastisk lina bland båtprylarna på Biltema och sedan lite ursnygga rosa och lila karbinhakar tilldet. Dock vet inte Sara om mina planer med linan än men jag tänkte att om jag får "haka fast mig" i henne under simningen så får hon haka på mig på löpningen (om det det skulle behövas ;-). Så delar vi på jobbet!

 

 



 

 





 

 

Sövde HalvIronman

" Nu ska jag bada lite och sen cyklar jag en runda och sedan blir det ett litet (?) brickpass på det"

Det intalade jag mig inför starten på Sövde HalvIronman igår.... Allt för att inte fjärilarna i magen skulle leva rövare....
Dagen såg ut att ge dom allra bästa förutsättningarna med en spegelblank sjö och inte ett enda löv som rörde sig på träden.

 

Vi var på plats 07:30 och efter en lång stunds fibblande med alla prylar i växelfållan gled jag äntligen ner i våtdräkten, eller ja....gled och gled.....kämpade mig i den...(Kan våtdräkter krympa?? ;-) och vi begav oss ner till stranden och starten.

Simningen

Jag tog mina gamla simglasögon för säkerhets skull. Dom hade jag rengjort med Yes diskmedel och det funkade kanon ända fram till varvningen på stranden då jag lyfte upp dom i pannan. Aj Aj Aj det skulle jag aldrig gjort! Andra varvet simmades i Lutzendimman....Men bortsett från sikten så gick simningen hyfsat, men navigeringen lite sämre. Jag MÅSTE ha bättre disciplin på att titta upp oftare och jämnare, men det är ju förstås en förutsättning att man kan se nåt ut genom simbrillorna!!! Hoppas jag inte störde någon annans simning allt för mycket med mitt sicksack. Jag nådde stranden efter ca 41 minuter och min tid för simmomentet blev 42,17. "Det tar sig", som pyromanen sa.....

 

Cyklingen

När jag kom fram till min växelfålla efter en ganska lång löpning från sjön, så trodde jag att jag hade haft koll på mina prylar. Detta har jag ju gjort förr....Men mitt på sadeln stod min öppnade vaselinburk som fullständigt höll på att rinna bort i solskenet. Den fumlade jag ner och försökte undvika att innehållet rann ut över hela cykeln, mig och allt annat. Våtdräkten var minst lika svår att komma ur som att komma i... Kanske skulle jag haft lite mer vaselin?

Men efter 1 minut och 53 sekunder i växel 1, så var allt på plats och den vita stålhingsten skulle springas med på den oändligt långa sträckan innan man fick börja cykla. "Mycket publik....Försök att inte snubbla....Akta så att inte styret viker sig..." Det gick med nöd och näppe denna gången också! Det var en del ojämnheter på den blåa mattan så vattenflaskan på styret hoppade omkring så att sportdrycken duschade både mig och cykeln. Men det var kanske bra med lite klistrig sportdryck för att motverka den hala vaselin som jag oavsiktligt fått på cykeln...

Fasiken vad cyklingen var rolig! Triathloncykeln var fantastisk att cykla på. Banan var den samma som förra året och det vill säga backig. Men uppför betyder oftast nedför, så lite återhämtningspartier, med lite gratis fart, fanns också.

Efter 2 timmar och 54 minuter steg jag av cykeln. Längtade efter att få springa!!!

 

Löpningen

Så äntligen ut på den omtalade mördarbanan...den nya bansträckningen för löpmomentet som man hört så mycket om. Hur illa var det?

Jodå, det var precis så illa som befarat....Det var små stigar, ojämnt, smalt och två backar varav den ena (som var ny för i år)  brant som sjutton! Men jag gillar variation, och det var det! I allra högsta grad! Det var så många intryck och saker att hålla reda på (tex var man satte fötterna) så att man glömde bort tiden och plötsligt hade man avverkat 3 varv och hade bara ett kvar. Då var det bara att bita ihop, pinna på, förtränga smärtan och bara njuta!!(?). Under sista varvet kunde jag tyvärr inte låta bli att tänka på kommande Ironman i Kalmar. Och då, när benen var blytunga, blev jag ju såklart av med allt mitt "Ironmansjälvförtroende". Men jag har hört att Sövde halvIronman är så tuff att man kan dubbla tiden man får här och få en förväntad sluttid på IM i Kalmar. Det stämde på mig förra året och i år skulle det betyda 11 timmar och 14 minuter för mig på Ironman i augusti.....

 

Min totaltid igår blev 5,37 och jag är supernöjd! Den eviga tvåan (dvs jag) fick för en gång skull besöka översta platsen på pallen (i min åldersklass) och det gick nästan ihopa sig ekonomiskt. Men det här gör jag ju för att det är så förbannat roligt! Hade jag velat bli rik hade jag haft större chans på aktiemarknaden än med mina resultat i triathlon- eller löparbranchen ! Nej, det här är kul och ger mig så otroligt mycket oavsett placering eller priser. Tävlingen igår gav mig också en del skav på utsatta ställen!

 

Så där jag går, går också Xylocain gelen idag.....

 

Nervösa, men glada, innan start!

Foto: Björn Tufvesson

 

 Lotta "Järnviljan" kämpade sig i mål trots problem med knät! Hon är en kämpe!
 

 

 

Mina tider:
Sim: 00:42:17
T1: 00:01:53
Cykel: 02:54:56
T2: 00:01:42
Löpning: 01:57:00

 

 

 

 

Uppjagad och nerpackad

Baksidan med triathlon är all denna förberedelse... Jag har ännu inte fått in nån bra rutin för detta. Det är ju hur mycket prylar som helst som behövs inför ett triathlonrace! Och nu när det är premiär för den vita stålhingsten (den nya triathloncykeln) så var det ju såklart en del cykelförberedelser som behövdes. Så nu har jag avfettat, fettat in, justerat, flyttat fram, ihop och bak. Provcyklat fram och tillbaka. Klippt sugröret på drickaflaskan (för att undvika att det sticker ut ögonen på mig). Satt fast sadelväska med ny slang och kolsyrepatron (tänkte egentligen att jag skulle strunta i det och chansa, men insåg att, är det någon gång jag får punka så är det väl då!) Tejpat turbogel runt ramen precis som jag gjorde i Kalmar (så jag kan strunta i att ha en väska vid styret). Ja och sen har jag vimsat omkring som en yr höna i vanlig ordning.....

Jag gillar att lägga upp prylarna för varje triathlongren och sedan packa ner dom i en plastbox. Jag kommer att ha trikläderna under våtdräkten och imorgon ska det bli varmt så klädvalet är det ingen tvekan om: Trilinne och tribyxor! Skönt att slippa tänka på vindvästar och kalla fötter.

Det ska bli såååå roligt imorgon! Det kommer att vara en tuff löpning men åtminstone ganska skonsam med mjukt underlag på stora delar av 4-varvsbanan. Jag håller alla mina tummar och tår för att Lotta Järnviljans knä håller imorgon! Blir det någon tumme över så håller jag den för att alla ska få en riktigt kul tävling imorgon!!

Prylar som är lätta att glömma (tycker jag)
Handduk till fötterna
Vaselin
Keps
Solbrillor
Racebelt /gummiband till nummerlappen
Strumpor
Skohorn


Lycka till ALLA!

Tramseri och hypokondri

Just nu har jag en släng av pollenallergi, lite reumatisk ledvärk, muskelatrofi, kanske till och med en lunginflammation eller möjligen sorkfeber..... Men mest av allt (och alldeles säkert) lider jag av Hypokondri!
Jo, så här två dagar innan Sövde HalvIronman är jag allt annat än kaxig. Jag är så klen så det är bedrövligt och träningseffekterna finns säkert inte kvar, och jag är inte ens riktigt säker på om jag kan crawla längre.
Jorå så att.... Skäms för att erkänna det men så funkar mitt huvud inför nåt stort och långt. Mental träning, visualisering, positiva tankar funkar inte för jag har likförbannat ont överallt.. Bedrövligt, tramsigt och urbota dumt på min blygsamma prestationsnivå!

 

Apropå förberedelser så är ju det här med kolhydrater ett hett ämne. Ska man kolhydratladda eller inte...? Jag gör det inte! Jag har gjort det inför ett par Lidingölopp och effekterna jag har fått av det är en känsla av svullnad och tunga ben. Nej några extra kilo behöver jag inte...Ingen regelrätt Kolhydratuppladdning för min del....

 

Men imorgon blir det extra av allt och troligen blodkorv och bacon till lunch. Det har kommit att bli min favoriträtt inför en tävling! Sedan ska jag bara bli frisk från alla mina farsoter....sen kööööör vi så det ryker på Halvan i Sövde på söndag!

 

 

(HalvIronman = 1900 m simning, 9 mil cykling, 21,150 löpning)

 

 

 

Nu är jag på rätt spår (hoppas jag)

Nu har jag fått krypa till korset.....Skogarderoben innehåller numera ett par trailskor. Ett par Inov8 190. Lätta minimalistiska och med gummidobbar men med avsaknad av viss komfort i mitt tycke...

 

Men j har väl insett att det kommer att vara bra på ÖtillÖ. Kanske blir det bättre grepp på hala klippor än med mina Asics DS...men det får utvärderas och provas ett tag innan jag är helt övertygad.

 

 

Jag och Lotta fick hjälp och personlig rådgivning i en fantastisk butik MITT ute på Österlen. Om du är nyfiken och inte har vägarna förbi på den sydskånska slätten så finns det en

Webbutik Pukes Sport 

 

"Obsessed is just a word the lazy use to describe the dedicated"

Haj på daj

Det är bra att stöta på motstånd under träning. Det ger bra mental förberedelse när det väl gäller. Har man tränat under svåra förhållande så kan det bara bli bättre..förhoppningsvis...
Idag har jag och Järnviljan simmat i havet för första gången detta året. Det hav vi simmar i är ofta svinkallt och strömt och skulle man, för en gångs skull, ha behaglig vattentemp så är det pålandsvind och höga vågor. Idag var det ca 17 grader, pålandsvind och vågor som nästan gjorde att man blev sjösjuk när man åkte med vågorna upp och ned.
Men trots att det är svårare att simma i havet så är det roligare än i sjön. Det är lite mer exotiskt och oftast något spännande under ytan att titta på.

 

 

I år startar jag med SuperSara i SwimRun tävlingen Kustjagaren. I sista sekund blev det klart att vi ställer upp med ett lag i damklassen. Det ska bli kul men jag kommer att sakna Lotta "Järnviljan", min gode vän och kommande parhäst i ÖtillÖ. Men jag vet att hon kommer att tänka på mig den 28 juni när hon sitter på någon flott uteservering i Italien och sippar på en god öl medans jag kravlar mig fram bland tång, räkor och sill i Blekinges skärgård! Olika falla ödets lotter.... ;-)