Triathlontankar....

Att vara en "Triathlon Wannabe" som jag, innebär att jag nästan hela tiden lever i tron att jag borde träna något annat än just det som jag tränar för stunden. Springer jag, så har jag dåligt samvete för att jag inte cyklar, och simma borde jag göra betydligt oftare etc etc....Jag lever i en ständig känsla av att det är ej tillräckligt trots att min ambitionsnivå är relativt blygsam. Men de olika grenarna i triathlon kan man verkligen träna hur mycket som helst! Om det inte vore för att man har ett liv utanför träningen förstås (eller åtminstone försöker ha ....)
Men det är otroligt kul att träna dessa tre saker. Det blir inte enformigt (ja, förutom cyklingen på trainern då, som för tillfället är extra tråkig eftersom jag av någon konstig anledning har fått punka och får starta varje pass med att pumpa däcket).
Igår däremot var det simning på schemat vilket till en början mer liknade någon form av slalom runt alla pensionärer som också ville få lite hälsosam motion. Lite konstiga blickar fick man allt när man likt en propeller vevade som om det gällde värsta livräddningen. Men....har jag nu äntligen lärt mig crawla så vägrar jag "vika" ner mig till bröstsim. Som tur var så blev det en bana ledig och jag kunde veva på utan att störa någon annan. Tidigare har jag resonerat att simma, det är inte några större konstigheter och inte heller så ansträngande. MEN JAG HAR TÄNKT OM! För fy sjutton vad man kan få blodsmak i munnen under intervallsimning och armarna fullkomligen kokar av mjölksyra.
Jag tror banne mig att just nu, har jag min högsta puls under just simträningen!