Sövde ½ Ironman. Så här var mitt race.

Klockan 07:30 var jag på plats i Sövde. Starten skulle inte gå förrän 09:25 men jag ville vara i god tid för att irra omkring med cykel, hjälm, chip, plastbox, energibars, gel, brillor, nummerlapp och tusen andra saker kändes det som. Tur var nog det, för jag lyckades hämta min nummerlapp innan det bildades en lång ringlande kö som sedan ledde till att starten sköts fram 25 minuter. Jag fick till slut in alla prylarna i min fålla och gick igenom växlingarna i mitt huvud om och om igen för att försäkra mig om att allt var där.

Det fanns även någon som hade ovanliga drycker (åtminstone i detta sammanhanget) i bland materialet i växelfållan! Lådan tillhör en av de som ska med mig och genomföra Ironman 2013. Härliga AnnaGalenPanna!!

När jag hade stängt in kroppen i gummit (våtdräkten) var det dags för nästa kö. Nämligen avprickningen till simningen. Denna avprickning hann dock inte arrangören helt med så vi som stod bland dom sista accepterade de väl helt enkelt att bli av med där i plurret....Sövdesjön var varm, åtminstone med våtdräkt. Det var 19 grader i vattnet. Trots friska vindar så var det inte heller mycket vågor att tala om. När starten gått var det en kort sprint ut till bottenlöst vatten och sedan var det simning två rundor med varvning uppe på stranden. När simfältet spridits ut så var det en skön simtur. Relativt gott om plats och jag klarade mig ifrån sparkar och slag. Men å andra sidan befann jag mig inte i det värsta slagfältet. Efter två varv och 1900 m bröstsim steg Barbamamma upp (dvs JAG) ur sjön och försökte springa med en våtdräkt full med vatten samtidigt som den samma skulle krängas av på ovankroppen. Proffsigt, eller hur ;-). När jag kom fram till växlingssområdet insåg jag snabbt att mina riktmärken för att hitta min cykel bland alla andra, hade varit ganska onödiga. Det fanns nämligen inte så många cyklar KVAR när jag var färdig med min simning!! 

Så var det dags för det oändliga fumlande för ombyte till cykel. Eftersom jag är känslig för att frysa under cykling fick "triathlon imagen" stå till sidan och istället drog jag på mig en långärmad Crafttröja + en cykeljacka. Det var ju synd på min snygga outfit från 2XU!!! Så där blev jag avslöjad! Ingen triatlet! Bara en simpel frusen löpare och "triathlonWannabe" :-) som inte fixar att cykla 3 timmar i bara ett vått linne!!

Nu skulle cyklingen genomföras så fort jag vågade utan att ta slut på mina löparben. De första 5-6 milen kändes bra och jag snittade ungefär 29 km/h. Emellanåt gick det riktigt snabbt i denna "berg och dal bana". Men vinden tilltog och jag stumnade som vanligt. Jag blev även lite less på att cykla i slutet. Inte en människa på närmre avstånd än 10 meter (drafting är ej tillåtet i triathlon så man måste hålla detta avstånd!), och jag började sakna sällskap. Efter 85 kilometer började jag äntligen närma mig växlingsområdet. Detta skulle först passeras ut till en vändpunkt innan de 9 milen var avklarade. Vid passeringen av växlingsområdet var det minst sagt rörigt. Löpare, cyklister, åskadare och bilar i en farlig röra. Konstigt att det inte hände några krascher där! Jag hamnade bakom en bil som låg och puttrade fram i max 25 km/h och jag vågade inte köra om. Det var ju TyPISKT för här skulle man ju  glänsa och cykla snabbt ;-).

Av cyklen och NU!!! NU ÄNTLIGEN skulle jag få springa. Ja, ja.... de tankarna hade jag ju förstås inte i det ögonblick jag klev av cykeln när benen var som spaghetti och ryggen kändes som ett knivställ. Men jag har ju gjort denna övergången några gånger förut så jag vet att hur jävligt det än känns, så går det över efter ett par kilometer. Och så var även fallet denna gången! Och nu fick jag ju sällskap!! Eftersom de 21 kilometrarna var förlagda på en dryga 5 kilometers runda så var det förstås löpare överallt som som hade sprungit olika många varv. Det verkade som att det var fler än jag som hade saknat sällskap undercyklingen för många var lika pratsjuka som jag. Det var ju förstås jättekul! Jag fick även agera draghjälp till några som hade cyklat MYCKET fortare än jag och var ute på sina sista varv. Det var väldigt mycket postiv "pepp" bland deltagarna och man kommenterade varandra med stärkande ord som "du ser pigg ut" eller "vilket löpsteg du har" eller "bit ihop nu" KOM IGEEEEN" !!! Löprundan var rolig och som jag sagt tidigare gillar jag varvbanor. Denna rundan var varierande, med både skog, grusväg, landsväg och gräs. Efter 1 timme och 49 minuters löpning passerade jag mållinjen och då förstod jag att jag hela Ironman hade inte varit omöjlig om en månad (Lätt att säga nu när det är fullt eller hur.....!?). 

Så här såg mina tider ut:

Simning 1930 m: 46:29

Växling: 00:03:21

Cykling 90 km: 03:14:13

Växling: 00:02:25

Löpning 21,1 km: 01:49:13 (inklusive kissepaus)

Totaltid:05:55:39