Jag blir inte riktigt klok på cyklingen.....Jag var ute häromdagen och jag hittar inget "flow" liksom. Jag har ingen jämn fart och jag blir arg och irriterad över att vinden alltid är mot mig (såklart är vinden
inte alltid emot mig men min känsla är sån). Kanske borde jag träna med andra cyklister för att få lite farthållning och inte minst för att minska tristessen. Cykling är fortfarande ganska mycket transport för mig. Det sitter djupt rotat, eftersom jag ända fram till 18-årsåldern tog mig från punkt A till punkt B med hjälp av cykel.
Min cykelträning har dock avancerat en aning
från förra året vid den här tiden. Då domnade mina fötter av kyla och när jag kom hem var jag tvungen att tina dom innan man överhuvudtaget vågade tänka varmt vatten från duschen på dom. Några veckor in i maj förra året förstod jag dock att ett par "damasker" ovanpå cykelskorna skulle mina frusna fötter förmodligen vara tacksamma för året runt.
Detta visade sig vara en mycket bra investering. Ett par Gore termo (förmodligen ämnade för vintercyklingen) som är värda varenda krona (ca 400 kronor på
Startfitness.com ) och min cykling har åtminstone ett problem mindre.
En av dom bättre sakerna med cykling är att man kan äta ganska tätt inpå träningspasset. Ännu bättre är att man lätt kan stoppa i sig energi undertiden man tränar.
Så här ser oftast min lilla doggybag ut:
Ett par digestivekex, en flaska saft och en flaska vatten. Sedan har jag förstått av andra bloggar, cykelklubbar och andra "Wannabees" att de som tränar långpass i grupp gärna lägger in ett depåstopp bestående av mjukglass. Jag har ännu inte testat detta men det får väl bli nästa träningspass dragplåster.
EN MJUKGLASS I ÖNNEKÖP!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar