för det är bara tre veckor kvar tills det är dax för Vansbrosimningen. Den har bara funnits någonstans i bakhuvudet för att väldigt hastigt komma över mig nu när cykelkedjan har kallnat. Så fram med simglasögonen, på med våtdräkten och sen är det bara att hoppa i plurret. Fast ..... mina ben får svullna av lite först. Känner inte riktigt för att hoppa i bikinin ännu faktiskt. Men våtdräkten är provad och sitter som en smäck! Frågan är bara hur mycket man behöver andas...?? Man vet ju att dom ska sitta tight ( iallafall på Therese Ahlshammar!?) men å andra sidan ska man ju inte behöva kämpa mot gummit i dräkten för att få armarna framför huvudet ;-). Vi får väl se...Jag behöver kanske ingen våtdräkt. Pappa simmade ju utan i älven. Han hade ju "bara" smetat in hela kroppen med ullfett mot kylan. Kanske har han en burk kvar som jag kan låna (+ avfettningsmedlet som han var tvungen att duscha med efteråt) ?
Tänk.... att jag snart är färdig med min Svenska klassiker. Det har varit så roligt och ett äventyr som jag aldrig kommer att glömma. För bara 3-4 år sedan så kändes detta hur stort som helst och NU är jag nästan "framme". Löpningen har förstås fått stå till sidan men det har det varit värt. Även familjen har ju blivit lidande ibland så klart. Men de har accepterat och stöttat mig i all min tidsödande träning. Min simträning däremot, kommer barnen att få mycket glädje av! För kommande tre veckor kommer det att vara JAG som tjatar om att vi ska köra till Forsakarsbadet och bada (oavsett väder och temperatur!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar