Träning på Mallorca

Efter 4 1/2 dag på Imorns träningsläger här på Mallorca så är jag helt tagen av den vackra och unika cyklingen som är möjlig här. Christian och Fredrik på Imorn har, som vanligt, gjort ett superbra jobb med att planera cykelrutter och lägga upp löp- och simpass. Vi har cyklat i sanslösa berg och serpentinvägar, tagit oss upp till Formentor och även till Sa Calobra för att sedan klättra upp de 10 kilometrarna där det som mest var12 % lutning. Vi har cyklat på otroliga vägar nedför, där hjulen varit brännheta på botten av backen för att man varit tvungen att hålla på bromsen i 10 km i ett sträck.
Det är INTE konstigt att det vimlar av cyklister här!
Idag har det dock inte varit någon cykling utan lite av en "mellandag" . Kortare träningspass men väldigt givande iallafall! Inte minst att cykelbrännan har kunnat jämnas ut lite då det har varit strandväder. Men trots att vi har brukat allvar med solbrännan ;-) så har vi inte bara legat på latsidan! Ett simpass i havet i förmiddags då jag och Lotta tränade oss på att navigera växelvis. Det vill säga en av oss skötte navigeringen i 500 meter och den andre bara slappnade av och följde den som hade koll på bojen. Sedan växlade vi så varannan femhundring. Tränade oss också på att ta stora riktmärken som inte så lätt försvinner i vågdalarna. Funkade superbra! Det känns som en bra strategi på ÖtillÖ.
I eftermiddags gjorde vi om Strandpromenaden till en 500 meters löparbana som vi sedan sprang intervaller på. Fram och tillbaka 8 gånger i en rasande fart... Alla gjorde sitt bästa och de andra som utnyttjade strandpromenaden till det som den var ämnad för, det vill säga promenera, gav oss stående ovationer.... Då kan man inte annat än ge järnet!!
Nu väntar långcykling imorgon! 15 mil och säkert en och annan stigning!

/Peace Love and Löparskor

Träningsläger

Nu är väskan packad inför Imorns träningsläger på Mallorca. Nu väntar en hel vecka full med triträning. Det är sanslöst mycket prylar som ska med!
Det kommer att bli alldeles fantastiskt roligt och tufft såklart! Men det hårdaste av allt kommer att vara att vara hemifrån en hel vecka!

Plötsligt har det kommit över mig som en kalldusch....för vad svarar man på frågan jag fick av dottern innan idag: " varför måste du åka iväg och träna i en hel vecka, Mamma?"
Just då hade jag inget bra svar på den frågan....
För hur ska man förklara att jag åker iväg, utan mina små underverk, för att jag gillar att plåga mig i mil efter mil på cykeln i backar som inte liknar några av de vi har hemomkring. Eller för att jag tycker det är skönt att ställa klockan för att hinna med en morgonjogg innan frukosten och den andra träningen som följer under dagen. Och det bästa av allt;för att jag i detta sällskapet plötsligt verkar HELT NORMAL .....

Bakvärk vs. Bakverk

På söndagens cykelpass blev det äntligen ett "kosläpp". Det vill säga att min nya fina kolfiber-Merida fick ut och rasta hjulen. Jag har hittills i år cyklat med den gamle Trek:en för att "spara" lite på det fina krutet. Men nu var det dags att blåsa av dammet på "fincykeln". Och nu ska jag bekräfta en sak som är lite svår att acceptera! Åtminstone för en inbiten löpare och en "icke" materialare" som jag....!? Jo; så här är det: Det hänger otroligt mycket på det man har mellan benen....Och då pratar jag förstås om cykeln! Det vill säga ramen, hjulen, växeldrevet eller,om man vill slippa precisera...vad som står på prislappen! Och fattar ni hur ont det gör i ett löparhjärta när man inser, att av två jämlikar, kommer alltid den med bäst cykel komma först!?

Annat är det med löpningen! Där står alla lika inför uppgiften. Inga superdupersulor, turbotights eller racerdojjor  kan göra att den ena är snabbare än den andre. Det är bara träningen som kan göra skillnad....

Vår återkommande mötesplats på våra gemensamma cykelpass 

 Trots ovanstående smärtsamma insikt så är ändå cyklingen roligare än nånsin. Mest beror det nog på att Lotta och jag fått ihop så många bra gemensamma pass. Vi har nött asfalt i många mil tillsammans redan och som vanligt även delat en del udda upplevelser....

Som till exempel ett cykelpass häromveckan som resulterade i en felkalkyl på 3-4 mil som slutade med att vi fick ta den snabbaste vägen hem till den, som trodde sig kunna vägen (dvs jag), och där densamma fick lasta Lottas cykel och köra henne i ilfart till utgångspunkten så hon inte skulle komma för sent till arbetet. 

Eller som på senaste rundan i måndags, då vi stötte på både döda snokar, och mitt i en backe, någon som hade satt tofflorna (eller löparskorna) och lämnat kvar huvudet...

Ingen ville bära hundhuvudet.....(eller vildsvinet)

Nu kan det ju verka som att vi är ute på sightseeing på våra cykelpass, men så är icke fallet! Vi tränar i princip alltid ordentligt utan en massa fikastopp och dylikt men på annandag påsk gjorde vi faktiskt ett undantag och stannade på BlåHerreMölla. Där åt vi varma kanelbullar och drack kaffe. 

Sådana depåer skulle lätt kunna bli en vana men tyvärr är det nog inte till fördel för vår träning. Vi behöver sitta många timmar i ett sträck på sadeln.

Så nej....... vi får nog vänta med Bakverken så att vi lär oss stå ut med Bakvärken.....