Jag syftar såklart på det stora Ironman-kalaset i Kalmar. Jag sitter här hemma och tjurar lite och avundas alla som är på förfesten idag. Men samtidigt känns det okey att inte packa röda påsar, blåa påsar och vita påsar, och irra runt som en virrig höna, fundera på outfit och energi, oroa sig för punka och måla upp alla otänkbara scenarior. Eller få känningar av hypokondrin och plötsligt känna smärtor både här och där. Eller oroa sig över att inte sova den törnrosasömn som man helst av allt önskar sig innan ett långt och jobbigt race. Åtminstone inbillar jag mig att det känns okey......För när lamporna släcks i Kalmar sent på lördagkväll, har jag ju mitt stora mål kvar.
Men imorgon blir det en tuff dagför min del också. Det kommer att vara många att följa från sidan av banan! Några vänner har stora möjligheter att ta en Hawaiibiljett, en del står på startlinjen för första gången och någon startar för femtioelfte gången och gör det lika rutinmässigt som om det vore ett arbete hon gjort i flera år.
Oavsett vilket, så är fjärilarna omöjliga att kontrollera. Dom finns där i magen och SKA vara där! Det är ju det som gör det så speciellt. Att vara så där ofattbart nervös och kunna hantera det!! Tänk själv, hur kul skulle det vara om man kände sig kolugn, avspänd och helt kontrollerad.....Det är ju nervositeten som gör saken till en utmaning oavsett om det gäller Ironman, millopp eller något annat som man verkligen vill göra på ett bra sätt.
Så ni som är där, FLYG MED fjärilarna och njut över att kunna vara med på det stora Triathlonkalaset! Troligen tar jag själv ett glas rött ikväll, avundas lite och sover en djup törnrosasömn inatt...
Det blir en lång dag imorgon, även för mig.....
Apropå långt så startade en annan galen tävling idag; Trans Scania! Det är ett ultralopp som går tvärs genom Skåne och tillbaks igen och är 24,6 mil långt!! Fattar ni, nästan 25 mil!! Det startade i Bjärred i morse och går stora delar på skåneleden till Haväng på östkusten. Där vänder det och går tillbaks igen till målgången i Lund. Maxtiden är 60 timmar! Helt galet!!
Personligen har jag aldrig varit sugen på ultralopp. Jag är alldeles för fartgalen för det. Jag gillar fortfarande "plattan i mattan" ...."gasen i botten"....liksom. Men jag är så otroligt imponerad av de som kan pressa sig till den milda grad, både kroppsligen och mentalt, och springa dessa helt makalösa distanser.
Det är 16 löpare som deltar och kan ni tänka er att jag känner en av dom! Fredrik Engdahl! Han är inte gjord av socker kan jag säga.... Nej, han är gjord av sega vingummin och är en sanslös ultralöpare ....
Är man intresserad och vill följa racet finns det en "tracker" från Trans Scanias hemsida HÄR
LYCKA TILL ALLA VÄNNER PÅ DET STORA TRIATHLONKALASET I KALMAR!!
Jag håller koll på ER!!
Och givetvis Lycka och styrka till Fredrik som kommer att vara ute långt mycket längre än alla de som tävlar i Ironman imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar