Hönshjärna

Lyckliga hönor (hoppas jag)

Tänk att höns kan känna igen och minnas.....För varje eftermiddag när skolbussen kommer uppe på vägen (som för övrigt ligger ca 150 meter ifrån hönsen), så börjar tupparna gala. Det måste ju betyda att dom förknippar den stora gula farkosten med att det snart kommer två barn som kanske ger dom något gott att äta....
Varje gång dom får syn på någon av oss så kommer dom galopperandes. Ja förutom "mamma Höna" som fortfarande ligger i redet och ruvar. Tyvärr blir det nog inga kycklingar denna gången. Hon är nog för oerfaren när det gäller fortplantning. En dag hade hon nämligen bytt rede och dom två stackars äggen låg övergivna utan en varm "hönsmammamage" över sig.

På lördag ska jag cykla Ringsjön Runt. Det blir ett lite roligare sätt att träna på (OCH DYRARE...) och jag hoppas innerligt att det blir en bra känsla så att man kan ha det med sig till Vätternrundan. Om tre veckor ska jag ju cykla 17,5 mil längre än Ringsjön. Hujeda mig.....
Det är intressant att man ändå lyckas träna upp sig (relativt lätt) och att man efter varje längre cykelpass känner en tydlig förbättring. Jag var ju helt säker på att jag skulle få problem med häcken, nacken, ryggen etc. Ja, helt enkelt problem som kommer med den långvariga sittningen. Men just nu är mitt största problem fötterna....!(?) som fryser och domnar bort. Och dom som jag har sprungit otaliga kilometer på, så vem kunde tro att dom skulle bli ett problem....
Ahh.....det är lika bra att ta det som det kommer. Det går ändå inte att förutspå något. Det finns säkert många fler "problem" som uppenbarar sig efter en så där 20 mil....

Jag måste oxå bara säga att Degeberga har nog den finaste motionsslinga jag någonsin har sprungit på. Det är en omväxlande runda som slingrar sig i nästan orörd natur. Perfekt runda för backträning inför Lidingöloppet!

Väskan blev min

Jag är såååå grymt imponerad av alla bra prestationer på Stockholm maraton idag. Jag är oxå fruktansvärt avundsjuk på alla som har sprungit maran och fått den där härliga känslan man får när man springer in på stadion och känner sig helt oslagbar. Det måste bara upplevas för att förstås!!!

Den känslan fick inte jag när jag sprang Hanaskog Runt idag MEN jag fick en fin resväska!! Och det var jättekul!!!

 

Nässelsoppa

Idag har jag kokat Nässelsoppa för första gången men sannerligen inte för den sista. Det var riktigt gott! Och vilken Vitaminbomb......

Så här gjorde jag till 2 små portioner:

En spann med nällor (Volym ca 2 liter)

Rensa bort stjälkarna så det bara är bladen kvar

Förväll dom i kokande saltat vatten i 5 minuter (då blev det ca en tennisboll av nällor kvar)

Hacka dom

Fräs dom i smör i en gryta och på med ca 1 msk mjöl

Späd med 5 dl vatten + en kycklingbuljongtärning

I med 1 dl vispgrädde

Krydda med salt, svartpeppar och MYCKET vitlökspeppar

Koka ca 10 minuter



Noa tyckte soppan var VÄLDIGT GOD men förundrades över att vi satt och åt ogräs.......



Det som inte dödar det härdar....

Idag har jag varit ute på mitt hittills jobbigaste cykelpass. Det var långt, backigt och blåsigt, säkert 15 sekundmeter i vindbyarna. Jag höll på att blåsa av vägen i Brösarps backar. Men bortsett från vinden så var det en fantastiskt vacker runda. Rutten var Kyllingaröd- Degeberga-Lökaröd-Hörröd- Andrarum - St Olof - Vitaby - Vitemölla- Brösarp- Hörröd - Degeberga- Kyllingaröd = 83 km.

Fy sjutton vad det brände i mina lår när jag kom hem. Men....ont krut förgås inte så lätt...

Jag kan meddela att mina nyinköpta damasker är värda varenda krona. Trots bara 10-12 grader och blåst idag så var det bara mina tår som frös.

Helt underbara vidder på Österlen mellan Vitaby och Vitemölle

Min älskade lilla tös har fyllt 7 år. Vi firade henne i lördags och hon var så nöjd med allt. Dom bästa presenterna var ridstövlarna, ridhjälmen och hästboken. Kommer det att bli en hästtjej av henne månne.....(?)

På språng i Tivoliparken

Ikväll var det dax att springa Tjejloppet i vanlig ordning. Som alla andra tjejlopp så är det ju ingen tävling och någon officiell vinnare utnämns inte, men jag tror ändå att alla är överens om att det nog är ett tiotal som kommer dit för att tokspringa (precis som jag). Jag var pigg i benen idag men trodde nog inte att jag skulle segra i år, men ca 1500 m innan mål kunde jag öka lite vilket gjorde att jag kunde korsa mållinjen först.  DET VAR KUL!!!!

Jag undrar varför vi tjejer inte får tävla mot varandra. Betraktas det som fult att vilja vara "bäst" i något eller hur kommer det sig att det alltid ska vara utan tidtagning och placeringar på dessa lopp?? Det är ju i dessa loppen som VI (tjejer) får möta jämlikar och för en gång skull få springa allra först över mållinjen om man vinner. I andra lopp där både män och kvinnor deltar, så är det ju ALLTID en man som kommer först, och för det mesta får mest uppmärksamhet vilket är helt sanslöst eftersom den kvinnliga prestationen är precis lika mycket värd!!! Anatomi, fysik och hormoner gör att män springer fortare än kvinnor trots lika mycket träningsmängd. Så där ja....nu har feministen i mig talat.....

GONATT

"Pimp my bike"

Nu är cykeln uppklädd för många långa mil. Dyra små väskor har inhandlats och monterats på. Den väskan som sitter under sadeln är ett kit med verktyg och slang för att fixa en eventuell punka. Men....jag tror jag måste få lite undervisning i slangbyte, åtminstone till bakhjulet... Men jag har iallafall kommit en liten bit på vägen om jag har det som behövs för det. Och sen ser det ju otrooooligt proffsigt ut..

I den lilla väskan vid styret har jag mina viktigaste förnödenheter! Läppstift, mobilen, så att jag kan svara på viktiga SMS och facebook:a under färden... ;-) och ett och annat digestivekex för lite extra energi.....

Lampor fram och bak är också nödvändigt eftersom jag ska starta i Motala ca 00:30.

Duktig höna

Vår duktiga lilla höna som ligger i väntans tider har 2 ägg under sig (tror vi) och om vi har räknat rätt så ska det vara färdigruvat om 1½ vecka. SPÄNNANDE....

Aldrig riktigt nöjd...

Åhhh, vad jag är trött på mig själv! Idag har jag sprungit tjejmilen i Hässleholm och var faktiskt den som korsade mållinjen först. Det var ju kul förståss.....men genast börjar mina negativa tankar snurra. Jag"dissar" mig själv genom att tänka att; tiden var inget att skryta med, dom bästa löparna sprang troligen i Göteborg igår och vilade därför idag, det var ingen tidtagning, kanske var det ingen annan som ville vinna mer än jag, det var bara jag som toksprang och alla dom andra tog det lugnt.....

Jag (och säkert många med mig...) behöver skärpning och ska faktiskt vara nöjd med vad man presterar! Det gäller att inte flytta målet för fort efter att bollen är inne.
Nej, njut istället lite längre av att faktiskt ha gjort ett mål!!

Tid för kalkylering

Under mitt cykelpass idag började jag fundera på träningmängden på cykeln vs träningmängden jag gjorde på skidor inför Öppet Spår. Jag körde 38 mil på skidor innan jag stod på startlinjen i Sälen och det är 4,2 gånger vasaloppssträckan. För att få motsvarande träningsmängd på cykeln inför Vätternrundan ska jag träna 126 mil!! Då har jag ungerfär 75 mil kvar......

Hujedaaaa mig....

Tillökning...

Vi går i väntans tider.....

Hönan har nämligen lagt sig i redet och börjat ruva. Hon rör sig inte ur fläcken. Jag har försökt fresta henne med lite bröd precis framför näbben men hon är INTE intresserad. Hon tar sin fortplantning på fullaste allvar! Äta......det får hon göra sen....

Hoppas nu bara att hon ligger på ägg....för det har man ju förstått att är det dags för ruvning så kvittar det om vi har tagit äggen och ätit upp dem, för är det dags så är det!

Att hönor har en liten hjärna det vet man ju, men att dom har ett så stort socialt samspel det hade jag inte en aning om. Vi har 3 tuppar och 2 hönor varav den ena ("gammeltuppen") var här först och dom andra två kom som kycklingar och är numera trotsiga tonåringar. Dessa två bråkar ofta och den ena har ett klart övertag. MEN när det börjar gå för hett tillväga kommer gammeltuppen till undsättning och skingrar dom åt. Gentleman som han också är kallar han på sin favorithöna (som han sover med varje natt) när jag kommer med matspannen. Han är verkligen Herre på Täppan.

HÄSTAR

Linn har börjat rida. Och hon tycker att det är såååå kul. Jag kan riktigt känna känslan som hon har av att få vara där i stallet. Bara känna lukten av häst, höra dom tugga hö och bara få pyssla om dom. Konstigt, eller hur....Men har man en gång varit hästtjej så minns man såna små detaljer. Jag vill hävda att hästar är inget intresse utan det är en livsstil. Att ha egen häst tar upp det mesta av fritiden och lämnar ett stort hål i plånboken! Men det ger så otroligt mycket tillbaka. Jag är uppvuxen med hästar och satt i sadeln innan jag hade blivit av med blöjan. Min pappa red och hade en hel del hästar när jag var liten. Jag minns att lyckan var total när jag fick sitta upp i sadeln och rida hans STORA häst hem efter att han hade tränat i paddocken. Jag minns precis hur sadeln kändes och hur jag höll mig fast. Det är minnen för livet....

Linn och ponnyn hon red på förra lektionen

Köldskador

Klicka HÄR för att se min cykelrunda idag

Efter min cykelrunda idag var mina stackars fötter kritvita av köld. Skidåkningen i 15 minusgrader i vintras var ingeting jämfört med detta. Jag var ute och trampade i 2 timmar och 19 minuter och det är ju inte särskilt länge.....Och jag hade motvind ÖVERALLT!!! Jag hade tänkt att jag skulle "stå på lite" och det fick jag sannerligen göra. Tog mig upp och ner för åskanten 2 gånger, och då känns det i låren vill jag lova!!
Det här med kylan kan ju bli ett stort problem på Vätternrundan. Jag ska starta mitt i natten och då kommer det ju vara kallt oavsett hur vädret är.  Men....... jag har spekulerat och jag tror att jag har kommit på en idé......Min mamma har lösningen hemma hos sig. Hon är nämligen ägare till ett par yllestrumpor som har en insydd batteridriven värmeslinga. ÄR INTE DETTA EN SUPER BRA IDÉ SÅ SÄG!!!! Strumporna är för övrigt en julklappsgåva från mig till mamma och nu har jag bett om att få låna dom.

Försöker få upp värmen i fötterna

Nöta sadel...

Idag har det varit cykling på schemat. Vi rullade från Kristianstad upp på Linderödsåsen och sedan via Åhus tillbaka till Kristianstad. Vi susade igenom vackra bokskogar och solgula rapsfält. Körsbärsträden stod i full blom och till och med en och annan tidig syrenbuske var på gång att slå ut.  Åhhh, vad fint det va..har jag nämt att jag ääälskar maj??

Det känns som att "träningstiden" på cykeln är viktigare än hur långt man cyklar (dvs hur snabbt). Man behöver ju träna kroppen på att sitta i den ställningen länge....länge.....  När man har suttit 4-5 timmar i cykelställning börjar det att kännas i ländrygg, axlar och nacke och det måste man försöka vänja kroppen vid.... Det kommer väl att bli några timmar till på sadeln den 18 juni....

Jag har fortfarande problem med mina fötter. Jag kan inte hålla värmen trots både stödstrumpor och yllestrumpor. Jag vill inte tänka på hur det blir den 18:e ifall det regnar....hyyyyy

Uppför Sönnarslövsbacken

Mellan Everöd och Östra Sönnarslöv

Inför etapp 2 efter depåstoppet i Kyllingaröd.
Byxor upp
Läppcyl på
Brillorna på plats

Cykelkvintetten ( låter som ett dansband....) på uppställning i Kyllingaröd

Löftet

Jag kan berätta att den speciella present som utlovades av min käre pappa om jag körde Öppet spår fortare än vad han gjorde när han körde första gången är nu mottagen. Det blev pengar till en start i Vasaloppet 2012! TJOHOO....! Tack Pappa

Vilken härlig födelsedag

Min 40:e födelsedag firade jag genom att göra det som jag brinner för. Jag sprang så klart!! Och jag gjorde det tillsammans med 800 andra löpare på Humlestafetten. Laget jag sprang i var givetvis Ryssbergets damer och det var ett härligt gäng av glada positiva löptokiga tjejer precis som jag.

Ryssbergets IK:s damlag

Humlestafettens hemsida

På kvällen blev jag firad av familjen och det var ett sånt där mysig lugnt kalas då vi bara åt och umgicks. Kvällen var såååå fin, så som den bara kan vara i maj.

Tar i för allt vad tygen håller för att blåsa ut ljusen
(där var ju så onödigt många.....!)

Tack för presenter, blommogram, hälsningar på FB, SMS och alla grattiskramar på stafetten igår. Det var ganska mysigt att fylla år igår....trots att det var min 40:e födelsedag.
Sedan var det någon på jobbet som påminde mig om att man faktiskt får 6 fler semesterdagar per år när man fyllt 40! Det fick mig plötsligt tycka sååå synd om alla ni som fortfarande har några år kvar innan ni fyller 40. Men ni kan vara lugna....Snart är ni också här!

Virketransport..

Idag ska pinnen flyttas runt Ivösjön igen. Det är nämligen dax för Humlestafetten. Det ska bli kul. From i år är det jag som är ansvarig för damstafetter i Ryssberget och efter mycket "möda" i veckan är nu damlaget komplett. Min sträcka blir idag mellan Bäckaskog och Gualöv 8,2 km. Det är några år sedan jag sprang den så det ska bli kul och se vad det kan bli av det....

Och vädret är som det brukar den 7:e maj :SOLIGT!

Ja visst ja......höll på att glömma....Jag fyller ju år idag;-). Lite dåligt samvete har jag för att jag åker hemifrån. Men....kan man löpträna innan sitt eget bröllop så kan man väl springa en stafett när man fyller 40....(eller hur Petra...?)

Du sköna maj, VÄLKOMMEN

Nu har vi en skön månad framför oss. Jag har alltid gillat maj. När jag var liten var det väl främst för att jag har födelsedag i maj. Men i tonåren var det en speciellt rolig tid i skolan. Det var mycket som hände utöver det tråkiga skolarbetet och sommarlovet närmade sig. I maj grönskar allt, det är precis lagom varmt, semester inom synhåll och barfota barn. "Naturrummet" är inbjudande och man kan grilla och äta ute och serveringarna på stan är fulla av solglasögonprydda glassätare....

Min maj brukar vara fylld av löpartävlingar och stafetter. Så för att inte frångå traditionerna så inleddes majmånad med att springa Växjöloppet den 1:a maj. Ett halvmaraton som delvis gick runt Växjösjön. Det var en kul havmara och givetvis extra rolig eftersom jag gjorde ett person bästa på lätta ben. Jag hade bestämt mig för att springa på känsla och inte hålla på att glo på klockan hela tiden och det gjorde att jag kom i mål på 1.37.40.  Nu känns det som att min egen motvind har vänt och att jag äntligen har den i ryggen istället......



Häromdagen fick vi besök av en ödla. Den kröp upp på tröskeln när Noa öppnade dörren. Om den fick komma in...??? NEJ!! Men det gjorde den ändå. Men eftersom den var ganska slö kanske av värmen så kunde vi fösa ut den med en tidning.

NJUT AV MAJ! Det är en försmak av sommaren

CARPE DIEM