Simlycka!

Inte trodde jag att simträning kunde bli så kul! Det blir bara roligare och roligare för varje gång! Idag har jag crawlat en HEL kilometer!! Och lyckan är ungefär lika stor som när man lyckades cykla utan stödhjul! Summan av min simning idag blev 50-50! Varannan crawl och varannan bröstsim i 2 kilometer. För mig känns det som en bra strategi tills frisimmet 'sitter' och tills jag upptäcker att det går åt mindre energi till att crawla.
På vägen från badet kunde jag inte låta bli att smita in på det mysiga caféet på Naturrum. När man tittar ut genom fönstret där känns det faktiskt som man är på en båt mitt ute i ett träsk.
Ha en härlig adventshelg alla!

Ovanlig staty

Här går jag i tron att man ändå är något sånär tränad.....men dagen- och gårdagens grymma träningsvärk är nog ett bevis på att jag tränar alldeles för mycket i min bekvämlighetszon....För det var hundan vad löpskolningen/löpstyrkan från i söndags satte sig i mina ben. Speciellt framsida lår och HELA ändalykten! Det gör mer ont än efter ett marathon!

Därför var det extra skönt att ligga i plurret igår och mjuka upp det hela, eller rätttare sagt lägga till lite träningsvärk i armar och axlar. Jag och "Järnviljan" hade nämligen en alldeles egen simfröken och vi fick många bra träningstips för att få in crawltekniken.
Jag ska se om jag kommer ihåg simfrökens benämningen på några....
"Kill i kill" = drar armtaget med tummen längs med sidan ända upp i armhålan
"Ball" = Slår sig själv i ändan med handen när man är längst bak med i armtaget
"One to one"= Drar ett armtag i taget medans den andra armen är längst fram
"Doppa fingrarna" = Dra fingertopparna i vattenytan för att överdriva att ha armbågen som högsta punkten genom hela armtaget.
Vi sög åt oss som tvättsvampar av allt Maria sa till oss och när jag gick därifrån igårkväll kom jag på mig själv att faktiskt längta till nästa simträning.

När jag var i Stockholm i förra veckan blev jag imponerad av denna statyn på Drottninggatan. Varför??
Jo, för att det var ingen staty.  Det var en livs levande man. Han stod blickstilla och rörde inte en min. Och det dröjde länge innan man kunde upptäcka att det var en människa.

Stillastående arbete

Gemensam träning för IronLadies

Paula, Daniel, Anna, Karolina och jag

 

Idag har Ironladies gänget haft förmånen att bli coachade av en riktig löparguru. I ösregnet på motionsslingorna i Skrylle for vi runt under Daniel Ekmans ledning. Det han inte vet om löpning är nog inte värt att veta. Han är fd elitlöpare och arbetar bla som Personlig tränare, löptränare på Springtimes resor och sedan coachar han självaste Johan Larsson i hans elitkarriär i löpning. Jag har tränats av honom på en av mina löparresor till Portugal så det var ingen överraskning att han var duktig.
Så här såg passet ut:
Efter uppvärmningen körde han lite löpskolning med oss vilket jag egentligen tycker borde heta löpstyrka. De sista övningarna sög ordentligt i lårmusklerna. Det var bland annat kicksparkar, höga knän, koordination armar-ben, hoppsansteg, månsteg och utfallssteg. Efter det var det ingen barnlek längre.....Intervallerna kördes igång och vi startade på lite olika ställen eftersom vi inte är helt jämna i hastighet. 1 min-1,5 min-2 min-1,5 min-1 min-1 min-1,5 min- 2 min-1,5 min-1 min-2 min med  1 minuts gå eller ståvila emellan. Tempot skulle vara ca 25 sekunder snabbare än tävlingstempot på milen vilket skulle betyda ca 3,55 för mig. Jag klarade inte det i alla intervallerna då de 2 sista hamnade på en sträcka med uppförsbackar. Det var ett mycket bra pass och framför allt så pressar man sig lite extra när man är några stycken som peppar varandra.
Tack Paula för att du delade med dig av din duktiga och inspirerande PT Danel Ekman!