Löpande träning

Ibland (läs ofta) när jag är ute och springer så känns det tungt, jobbigt och helt hopplöst. Det är liksom som att min träning står och stampar på samma ställe. Det händer inte ett skit! Jag vill ju att benen ska kännas lätta och att jag ska få lite "kred" för allt slit....

Sedan träffar man människor som springer en gång i veckan och kubbar om en på intervallpassen...
Jag väntar numera på att någon ska komma på det: "Sluta träna och bli snabbare på milen" står det  snart på alla träningssidor.....
Nej....jag tror inte det....

Men om man lägger mycket tankar på dom passen så är det lätt att ge upp. Så gör inte det! Tänk istället att: "för dagens form var detta ett bra pass. Nästa kommer att kännas bättre!"

Det ÄR jobbigt att löpträna och framförallt så SKA det vara jobbigt att springa! Oavsett om man tränar för att springa snabbt, långsamt, kort eller långt så kommer alltid de pass som är kräkjobbiga att finnas. Och ofta (konstigt nog) är det dom passen man minst anar som kan vara så där infernaliskt jobbiga. På intervallpassen är man förberedd, då ska det göra ont. Men när ett vanligt lugnt distanspass känns som att det är det första löppasset man gör på tre månader kan det vara en helt oförberedd känsla. Då är det lätt att man tappar allt löparsjälvförtroende! Och då är det viktigt att INTE ta med sig dom negativa tankarna på nästa pass! Eller kanske till och med skjuta upp nästa pass lite längre för att det var inget roligt på förra....

Så när det gäller löpning får man inte vara för hård mot sig själv! Det är ingen dans på rosor alltid att löpträna. Det är väl därför jag gillar det så skarpt! Det är faktiskt en utmaning varje gång! Och vad gör det, om man hasar sig fram på tandköttet då och då eller om tungan hänger längs med knäskålarna och det ända man tänker är; "herre jösses det är nog inte meningen att jag ska träna löpning jag döööööör innan jag är hemma".
Så trots att det känns så här ibland så älskar jag att kalla mig löpare. För det som skiljer ut en löpare från mängden är att löparen inte låter dessa tankar påverka träningen utan man ger sig ut igen och igen och igen....
Och oavsett om ett löparpass har varit svinjobbigt, smärtsamt och alldeles för långt så VA NÖJD MED DIG SJÄLV, DET ÄR DOM PASSEN SOM GÖR ATT DET KOMMER ATT GÅ LÄTTARE NÄSTA GÅNG.
Och jobbigt.....ja, det är det för alla

/Love Peace och Löparskor

Om man vill krångla till det....

Personligen tycker jag att det kan vara svårt att veta vilken fart jag ska hålla på olika typer av intervallträning. Jag tycker att det funkar inte längre med att dela upp intervallerna i känslan "jobbigt", "superjobbigt" och "nära döden jobbigt". Att det ska vara jobbigt att springa intervaller vet ju alla och man kommer med all sannolikhet att utveckla sin löpning "bara" genom att dela upp sitt löppass och springa delar av det fortare eller i backar. Men om man vill ha mer kontroll och om man har ett specifikt tidsmål med sin träning så finns det en superbra kalkylator som gör jobbet (eller i alla fall räknar ut det till dig, jobbet i löparspåret kommer du inte undan). Här  finns McMillans running Calculator och är faktiskt det ända du behöver.
I höstas sprang jag ett testlopp på 5000m bana (med en specialbeställd hare som skulle försöka dra mig runt i 4 minuterstempo/ kilometer). Resultatet blev 20,12 och denna tiden har jag använt som underlag i kalkylatorn. Så här gör du: Skriv in den bästa aktuella tid du har på någon lämplig distans och klicka därefter i din önskade tid du vill uppnå på en speciell distans. Klicka sedan på Calculate my pace. Då får du de tider du bör kunna springa andra distanser på just nu. Tex om jag kan springa 5000 m på 20,12 bör jag kunna springa 10 km på 41,57 osv.  Men nu till det fiffigaste. Ute i kolumnen till vänster finns det en flik som heter Training pace. Klickar du där så får du de tempotider du bör hålla på olika typer av träning för att nå ditt önskade tidsmål. (Glöm inte att ändra enheteten från mile/min till km/min längst upp till höger på sidan).

Genialiskt eller hur!!

Sätter du sedan på dig en pulsmätare så blir det ju ännu mer intressant eftersom då kan du se om kommer upp i de olika pulszonerna som står i schemat. De flesta klockor räknar automatiskt ut de fem pulszonerna om du knappar in din maxpuls och vilopuls.
Zon 1: 50-60% av maxpulsen
Zon 2: 60-70 % av maxpulsen
Zon 3: 70-80% av maxpulsen
Zon 4: 80-90 % av maxpulsen
Zon 5: 90-100% av maxpulsen

Nu krävs ju detta förstås att man har någotsånär koll på sin maxpuls. Och det är inte lätt att själv mäta upp sin maxpuls och det är otroligt jobbigt. Men om man vill komma i närheten så leta upp en backe spring upp och ner, upp och ner, upp och ner tills det känns som att du ska spy, fortsätt lite till och och precis innan du svimmar avläser du din maxpuls och memorerar den.... Ja, ni fattar hur svårt och jobbigt ett sådant test är om man ska göra det själv.

Eller så räknar man ut den så här (mellan tummen och pekfingret, stämmer långt ifrån på alla!!)
Män 220-ålder
Kvinnor 226 - ålder


När man har sin vilopuls (den är inte så jobbig att ta reda på...) och maxpuls så är formeln för att räkna ut sina egna pulszoner är:
Maxpulsen minus vilopulsen X procent av maxpulsen + vilopulsen.
Tex:
182-34 = 148
148 x 0,9 = 133,2
133,2 + 34 = 167
90% av maxpulsen är 167

 

Keep on jogging

Det blir rätt och slätt lite svett 2015 också

Jag hade ju egentligen tänkt att 2015 skulle vara ett år med mer löpning och lite mindre triathlonträning. Mest för att jag var nyfiken på hur långt jag skulle kunna ta löpningen om tiden som gått åt till triträning istället lades på löpträning. Jag började fundera på Sub 40 på milen och tänkte att nu jäflar är det på tiden att det händer något rejält med löpningen...

Men i höstas fick jag ett telefonsamtal från Christian och Fredrik på Imorn som undrade om jag skulle kunna tänka mig att komma till Mallorca i april och vara en av 6 ledare på deras triathlonläger.... OM JAG KUNDE TÄNKA MIG???? Herre gud det var ju helt sanslöst! Vilken överraskning! ! Jag var helt mållös och kunde förstås inte tänka mig något annat än att åka och försöka göra mitt bästa för att Imorns vecka på Mallis ska bli minst lika rolig och träningseffektiv som förra året.

Detta inspirerade mig till den milda grad att triathlonträningen kom tillbaka med raketfart in i mitt liv igen. Jag köpte mig en ny cykeltrainer och omfördelade träningen igen och lät den vita stålhingsten och Meridan (cyklarna alltså) ta tid ifrån "Sub 40 träningen". Så det röriga förrådet är stället där cykeln trampas till förbannelse i år igen.  Tack o lov för surfplattan,  Netflix och The Walking Dead.  Man måste ju ha något att titta på för att hålla tristessen på avstånd när cykelsadeln ska nötas.

Med alla nyvunna triathlonvänner som inspirerar, så blev jag förstås också sugen på att satsa på långdistans triathlon ordentligt ett år till och tänkte mig först att det skulle räcka med halvironmandistansen och kanske även Masters VM i Motala. Men tyvärr missade jag sista datum för kvalet till Vm och kom därför inte med.  Så där rök den chansen (och säkert den enda i mitt liv) att få vara med på ett världsmästerskap i Triathlon i min åldersklass.
Men Lotta Järnviljan öppnade nya dörrar. Hon har länge varit sugen på en Ironman utomlands och därför lockade hon med mig till Ironman Barcelona i oktober 2015.
Så första söndagen i oktober kommer vi att köra Ironman i Barcelona!  Det ska bli väldigt roligt! Och det känns kul att kunna göra lite andra tri-, swimrun- och löplopp under sommaren utan att det stör för mycket i Ironman träningen. Sedan kommer jag att vara supporter och påhejare till alla jag känner som ska vara med i Kalmar eller Köpenhamn!  Så det blir Pay-back time! Jag ska stå bredvid och heja på alla er som ska erövra det svenska eller danska järnet!!

Så det som står klart i min kalender just nu är Utö Swimrun i Stockholms skärgård i slutet av maj,  Sövde HalvIronman i juni, kanske Vätter Challenge i juli och Barcelona Ironman i oktober. Sedan blir det en massa andra svettiga utmaningar när andan faller på. Och om "turen faller på" i slutet av januari och Team 2×L8 får en startplats i ÖtillÖ så kommer vi att bli fullständigt skräckslagna och med all sannolikhet ge oss på utmaningen igen. Och då kommer vi att fixa det!!

 

Team 2 x L8

 

Och kanske.... kanske.... på något bra millopp och om det är medvind och allt stämmer så kan jag kanske pressa min tid att närma sig 40-strecket under 2015.

Eller också så nöjer jag mig med att vara glad över att kunna träna.....