Ljusterapi

Nu är det äntligen dags för mig att komma ut ur garderoben....eller iallfall ut ur zoombiestadiet. Efter 5 nätters arbete i rad denna veckan behöver jag nu LJUS!!! Och kan man tänka sig idag, har det varit ljust och varmt!! Kroppen och knoppen skrek egentligen VILA VILA VILA, men jag var bara tvungen att ge mig ut på en kort "må bra runda" i skogen. Jag och Madde blev nämligen stoppade av ett stort gäng jägare som ockuperade skogen  igår så det fick bli ett långpass på asfalt istället. Därför kändes skogen extra lockande idag!
Jag tränar inte efter ett schema utan har som motto att lyssna på kroppen och därefter lägga upp dagens träning. På en vecka försöker jag dock lägga in ETT långpass (över 20 km), ett kvalitetspass och däremellan lite medeldistanser, fartlek och och sist men inte minst, det allra viktigaste "må bra passen"!!

Jäst utan jäst!

Jag lyckades!! Det blev ett ätligt surdegsbröd ikväll! Jag känner mig nyförlöst ;-). Efter mer än 24 timmars väntan och jäsning, gräddades brödet i kastrullen under 15 minuter i 250 grader, därefter ytterligare 10 minuter i 200 grader innan jag tömde ut brödet ur grytan och gräddade det i ca 10 minuter till. Då hade det en innertemperatur på 98 grader och skulle enligt receptet vara färdigt.
Hur smakade det då?? Jo, det hade en mycket tydlig syrlig karaktär. Med en lagom hård skorpa. För övrigt var det ganska intetsägande. Men vad mer kan man begära med bara ingredienser som surdeg, rågsikt, vatten och salt???

Men i detta glädjerus över att ha lyckats få till ett bröd i denna svåra konst, så är det förståss alldeles gudomligt GOTT! (men vilket nybakat bröd är inte det??)

Ett tips från mig är att inte ta den dyraste grytan man har hemma. Min är nämligen lite 'skev' nu efter att ha stått i 200 - 250 grader i en halvtimme......

So far...

....So good!!
Degen har jäst!! Efter ca 5 timmar är den dubbelt så stor. Så nu är den överflyttad till en 3 liters kastrull och ytterligare 1 timmes jäsning väntar.
Jag är så spänd över det kommande resultatet...