Spö spö spö....

......ge mig brö brö brö!!

Surdegen som jag väckte till liv igårkväll har, HÖR OCH HÄPNA, VAKNAT!!

Efter 14 timmar i rumstemperatur är den så här bubblig och doften har gått ifrån "öl" till "sur" (!?). Jag har ingen aning om det är i sin ordning att den ska lukta så äckligt, men av namnet att döma så borde det vara så.

Så nu följer moment 2 i baket! Nämligen förvandlingen från smet till deg.

I morse blandade jag surdegen med 300 g ekologiskt Rågsikt, 50 g varmt vatten och 10 g salt. Enligt "Pain de Martin" kunde man ha kummin i men jag bytte ut det mot lite honung istället. Nu ska detta stå och jäsa (förhoppningsvis!!!) till dubbel storlek.

Denna gången har jag gett mig sjutton på att lyckas och därför har jag valt Pain de Martins allra lättaste recept, det så kallade kastrullbrödet. Detta ska inte jäsa i plastlådor eller jäskorgar. Det ska inte heller vikas hit och dit och man ska inte behöva stenplattor och annat i ugnen. Det ska helt enkelt bakas i en kastrull. Det var också en större mängd surdegsgrund i receptet för att lättare få igång jäsprocessen.

Eftersom jag tycker att poängen med surdegsbröd är att baka det helt och hållet från grunden, vägrar jag att "vika ner mig" och tillsätta köpt jäst vilket faktiskt en hel del surdegsbrödrecept innehåller. Men NIX, då misslyckas jag hellre.....

Ja, och eftersom jag bloggar om detta i realtid så kanske jag står där ikväll, med "skägget i brevlådan". Med ett misslyckat bröd som på nåt sätt ska berättas om här....

Surdegsbröd

Nu ska jag göra ett nytt försök att baka ett surdegsbröd på min gamla "Häxan Surtant". Jo, för visst har den gamla rågsuren överlevt snart ett helt år i kylskåpet. Den har matats 1 gång per vecka med 2 msk ekologiskt rågmjöl + 2 msk vatten och mår hur fint som helst. Doftar helt klart jäst, ungefär som öl.

Så ikväll har jag väckt den gamle surtanten för att använda den imorgon till ett enkelt kastrullbröd!

Jag har blandat 200 g surdegsgrund med 180 g rågmjöl och 300 g vatten. Detta ska stå i rumstemperatur över natten och nu är det meningen att jäsningsprocessen ska komma igång.
Förra gången jag skulle baka på rågsuren gick det inget vidare. Det blev 1 av 3 möjliga, dvs ett som gick att äta och 2 som man kunde använda som hammare.....
Det kommande dygnet får visa om jag denna gången klarar av denna svåra konst att få till ett surdegsbröd från grunden!

Vätskebälte

Hur tröttsamt är det inte med ett vätske bälte som skaver eller slänger hit och dit? Eller ännu värre att flaskorna halkar ut hela tiden? Jag har tröttnat på mitt och därför köpte jag ett nytt på mässan på Lidingöloppet.

Igår testade jag det och det satt som en smäck!! Vilken skillnad från mitt gamla Active bälte! Detta är format för att passa runt höfterna och vätskehållarna håller fast hela flaskorna, vilket gör att dom inte rör sig särskilt mycket när man springer. Inga kardborrefästen utan istället ett elastiskt justerbart bälte som fästes med ett "klickspänne". Det har en fin stadig väska för telefon etc på magen (eller på ryggen för den delen, eftersom man kan vända bältet). Flaskorna rymmer 250 ml vardera så en halvliter kan man bära med sig. Det finns även små fästen för "turbogel" eller andra hokusPokus (?) på sidorna. Flaskorna behöver man inte öppna utan de har ett gummimembran som gör att man bara kan trycka i sig vätskan. Sist men inte minst är det ju så himla snyggt också! Pris? Jag gav 350 riksdaler för mitt på mässan
Bältet går att köpa HÄR.
Och NEJ..... jag får tyvärr inte ett nickel för att skriva så här positivt om det här! Det är helt enkelt bara för bra för att inte tipsa andra löparnördar om det!!  ;-)