En Ironman 70.3 betyder att det är en Ironman fast bara till hälften. 70.3 betyder miles och är den totala sträckan på tävlingen. Den "riktiga" Ironman tävlingen är således 140.6 miles, vilket man aldrig säger eftersom en Ironman är alltid en Ironman. Därför kändes det lite konstigt när de "two and only" Björn och Paul ropade ut i målet; "-YOU ARE AN IRONMAN". Men man blir ju bara en halv Ironman. Är det nedandelen eller ovandelen som ska ta åt sig äran? Höger eller vänster kroppshalva? Fast oavsett hel, halv, hälften eller dubbelt så är det status på tävlingen. Men fattas bara...Man har ju faktiskt betalt för en viss status. Men nu är det nog filosoferat om det...
Ironman 70.3 i Jönköping var en riktigt stor och bra cirkus. Dock inte lika stor som Ironman i Kalmar. Nej givetvis inte.....Cirkusen är bara hälften så stor men faktiskt INTE bara hälften så rolig.
Nej jag tycker att distansen 70.3 är en riktigt rolig distans att tävla i.
Sträckorn är:
SIM: 1900m
CYKEL: 9 mil
LÖP: 21.150 km
Så när jag stod på startlinjen i min nya åldersgrupp så tänkte jag att Topp 10 ska jag vara och kanske till och med Topp 6. Men gudarna ska veta att triathlon är en prylsport och mycket kan hända under lopp. Cykelproblem eller kramp på löpningen skulle betyda en helt annan sluttid än vad jag hoppats på.
Starten var en så kallad rullande start. Det betyder att man ställer sig i den startgrupp som motsvarar sin förväntade simtid. Jag ställde mig i gruppen för 40 minuter. Jag hade provsimmat banan dagen innan och det tog 44 minuter och jag har inte särskilt många växlar när det gäller sim. Det är liksom bara två....Simma eller sjunka. När jag "rullade" i vattnet la jag i simväxeln och sedan var det bara att simma, försöka hitta fritt vatten och en bra kurs mot bojarna. Det var relativt gott om plats men efter ca halva sträckan vände jag mig för att andas åt vänster och fick mig en rak höger mitt på läppen. Tack för den fläskläppen. Fast hon eller han missade mina simglasögon och det var ju bra. Så det var inget att hänga läpp för ;-)
Som jag trodde, så tog simningen ganska oförändrat lång tid från provsimmet. Jag har ju bara en växel.... Så efter ca 43 minuter satte jag foten på land och sprang de 600 m genom gågatorna fram till växelområdet. Eftersom det givetvis inte stod några badtofflor vid kajkanten så hade dom tack och lov lagt en matta att springa på
På en halvIronman är växlingarna viktiga att spara tid på. Och principen med påsar är den samma som vid en Ironman. Det vill säga att man har packat sin egen Bikebag och Runbag som hänger på en ställning. När man springer in i växelområdet hugger man sin påse och fortsätter in i växeltältet. Väl där inne ska resten av våtdräkten krängas av, cykelskor ska på, fickorna ska fyllas med energi och min väl utvalda godispåse och slutligen ska cykelhjälm och solglasögon på innan man springer ut till cykeln som hänger och väntar på att få bli gränslad.
Cykelbanan i Jönköping var helt i min smak. Den började med en stigning i ca 2 mil och jag tror att det var nära 300 höjdmeter. Det var bara att trycka på och cykla om alla de som har många fler simväxlar än vad jag har men däremot färre cykelväxlar. Att det kanske skulle komma att kosta kraft senare i loppet var inget jag tänkte på då. Nej här finns inte tid att spara på nåt krut. Och är det något som gör mig strak så är det att kunna komma om och förbi.
Så cyklingen gick bra. Riktigt bra. Oväntat bra.... Med ett snitt på 33,2 km/h och en cykeltid på 2,42 minuter så tog jag mig från 28:e plats till 7:e när jag rullade in för växling till återstående löpningen. Äntligen löpning!!!
Men herregud vad låren gjorde ont. Hur skulle detta sluta? Varenda steg jag satte ner var det någon som högg knivar i framsidorna på låren. Men det gick över efter 5-6 km. När man har varit med om några triathlontävlingar så vet man av erfarenhet att den känslan och den smärtan som infinner sig när man börjar springa efter cyklingen är bara temporär ...eller åtminstone så flyttar sig smärtan till andra ställen. Så hur konstigt det än låter så kan cykeltrötta ben återhämta sig och ställa om sig till löpning efter 4-5 kilometer.
Löpningen var riktigt rolig, med triathlonmått mätt alltså. Banan gick 2,5 varv och det betyder att det var tätt med både triathleter och publik.
Jag märkte ganska snabbt att jag sprang hyfsat eftersom jag kunde springa om en hel del. Galet roligt och peppande är det att få höra hejarrop från självaste Familjen triathlon och även en del från Mallorcalägret. Och då är det inte läge att slå av på farten utan då gäller det minsann att hålla huvudet högt trots att krampen inte är långt borta och känslan av att det brinner under fötterna.
Sista 3 kilometrarna var det bara att bita ihop. Inte slå av på farten utan bara springa på ...meter efter meter. Fick rygg på en tjej som höll ett bra tempo och tänkte att hon ska minsann få vara min rulle in till mål. Dock kom jag på att hon kanske var i min klass och då vore det ju väldigt dumt att inte springa om, om jag kunde. Så 500 m innan mål så fanns det minsann en växel till. Om och förbi och in på mattan utan ett enda uns av ork kvar. SKÖÖÖÖNT! Jag gjorde precis allt som stod i min makt. Det fanns inte mer krut kvar i benen. Och tjejen jag sprang om var minsann i minåldersgrupp. Tack för det. Där hade jag tur när jag tänkte.
Väl i mål tog jag mig fram, fick en foliefilt, träffade familjen Triathlon, SuperSara och minglade lite i Athletes garden.
2:a i min åldersgrupp betydde att jag hade en kvalplats till VM i Ironman 70.3 i Chattanoga 2017.
Om man kvalar och får en sk slot till VM måste bestämma sig och betala för sin start på prisbanketten. Det skulle betyda att jag hade 3-4 timmar på mig att bestämma mig för att acceptera den eller inte. Jag velade fram och tillbaka. Mycket pengar....Vill jag verkligen till Chattanoga.... Det är ju egentligen Ironman jag vill göra. ....Men kom fram till att jag nog måste köpa den...Sagt och gjort! På prisceremonin sade jag JA till att åka till Chattanoga i september 2017! Hade förmodligen ångrat mig om jag inte hade tagit den. Så nu är cirkusen igång igen... Triathloncirkusen och jag har biljett till föreställningen i Chattanoga!
Mitt resultat från Jönköpin IM 70.3:
Liselott H�kansson
Overall Rank: 487
Div Rank: 2
| General Info | |
| BIB | 494 |
| Division | F45-49 |
| State | Degeberga |
| Country | SWE |
| Profession | |
| Race Summary | |
| Swim: | 43:36 |
| Bike | 2:42:50 |
| Run | 1:37:49 |
| Overall | 5:14:18 |
SWIM DETAILS | Division Rank: 28
BIKE DETAILS | Division Rank: 7
RUN DETAILS | Division Rank: 2
Transition Details
| Split Name | Distance | Split Time | Race Time | Pace | Division Rank | Gender Rank | Overall Rank |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Total | 1.9 km | 43:36 | 43:36 | 2:17/100m | 28 | 183 | 1152 |
| Split Name | Distance | Split Time | Race Time | Pace | Division Rank | Gender Rank | Overall Rank |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 26.6 km | 26.6 km | 50:44 | 1:41:31 | 31.46 km/h | |||
| 65.5 km | 38.9 km | 1:05:50 | 2:47:21 | 35.45 km/h | |||
| 90 km | 24.5 km | 46:16 | 3:33:37 | 31.77 km/h | |||
| Total | 90 km | 2:42:50 | 3:33:37 | 33.16 km/h | 7 | 54 | 672 |
| Split Name | Distance | Split Time | Race Time | Pace | Division Rank | Gender Rank | Overall Rank |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 km | 2 km | 9:36 | 3:46:05 | 4:48/km | |||
| 4.5 km | 2.5 km | 11:54 | 3:57:59 | 4:45/km | |||
| 5.7 km | 1.2 km | 4:59 | 4:02:58 | 4:09/km | |||
| 10.1 km | 4.4 km | 20:35 | 4:23:33 | 4:40/km | |||
| 12.6 km | 2.5 km | 12:25 | 4:35:58 | 4:58/km | |||
| 13.8 km | 1.2 km | 5:08 | 4:41:06 | 4:16/km | |||
| 18.2 km | 4.4 km | 20:35 | 5:01:41 | 4:40/km | |||
| 20.7 km | 2.5 km | 12:18 | 5:13:59 | 4:55/km | |||
| 20.9 km | 0.2 km | 0:19 | 5:14:18 | 1:35/km | |||
| Total | 20.9 km | 1:37:49 | 5:14:18 | 4:40/km | 2 | 33 | 487 |
| T1: Swim-to-bike | 7:11 |
| T2: Bike-to-run | 2:52 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar