Snart dags för årets första nummerlapp på magen

Snart är det dags för årets första löpning med nummerlapp på magen. 28 februari är det nämligen premiär för Åhus Trail, ett alldeles nytt lopp i mina hemmatrakter. Det arrangeras av en orienteringsklubb och då lär det bli "åka av"...... För har arrangörerna döpt det till trail och är tillika orienterare kommer det att bli så nära obanat som det bara kan bli, men ändå med en snitsel att följa. Alltså spännande och KUL!
Men för säkerhets skull var jag med på den provlöpning av banan som erbjöds förra helgen. Allt för att slippa få en massa onödiga överraskningar under det riktiga loppet.

Och, jo visst var det som jag trodde. Upp, ner, ojämnt, stockar, sanddyner och grymt jobbig bana. Men ändå ganska schysst lagd för att vi med vanliga vrister ska kunna behärska stegen utan att vricka fötterna av oss eller syna gräsrötterna på nära håll.

Så här kommer lite "Insideinformation" till er som inte var där:

Banan är en varvbana på 5 km.
Varvet börjar med en kort, lite bredare gångväg uppför, som sedan övergår i en smalare stig. Om man inte är orienterare så kan det vara svårt att springa om andra löpare där banan är stig. Så håll dig långt framme i starten om du inte kan springa om ute i terrängen. Efter ca 1000 m blir det obanat ut på skogsgräs en kort sträcka och sedan ut på stigar igen. Efter ungefär 2,5 km går banan ut i sandynerna och ner på stranden. Det är inte särskilt långt i sanden, kanske 400 m, men det suger musten ur en totalt....Helt omöjligt att få ett frånskjut (alltså om man är som jag, van vid fasta underlag).
Det är två korta strandlöpningar på varvet och efter den sista börjar den jobbigaste delen av banan.  Då har man sprungit ca 3,5 km och banan börjar gå upp och ner för branta backar. Inte så långa men en av dom var så brant att man kunde dra sig upp med hjälp av träd som stod mitt i backen! Sista 200 metrarna innan varvning går nedför.

Det var ca 100 personer som var med på provlöpningen och det tog ca 3 km innan det blev plats för att springa i sitt eget tempo. Så det kommer att vara trångt i början. Så vill man springa snabbt så starta långt fram!
Det var en fantastiskt rolig och utmanande bana. Det krävs mycket löpstyrka för att orka hålla farten på dom olika underlagen och jag tror att det kommer att märkas tydligt vilka som brukar hålla en karta i handen.
Det fanns vitmossa på flera ställen på banan och denna fina mjuka mossa är glashal (oavsett om det är varmt eller kallt ute) och där hjälper dubbar på skorna föga. Men på övriga delar av banan var det nog en fördel att ha trail- eller orienteringsskor. Jag sprang i mina Salomon Speed Cross som funkade helt okey. (Det kan ju bli spännande om det blir snö....)

Under tiden jag sprang banan gjorde jag vissa ljudiakttagelser och kom fram till följande:

Om det låter så här runt dig på banan:
Helt tyst förutom lite knak och brak till höger eller vänster utanför trailen/stigen. Så är det troligen en orienterare som springer om OCH som förmodligen filmar samtidigt!

Helt tyst och emellanåt hörs skrik som till exempel OOOPS, AJJJ, F-N, J-LAR, SHIT . Då är du sannolikt i närheten av en asfaltslöpare som är djupt koncentrerad på varje fotisättning men som misslyckas då och då

Plötsliga höga kommentarer som till exempel "GREN", "HINDER", "GROP" . Då har du en cyklist på banan som varnar efterkommande för hinder på vägen.

Jag kommer med all säkerhet låta som den i mitten.....

Äntligen ägglossning...

Som jag har väntat!! Och längtat!! Hela vintern har jag gått och hoppats på att "idag lossnar det". Men äggen har suttit långt inne denna vintern....
Men så igår hände det plötsligt! Ett ÄGG i hönsredet!
Tack HönaPöna. Äntligen, lite rediga och goda ägg!

När det gäller träningen så rullar det på, som man brukar säga....Jag tränar så mycket som kroppen pallar och på en nivå där jag tycker att det är roligt. Det är väldigt skönt att ha klarat av den "tråkigaste" träningsperioden" på året och ha lusten i behåll. Ja, för inte ska jag väl sticka under stol med att det är inte alltid superkul att ge sig ut i blåst, kyla och mörker under vintermånaderna. Och ofta är man lite småkrasslig och virusen avlöser varandra. Men nu börjar man se ljuset igen...Fram till 17:30 klarar man sig utan pannlampa. Det finns hopp om en vår detta året också.

Man kan ju lugnt säga att det är en "löparboom" utan dess like just nu. Plötsligt har man gått och blivit en trendig träningsfreak utan att man själv har fattat det. Det är löpargrupper, löparcoacher, löpartidningar, löparevent, löparläger och ett löparmode som inte har några gränser. När jag började träna och springa lite lopp ansågs man nog vara lite nördig.... (av de som inte själva ägnar sig åt löpning alltså). Och visst var det kanske inte lika "hypade" människor som sprang och inte lika storslagna tävlingar som nu, men det var precis lika trevligt! Dom allra roligaste tävlingarna är egentligen dom lite mindre loppen som arrangeras av småklubbar som brinner för sitt intresse. Där får man springa en runda som kanske går ut i fin natur och på ställen som man aldrig skulle sätta sin fot annars. Kanske får man en medalj när man kommer i mål och har man tur (eller snabbhet) så vinner man en bal toapapper eller ett par strumpor.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Löpare är ett förbannat enkelt folk. Vi behöver inga stereoanläggningar med Avicii på högsta volym innan starten går och inte heller stora uppblåsbara reklamlportaler att springa i mål under. Vi nöjer oss med likasinnade, en startlinje, lite snitslar och en mållinje. När vi sedan har fått en startsignal så står vi själva för nöjet.....

                                                               /Peace, Love and Löparskor

Nytt årsbästa på shopping...

Idag har jag spenderat  och shoppat loss! Det har blivit 2 par löparskor, tränings strumpor, tights, lite kläder till barnen och jag har även hunnit med lite bankärenden. Det tog väl ungefär 45 minuter och jag var färdig långt innan borsten nuddade hårrufset. Jag har svart bälte i nätshopping!! Och jag älskar att slippa sno runt som en dåre på stan och leta, stressa och ändå inte hitta det jag söker. Jag handlar allt från träningsprylar, vanliga kläder, hygiengrejor mat och skor på internet. Träningsprylar handlar jag i princip alltid ifrån England. Där är det nästan halva priset. Ja, jag kan bara beklaga till de som livnär sig på detta här hemma men när det skiljer sig så otroligt mycket i pris så är jag mig själv närmast. Mina favoritsidor är Startfitness och Wiggle. Men det finns många fler.

Nu är det snö på mina breddgrader, åtminstone här uppe på kullen. I körsbärsdalen är det mindre och i K-stad är snödjupet ungefär lika mycket som semlans florsocker. Det är ganska kul att det kan skilja sig så mycket på bara ett par mil. Dock är det mindre roligt och svårt med skovalet när man ska ut och springa. Isiga asfaltsvägar kräver dubbar, i lössnö funkar trailskorna bäst och på hårt packad snö blir det glashalt med gummisulor. Svårt. ...Jag har funderat på att man borde uppfinna ett par löparskor som är grusade på undersidan. Tex en avtagbar sula som har gruskorn klistrade på sig. Då kunde man använda sina favoritskor på hala snöiga  skogsvägar utan att behöva använda dubbar som ofta lätt blir stumma så fort man kommer på hårt underlag. Genialiskt eller .... ;-) Jag underviker mina Icebugs med dubbar så länge jag kan. Mina vader blir så djävulskt stumma av  att springa med dom. Sen kan man förstås dra över en sula med gummidubbar på sina vanliga löparskor vilket funkar bra om man ska ut och springa på is...kommer du däremot ut på en väg med lössnö kommer det att vara ännu halare än utan dubbgalochen eftersom dubbarna troligen inte når ner i fast underlag och skons eget mönster har man dolt av gummit som håller dubbgalochen på plats .
Jag tror jag ska sätta mig i ett hörn och vänta på att träningslusten ska gå över eller så avverkar jag några avsnitt av "Wakling Dead " på cykel trainern .....
Sån e jag....