När vintern är som bäst är den i mina ögon den vackraste årstiden vi har. Då ser det ut som landskapet är spritsat med grädde och man får en känsla av att allt är rent och ofarligt. Finast är det när frost och snö inte bara får marken att vara vit, utan även träden och taken. Motsatsen till den vackra vintern som nyss beskrivits är den vinter som vi har haft i ett par veckor nu. Töväder blandat med enstaka minusgrader då och då. Bristen på ny snö har nu förvandlat den gamla snön till gråa isiga bunkar av riskavfall. När solen inte är framme försvinner alla färger och allting går i svart-vita nyanser. Tänk..... att man inte får slänga snön var som helst utan den ska hanteras som miljöfarligt avfall. Vart är vi på väg egentligen.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar