Semifinal Sverige-Frankrike

Halv 12 i gårnatt kom dom 2 glada handbollssupportrarna hem, nöjda och glada trots den svenska förlusten. Noa lyckades få en del autografer på den nyinköpta tröjan och eftersom sportjournalist är drömyrket för tillfället så var Patric Ekvalls autograf mycket värd. Så hans plus Stefan Lövgrens namn sitter nu fast med tusch (!) på den alldeles nya tröjan :-S.

Så här ser en äkta Sverige supporter ut!

VILKEN ÖVERRASKNING

Noa fick en överraskning som gjorde honom alldeles sprudlande glad ikväll. När han och jag kom hem så sa pappa; "- gå och titta vad som ligger på köksbordet"

På köksbordet låg 2 biljetter till Semifinalen i Handboll mellan Sverige - Frankrike på fredagkväll i Malmö. OJOJOJ vilken glädje!!

Vilken helkväll killarna kommer att få !

Snälla låt mig slippa...

byta trugorna på stavarna till rullskidespetsar. Snön håller ju på att försvinna och jag börjar få "kalla fötter". Visserligen har jag fått in några löparlångpass som nog kommer väl till pass om en månad när dom där 9 milen ska avverkas. MEN JAG VILL JU TRÄNA PÅ SKIDOR!! Okey, den värsta paniken som jag kände i början på december har tack och lov försvunnit. Jag vet att jag kan ta mig fram med en hyfsad teknik nu. Men på mitt pass idag funderade jag starkt på om man ska ta ut rullisarna igen. MEN JAG VILL INTE....

Jag får väl först höra med min "insiderkälla", vallaproffset Pelle G, om spåren fortfarande är farbara i Bockeboda.

60 längder = 1500 m

Idag blev det äntligen av att jag åkte in och simmade innan jobbet. Det var skönt att få klart för mig att halva Vansbrosimningen iallafall inte kommer att vara några problem. Visserligen är vattnet strömt och lite kallare i älven men det ska nog gå bra......Efteråt hann jag med en mysig lunch med Syster Yster. Nej, hon är inte så dyster som man kan tro av smeknamnet ....Tvärtom, hon är gladare än på länge och det gör mig hoppfull. Kram till dig Syster Yster/ Lillstrumpa

Träningsprogram- för män eller kvinnor?

Jag vet inte hur många träningsprogram jag har läst med utgångspunkt på tex "Gör 1,30 på Halvmaraton" och "40 min på milen" eller "3,20 på maraton" och min första tanke har varit "-ja men så tränar ju jag, på ett ungefär, iallafall inte långt ifrån" och ändå uteblir resultaten. Vad är det för FEL???
Jo, det är FEL på träningsprogrammet! Jag vill påstå att alla träningsprogram som inte är mer specificerade än så, är riktade till MÄN! Vilket givetvis innebär att med samma mängd och typ av träning blir männen snabbare (grrrr......!). Jag som kvinna måste ligga i hårdare för att nå samma resultat. Vilket ju säkert har en mängd olika förklaringar vad gäller fysik, anatomi, hormoner osv. Detta vet ju dom allra flesta som är aktiva på löpartävlingar och prestationen rankas oftast lika högt vare sig det är en man eller kvinna. Men ändå finns det dom som inte fattar att kvinnor inte kan bli lika snabba i de idrotter som kräver fysisk styrka. Det som kan göra mig så arg är när tex sportjournalister inte uppmärksammar bästa kvinna i en tidningsartikel på SAMMA sätt som den snabbaste mannen. Herre gud, vi lever på 2010-talet och även om vi ska sträva efter jämställdhet för Män och Kvinnor så måste vi väl kunna erkänna att vi är två olika individer med olika förutsättningar.

Så här grått var det på mitt löparpass idag. Men trots det var det ljust länge, ända till ca 17:00, och pannlampan satt släckt på huvudet. HÄÄRLIGT med längre dagar. Fina dagar med klart väder ser man Åhus och havet härifrån och i närheten finns till och med en plats med skylten View Point. Nästa gång jag kommer här ska jag bevisa havsutsikten med ett nytt foto ;-)

Ett minne för livet

Onsdagen den 19/1 2011 kommer alltid att finnas i Noas minne. Hand i hand med Frankrikes spelare Luc Abalo sprang Noa på skakiga ben in på en fullsatt arena till publikens jubel. På läktaren stod jag med tårar i ögonen och rysningar i hela kroppen. På arenagolvet stod alla killarna stolta framför sin spelare under tiden som laget presenterades. Det var "stort". När man tittade ut på arenans parkering på baksidan stod alla TV-teams bussar där med paraboler på taken och bara tanken på att detta kablades ut till hela världen var en häftig känsla. Men Sverige sände inte matchen så det var lite synd om mormor, morfar, farmor och farfar som givetvis också hade velat se detta. Resten av familjen satt hemma framför Csport.se och tittade på matchen via datorn.

Noa (6:e killen från vänster)

Efteråt skulle så många autografer som möjligt erövras på den alldeles nyinköpta VM-handbollen. Här är det Spaniens lag som lämnar arenan efter vinsten över Egypten.

En glad och nöjd Noa som sov med handbollen i sängen på natten.

Handbolls VM

Imorgonkväll blir det att titta på handbolls VM i Nya arenan. Noa ska få springa in med ett utav lagen och det ska bli så spännande för honom. Jag har äntligen fått tag på en biljett ikväll (utan att bli ruinerad) så det ska bli roligt att få dela den händelsen med honom på plats.

"Pelles kalasklister"

Hooppla....idag hamnade man i pressen.... Det är så klart en risk man får ta när man deltar i såna här relativt "små" tävlingar. Då är det svårare att vara en som försvinner i mängden......

Det är en kul bild och det går inte att ta miste på Vallaproffset Pelle G:s entusiasm.

Jag är iallafall glad att det inte var en bild på mig där jag vinglar på en skida i full fart och med fullt sjå att hitta balansen igen. Jag kan tänka mig att det såg ut som Björn Ferrys segergest när han kör över mållinjen, fast HELT OKONTROLLERAT. Men den här gången klarade jag mig från en vurpa och båda skidorna hittade ganska snabbt tillbaka ner i snön igen. PHuuuuu...

Dm i Tågaröd

Vädret idag har inte varit särskilt lockande för skidåkning. Det regnade och var 4 plusgrader i morse. Men jag tog mig i kragen och åkte till Tågaröd för att ställa upp i min andra tävling på skidor. Pelle levererade mina preparerade skidor och det var inte utan att man fick känna sig lite proffsig när man skulle ut och teståka vallan. Återigen hade han lyckats väldigt bra och jag gav "järnet" när starten hade gått. Mycket stakning, kort distans och en ganska lång stigning gjorde att man fick jobba på bra och äntligen fick jag upp pulsen rejält! Sedan har jag ju en tävlingsdjävul som sitter på min axel och säger; "-Kom igen, Ge dig inte, Bättre kan du!"

Det blev Dm silver, som det i och för sig även hade blivit om jag hade haft en fikapaus i spåret. Vi var bara två i D 35 (Ja, nu tror ni väl att jag inte vill erkänna offentligt att jag har flyttat upp i 40-klassen men det var faktiskt arrangören som flyttat ner mig i 35 eftersom jag var ensam i D40!)
Kilometertiden på 6 kilometer blev idag 4,19/km och nytt personbästa.
Jag e Supernöjd!!!!

Nybakade scones mmmm....

Idag har Noa bjudit på scones som han gjorde alldeles själv. Dom var fantastiskt goda!

Receptet var :

8 dl Vetemjöl

4 tsk bakpulver

100 g smör

3 dl mjölk

10 min i 250 grader

TACK NOA!!

Idag har jag bara vilat kroppen. Jag fick nämligen "blodad tand" förra helgen så nu blir det DM på skidor i Tågaröd imorgon. Ganska mycket tack vare Pelle faktiskt, som även denna gången ser till att mina skidor blir supersnabba :-D Imorgon blir det tävlingsklass och BLODIGT ALLVAR!!! ;-)

Efter imorgon så ska jag få in lite längre pass på skidorna. Hoppas på bra snö och spår så att jag kan köra åtminstonde 3 kanske tom 4 mil. Det börjar ju närma sig....Idag är det 44 dagar kvar till Öppet Spår....

Ladda batterierna

Det bästa sättet att återställa kroppen efter två nätters arbete är ett rejält träningspass. Trots att kroppen är totalt urladdad efter nattarbetet och bara skriker SÖÖMN så är det bara att tvinga sig ut. Det är som om ordningen tvingas ställas till rätta snabbt och man blir genast piggare för att sedan kunna sova sig till den sista normaliseringen på natten. Sedan laddar man även dom mentala batterierna av att kroppen får laddas ur. Så sant som det var sagt!!

Ikväll var det egentligen löpning på schemat. Men vädret i eftermiddags var fint och termometern var på minussidan så jag tog skidorna till Bockeboda istället. Det visade sig vara ett bra beslut. Mitt ute i skogen i vinterkvällen och i skenet av elljuset är meditationen total. Föret var bra, trots lite (eller ganska mycket) bakhalt. Men det är så jäkla kul när det glider så bra. Och sedan lyckades jag att INTE ramla idag. Bara det, gjorde ju passet lyckat! Skrapade ihop nära 15 km på elljuset i 5,10 tempo och då var första varvet coachning av vallaproffset Pelle G vilket innebar lite stillastående instruktioner. Jag vet egentligen inte varför jag skriver mina tider här, speciellt inte när dom inte är bättre än så, men det känns bra på nåt sätt....:-S
Jag tror att många använder olika forum tex bloggar, facebook, endomondo etc som en träningsmotivation. För visst är det lättare att ge sig ut om man kan få dela med sig av sin bedrift efteråt!
För ni vet väl vilken träning som är BÄST i ALLA kategorier??????
Det är den som blir av! (Citat av min löparvän Bodil)

Vita vackra vinterland

När vintern är som bäst är den i mina ögon den vackraste årstiden vi har. Då ser det ut som landskapet är spritsat med grädde och man får en känsla av att allt är rent och ofarligt. Finast är det när frost och snö inte bara får marken att vara vit, utan även träden och taken. Motsatsen till den vackra vintern som nyss beskrivits är den vinter som vi har haft i ett par veckor nu. Töväder blandat med enstaka minusgrader då och då. Bristen på ny snö har nu förvandlat den gamla snön till gråa isiga bunkar av riskavfall. När solen inte är framme försvinner alla färger och allting går i svart-vita nyanser. Tänk..... att man inte får slänga snön var som helst utan den ska hanteras som miljöfarligt avfall. Vart är vi på väg egentligen.....

Kaffe

Idag åkte katastrofbryggaren fram, den vi använder när det är strömavbrott. Det var dock inget fel på elen utan melittapåsarna var helt slut. Det går i och för sig att filtrerera genom toapapper, men det blir nån konstig bismak på kaffet.

Tormestorpsloppet

Vallaproffset Pelle G "in action"

Idag har Tormestorpsloppet gått av stapeln och jag stod på startlinjen med tusen fjärilar i magen. Inte så mycket över kraftansträngningen i sig, utan över monsterbacken som skulle åkas nerför TVÅ gånger under mina 12 km. Det är en backe som egentligen är två. När man är framme vid den värsta branten har man redan fått mycket fart av den första utförsluten. Jag var tvungen att "reka" backen innan start och se hur dom andra bemästrade den och på dom 5 minuterna hann jag se två vurpor varav den ena var riktigt otäck. Det gjorde att mina fjärilar flög desto vildare i magen!

Det var töväder och det regnade faktiskt när vi körde dit. Pelle tog sig an mina skidor, så klockan 08.00 stod jag med skidorna i hans källare så han kunde gå loss på dom med glid, sicklar, borstar, slippapper, klister YOU NAME IT.... Så då var saken klar och jag kunde konstatera att det nu hängde på fler än MIG om det skulle bli en katastrof..... ;-)

Starten gick och allt kändes bra och det var riktigt roligt!!!!! Jag klarade att stå på benen i backen och hedern var därmed i behåll. Jag tror faktiskt att den goda vallan gjorde att jag kunde gå segrande ur striden i motionsklassen med en handduk med mig hem.

Inget bakhalt!

Så här såg det ut på min sköööna löprunda idag. Så enkelt det är. På med skorna och broddarna sedan är det inget bakhalt, inga dåliga spår, inga svåra vallaval, och det bästa av allt inga nya BLÅMÄRKEN på knäna!

BAKHALT

Jag hoppas verkligen att snön och vädret inte är så här den 28:e februari mellan Sälen och Mora! Mitt självförtroende har fått sig en törn ikväll efter ett träningspass på längdskidor i Stackedala. Det var inget fäste och man behöver nästan ha en lift om man ska ta sig runt elljuset där med bakhala skidor. Halva varvet, ca 1 km, går uppför. Efter 3 varv vallade jag om från rött till gult och det blev bättre. Men för att se det från den ljusa sidan så blev det ett rejält pass och pulsen var HÖG! Om man ska se något från den mörka sidan så är det elljuset i Bockeboda! Där var det beckmörkt trots att deras hemsida lovar elljus mellan 17-20 tisdagar och torsdagar. Jag hade pannlampa med mig men där går gränsen....jag är ju i själva verket väldigt mörkrädd.

Naturrum

Idag har vi besökt Naturrum i Kristianstad. Det kan jag rekommendera men i dagens media och informationsflöde krävs det ju en hel del för att barnen ska bli imponerade. Jag blev iallafall imponerad av en fantastiskt fin byggnad mitt ute i Helgeå med en terass i söderläge som kommer att vara fin att sitta och fika på i vårsolen. Det var även lite kul att åka i deras farkost där man fick uppleva vattenriket uppifrån, ovanpå och under....

Efter naturrum åkte vi till Barbacka för att fika. Linn passade då på att vara med i deras Drum Workshop.

So long/
Liselott

Träning på Skepparslövs golfbana

Så här fina spår var det INTE på golfbanan i Skepparslöv, men det var inte långt ifrån...Hårda fina spår, nästan räls. Dock var det väldigt "glatt" och det gjorde förståss att fästet inte var lika bra. Valde mellan att valla blått, rött eller klister. Det blev ett par lager blått och sedan flera lager rött. Det blev nog ganska bra tror jag, men sista varvet fanns det inte mycket valla kvar och det var rejält bakhalt. Det goda glidet gjorde också givetvis att det gick som tusan i dom små nerförsluten och jag kunde i vanlig ordning få en närblick av snön.....(!) Men sekundjägare som jag är så är jag väldigt nöjd med klockan idag. Den slutade på 4,53 /km! För två månader sedan trodde jag aldrig jag skulle komma under 5 min / km oavsett hur förhållanden ser ut.

Året som har gått har varit händelserikt. Tyvärr nådde jag inte mitt största mål 2010 vilket var att springa på silvertiden på Lidingöloppet. Men å andra sidan har jag sprungit två marathon varav det andra (Växjö marathon) var en mer eller mindre impulshandling. Och med facit i hand så med träningsupplägget med många och långa träningspass så kanske man inte kan räkna med att bli snabbare på dom korta distanserna. Det har varit lite av en 10 sekundersregel under säsongen. Tiderna har legat på +/- 10 sekunder ifrån 2009 års resultat.

Usch, det låter som att jag är bitter men det är jag absolut inte!! Det finns betydligt viktigare saker här i livet än tävlingsresultat! Och jag är så lycklig över att vi alla är hela och friska och att "livet" har varit snällt mot oss i ett år till :-)