Var tog vägen vägen???

Så där ja, nu är ordningen återställd... Ja, för nu är det "normaltid" igen som det ju så fint heter (och inte VINTERTID!). Otroligt vad det blir mörkt snabbt på eftermiddagen nu. Jag har läst någonstans att vi ändrar klockan till sommartid för att vi ska ha så många ljusa timmar som möjligt under de timmar som industrier etc är verksamma, dvs mellan 07.00 - 16.00. Men då har jag kommit på en idé! Vi borde strunta i att ändra tillbaka till normaltiden. Låt oss ha sommartid året runt eller kanske ännu bättre dubbel sommartid, det vill säga vi flyttar fram klockan ytterligare en timme istället. Då blir det mörkare på morgonen men ljusare på kvällen, när dom allra flesta är lediga och har möjlighet att uttnyttja ljuset för olika utomhusaktiviteter. Är det inte genialiskt så säg ;-)......
Men trots att jag är lite bitter över att det är Normaltid nu, så var jag ytterst tacksam för den extra timme sömn som jag fick i lördagsnatt. Den var efterlängtad och den behövdes!

Med mörkret kommer också vinter. Kung Bore behöver bara nysa ett par gånger till, sen finns det inte ett enda löv kvar på träden.

Var tog vägen vägen???

Efter att jag har sprungit Bromölla Marathon den 10/11 ska jag ta tag i cykelträningen igen. Jag måste hålla mig "ovan vattenytan" med cykeln under vintern så att jag kan börja på en bra grund när vårvindarna tillåter cykelträning utomhus igen. Eftersom jag inte äger någon MTB så ska racercykeln hängas upp på trainern. Sedan ska jag bara mentalt förbereda mig på cykelpass i förrådet med laptopen som hjälp mot tristessen.......Kanske kan jag titta på någon IronMan film på YouTube och drömma mig bort till Ölandsbron den 17 augusti 2013....

En halv liter avfettningsmedel och lite tid fattigare

Jag är definitivt inte mycket för materialvård. Nej, jag gillar att slänga löparkläderna i tvättmaskinen och sedan sköter det sig själv. Snabbt och enkelt och jag tycker att jag använder tiden effektivt genom att 99 % av träningstiden ägnas åt just TRÄNING! Under tiden hoppar jag själv in i duschen och den mycket minimala löparutrustningen blir som ny efter en timme i tvättmaskinen! Apropå 'bli som ny' så har vissa löparkläder, framförallt tights, en helt otrolig kvalité. Jag har ett par Nike löpartights som jag gissar att jag köpte 2006. Dom har säkert snurrat i tvättmaskinen 500 gånger, minst. Och jag lovar, dom ser exakt likadana ut nu som när jag köpte dom! Behöver jag säga att dom är mina absoluta favoriter???
Men, för att återgå till vårdandet. Min gamla trotjänare, TREKEN, har sannerligen inte varit bortklemad med en massa onödigt (?) putsande. Den har i bästa fall fått en lätt avduschning av trädgårdsslangen när det har varit alltför mycket grus och gnejs i maskineriet. I ärlighetens namn har jag nog gjort det mest för att inte asa in en massa skit i förrådet där TREKEN bor när den inte rullar. Ja, ni kan ju bara ana hur en kedja och växlar ser ut efter 4 års rullande utan en gnutta avfettningsmedel. Trots denna misshandel har kedjan aldrig hoppat och jag har inte fått en enda punka!
Men igår fanns ingen återvändo! Nu var det dags! Oavsett om den snälla tomten har en superfin carboncykel i säcken eller inte så kommer TREKEN vara en del av mitt cykelliv i flera år till!! Så nu skulle den svarta sörjan runt klingor och kedja bort! Jag kommer definitivt inte visa några 'FÖRE BILDER' på min kvällsaktivitet igårkväll men så här fint blev det iallafall efter:
Förresten så har det fallit snö idag, och det i kombination med detta inlägget, så borde jag kanske ta tag i mina längdåkningsskidor och ta bort klistervallan från vinterns Vasalopp....

Två ljushuvud (?) på Österlen

Den 3:e november kommer jag och "Järnviljan" springa premiärloppet av Österlen Lyser Marathon. Det är ett kvällsmarathon där man springer från by till by med start i Gärsnäs och mål i Borrby eller Simrishamn. Pannlampa och reflexväst är obligatoriskt och det kommer med all säkerhet att bli en annorlunda upplevelse. Som vanligt är jag helt "ute och reser" när det gäller planering, eftersom Bromölla marathon ligger för dörren redan en vecka efter Österlen lyser Marathon. Men när jag upptäckte att det även fanns halvmarathondistansen på Österlen så kändes det som en rimlig kraftansträngning (OCH FRAMFÖRALLT KUL!!) en vecka innan jag ska springa maran. Det här vill man ju bara inte missa!!