Segerns sötma

Maskrosen är onödigt hatad tycker jag!! För visst är det väl fint nu när ängarna färgas gula av miljontals gula rosor. Vi borde egentligen uppskatta denna gula lilla skönhet mer, med tanke alla fördelar. Den är till exempel väldigt lättskött. Den förökar sig alldeles själv! Det gröna bladverket är en bra marktäckare. Blommorna går att måla med (det är garanterat tvättäkta färg....)! De gröna bladen kan man äta. Det finns ingen risk att den blir utrotningshotad. Du kan plocka HUR MÅNGA DU VILL!  Ja, det finns säkert fler fördelar. Så passa på att njut nu, för den enda nackdelen är att denna massiva blomningen snart är över.....   ;-)

Igår kväll rusade jag runt Glimåkras gator. Jag ställde nämligen upp i Sparbanksloppet på 7,8 kilometer och fick faktiskt vinna detta lilla lopp. Trevligt....
Dock gjorde sig förmiddagspasset på cykeln sig till känna redan efter ca 2 km (!), och jag hade lite krampkänningar i baksida lår. Men segerns sötma var för stark och tävlingsdjävulen satt där på axeln och sa:
"-KOOOOM IGEEEN NUUU, din vekling, lite smärta ska du väl tåla....!" Och det var inget annat att göra än att lyda. Tävlingsdjävulen får väl ha ryggsäcken jag vann, som tack för hjälpen....

Tragiskt

Det har tydligen inträffat ett dödsfall under en Halvmaraton tävling i Stockholm i helgen.
Kungsholmen Runts hemsida

Ung man född 1975. Mycket mycket tragiskt.....

En erfarenhet rikare....

När jag tänker efter har jag varit och sprungit på många olika och ibland konstiga ställen under årens lopp. Men jag har ALDRIG sprungit i en nyplöjd päreåker förut! Men igår var det dags! Ca 700 meter av min sträcka på Humlestafetten var nämligen dragen rakt ut i en åker! Det var bara att bita ihop och springa i en smal fåra och svära en ramsa över hur "snubbligt" och sakta det gick. Okey, det var ju visserligen lika för alla, men det hjälpte ju inte mot all den jord jag fyllde min splitternya Asics DS trainer med. 

En av de stora samtalsämnena under gårdagens Humlestafett var just denna Päreåker och hur vinden låg på den sträcka man hade. Jag hade TUR och hade vinden med mig nästan hela vägen mellan Bäckaskog och Gualöv. Det kändes som lite kompensation över det 6 minuters-tempo som jag fick hålla i åkern....

Min sträcka började vid Bäckskogs slott och där var SÅ HÄR VACKERT! 

För att inte tala om sträckan mellan Vånga och Barum där utsikten över Ivösjön nästan tar andan ur en!

Eller vid Humletorkans vyer!

Ja, det blev en riktigt lyckad dag med RIK:s damlag. När man håller på med en sån här individuell, och ibland lite egoistisk motion/tävlingsform, så är det SÅ KUL att få kämpa med ett lag! Extra roligt är det förståss att det är så många fler som tycker det just nu! Det var hela 109 lag som kom till start i Humlestafetten i år!
"DET ÄR TRENDIGT ATT LÖPTRÄNA", sa dom på radion häromdagen. ÄNTLIGEN, säger jag bara....som jag har väntat :-)

Dagen idag har vi tillbringat i HLM där mitt lilla Livsverk har deltagit i sin första friidrottstävling. Det blev en bronsmedalj i 400 m och lyckan var total!

Härligt kämpat mitt lilla hjärta!