Friskgymnastik

Det finns Sjukgymnastik, men varför i herrans namn finns det inget som heter Friskgymnastik? Jag menar enkla simpla övningar som man inte vet att man behöver förrän man gör dem och upptäcker hur svåra dem är. Tex balansövningar. Prova bara att stå på ett ben och blunda i 30 sekunder. Lätt? Prova då med andra benet ..... Eller föreställ dig en lina på golvet och ställ ena foten framför den andra, med tårna mot hälen och blunda.... Det är svårt både med och utan Guillaine Barré och perfekt träning både för huvudet och för fötternas små muskler.

Min egen, så kallade gymnastik går bra. Jag tränar på och är nästan i full gång med både cykling och löpning. Det är exakt tre månader sedan jag kände de första symtomen på att något inte stod rätt till i kroppen. Det står fortfarande inte helt rätt till i kroppen....Trots att jag vet att det har gått alldeles för kort tid för att säga något om bestående men så börjar jag ändå ställa in mig på att jag kanske får leva med stickningarna i ansiktet och händer som är domnande. Men som väl är så hindrar det inte mig särskilt mycket. Jag blir mest bara irriterad när jag fumlar och tappar saker, eller när jag inte kan skruva av korkar som sitter hårt. Eller när hörseln kommer och går när jag spänner käkarna. 

När folk frågar hur jag mår så hör jag mig säga; "-jag är så tacksam över att allt har gått så snabbt och jag är lyckligt lottad och bla bla bla...... " Innerst inne så säger jag "- h-vetes, j-vla,  skit.... BITTER är mitt förnamn...."

Men som tur är så är, så går de tankarna över. Jag är mest positiv. Jag har så mycket att vara glad över och för två månader sedan hade jag ärligt talat aldrig trott att jag skulle cykla med cykelklubbens första fartpass. Det gjorde jag i tisdags....

Och ibland behöver man sig en käftsmäll för att uppskatta de annars så självklara sakerna i livet. Och inte minst för att sluta mobba sig själv. Men inte utan att jag funderar på om jag varit så infernaliskt trög så att jag behövde en sån här jäkla rak höger ....