Har börjat inse hur mycket jag har saknat att springa tävlingar. Det har nämligen inte varit särskilt mycket "rena" löpartävlingar dom senaste åren. Det har varit fokus triathlon och löpartävlingar har bara känts väldigt jobbiga. Och det är klart att löptävlingar är apjobbiga. I alla lägen! Det är nämligen inte så att de är mindre jobbiga för att man tränar mer utan förhoppningsvis "bara" jobbiga under lite kortare tid. Men det är så häftigt att ha lärt känna sin kropp så väl så att man känner var gränser till andra sidan går... Det vill säga den röda sidan... på andra sidan tröskeln vill säga.
Jag har också alltid skrutit om att löpning är en rättvis idrott. Öga för öga ….tand för tand...svett för svett... Det är inga kolfiberramar eller tjocka plånböcker som gör att man kan köpa sig tid. Eller...…?
I lördags sprang jag Jämjöhalvan. En halvmara på asfalt och grusväg. Jag tog mina lätta Asics DS Racer för att få ett lätt steg. På bekostnad av viss dämpning och en del mer smärta i vaderna efteråt förstås. Men vad gör man inte för att tjäna några sekunder på den lilla vikt man slapp lyfta med fötterna. Efter målgången satt vi några stycken och diskuterade den nya omtalade NIKE Vaporfly skon som är svindyr och som sägs vara något utöver det vanliga. Det sätts banrekord runt om i världen och segrar tas hem och vad har de på fötterna? Jo NIKE:s High Tech SuperDuper dojja. I min löparvärld av rättvisa och dravvel om samma spelregler kanske är historia. För tekniken i denna sko består både av kolfiber och någon form av frånskjut i hälen som gör att man springer snabbare. Såklart kommer denna tekniken att utvecklas. För alla vill ju sälja skor som är snabba och vi vill ju inte minst köpa dom! Men var går gränsen? Kommer man att tillåta vilka skor som helst eller blir det kontrollerat i framtiden? Det är ju trots allt uppenbart att det finns sekundrar att tjäna.... och pengar att förlora... Skorna kostar ca 3000 riksdaler och sägs bara fungera i ca 25 mil...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar