Lyssna till ditt hjärta

Att lära känna sitt hjärta kan vara en riktigt intressant bekantskap faktiskt. Jag har väl inte haft så väldigt nära kontakt med mitt, men jag vet vad min vilopuls är och på ett ungefär vad min maxpuls är. (Av naturliga skäl är det mycket behagligare att ta reda på sin vilopuls än vad den exakta maxpulsen är ......) Att ha koll på sin puls är inte bara viktigt för att komma upp i tillräckligt hård träning under sina intervallpass utan även för att ha koll på återhämtningen. Så lär dig känna efter! Mät frekvensen, är den högre än vanligt? Hur känns hjärtats slag, slår det hårt eller känner du inte slagen i bröstkorgen? Om man lär känna sitt hjärta kan man tolka det och sedan styra ditt val av träningsnivå för dagen. Om hjärtat slår lite extra hårt i bröstkorgen eller lite snabbare än vanligt så har du kanske inte återhämtat dig ordentligt från gårdagens pass. Då är det kanske inte så smart att lägga in ett hårt intervallpass den dagen utan istället satsa på ett lugnt återhämtningspass.
Hjärtat är ju kroppens varvräknare kan man säga. Högre energi- högre varvtal. Och för att optimera träningen måste vi ibland ligga på gränsen för vad kroppen tål och det gör ju förstås att hjärtat får jobba på lite extra även efter passet för att göra av med slaggprodukter i musklerna och för att helt enkelt komma tillbaka ännu starkare....

Så kort sagt: LÅT HJÄRTAT VA MED 

65 km löpning och 10 km simning

Det börjar komma över mig då och då. Jag får handsvett och fjärilarna  i magen vaknar. Tankarna flyr plötsligt iväg till vågor, vindar och löpning!  Drömmer mig bort och det är vått och kallt. Det skaver mest överallt och benen är tunga som bly......
Herre Jisses vi ska delta i ÖtillÖ i september! Sanslöst galet! Jag ser och läser om ÖtillÖ överallt! Det är helt enkelt "inne""med SwimRun. Tävlingen rankas på diverse olika listor hit och dit. Den finns med på "bucketlistor"  och på listor över världens tuffaste tävlingar. 

Hur ska vi träna grenspecifikt på detta då? Jo, förutom Ironman träningen så tänker vi lägga in längre löpningar.  Vi ska ut i myllan och träna trail! Sedan blir det nog helt sonika till att träna SwimRun!  När vattentempen tillåter ger vi oss ut längs med kusten iklädda "barbamammadräkterna" (våtdräkterna) och springer och simmar om vartannat.

Det här blir ett äventyr utan dess like. ...

Fit for fight igen

Jag kan berätta att tuppen har överlevt och mår ganska bra igen!
Vi fick mata honom i dagarna tre och efter det fick han tillbaka sina krafter att ta sig själv till mat- och vattenskålen.

Grekland - Spanien 8-2

Jag har aldrig tidigare varit på Kanarieöarna. Det har liksom aldrig riktigt lockat. Jag har haft lite förutfattade meningar om öarna och alltid trott att det är BARA turister där...För en vecka sedan kom vi hem från Lanzarote. Vi ville iväg till sol och värme och avståndet dit kändes rimligt för en vecka. Så hur var det? Var mina fördomar sanna.?? 

Njaeee...

Vill ni åka någonstans för att träna, Åk till Lanzarote!! 

Där var otroligt mycket bra cykelvägar. Dock lite trista vindar men....motvindar betyder som bekant även medvindar :-) Löpningen funkade jättefint där jag befann mig. I Puerto Del Carmen fanns en bred och fin strandpromenad som jag tror var nära en mil lång. Ingen större variation dock. Triathlon kändes nästan som nationalsporten på Lanzarote. Det finns en Ironmantävling på hösten och även andra tävlingsdistanser i triathlon på ön. Det finns också flera löp- och cykellopp att välja mellan. Så det var verkligen mer konstigt att inte träna än att träna på Lanzarote! Detta kändes ju givetvis bra för undertecknad ;-).

Av en händelse (?!) fanns det ett halvmarathonlopp dagen efter vi kom dit. Barnen sa; "-kan du aldrig ta semester , mamma??". Men det är ju det jag gör!! Det är ju träningen som är arbete! Att få springa lopp är belöningen!  Jag var ju såklart tvungen att starta!!

Jag kan rekommendera att springa något lopp utomlands. Det är lite exotiskt och spännande och det är bara att konstatera att idrott förenar människor!

MusicMarathon gick i den by där vi bodde och kostade 35 Euro (sen anmälan). För det fick man träningströja, keps, väska och tidtagning med chip och ett kul race förstås. Efter målgång var det en lounge bara för löparna med en massa godsaker bla öl, wienerbröd, frukt, juice m.m. Loppet var en varv/vändbana på drygt 5 km som man sprang 4 varv på. Gatan/strandpromenaden var kantad av publik och som namnet lyder även en hel del livemusik. Bra stämning med andra ord. Jag kom 8:a totalt av kvinnorna och brydde mig inte om att komma till prisutdelningen. Men dagen efter, när jag läste i resultatlistan framgick det att det var en man som felaktigt hade hamnat i resultatet i min agegroup vilket innebar att jag hade ett förstapris att hämta i K40! Attans...När jag (den ständige tvåan) kommer först för en gång skull, så nog sjutton missar jag prisutdelningen. Jaja, det var väl bara ett par strumpor eller nåt annat löjligt så det var ingen idé att gråta över spilld mjölk...Men ytterligare någon dag senare fick jag ett mail från arrangörerna om att jag kunde komma och hämta mitt pris i deras butik i Puerto Del Carmen. Jo, jag tackar!! Klart jag ville ha mitt pris om det så bara var en vattenflaska....

Det var minsann en löparklocka som förstapris i K40 och bäst av allt en vattentät väska!

När det gäller landskapet på Lanzarote så är det helt klart ett ovanligt och spektakulärt. Det är en vulkanö och så långt jag kunde se fanns det ingen större växtlighet förutom det som var odlat. Det fanns inga vilda träd eller buskar och det var minst sagt ett kargt landskap

När man såg ön första gången var det ganska fascinerande men efter ett tag blev det faktiskt ganska fult! Det var ett månlandskap med inga som helst överraskningar. Vi hyrde bil en dag och körde runt lite. Bland annat körde vi till nationalparken Timanfaya men valde faktiskt att vända och inte köra in när vi insåg att det kostade ca 350 kronor bara för att komma in. Ingen Allemansrätt här inte....

Vi körde istället till El Golfo och den gröna sjön som faktiskt var ganska fascinerande.

Eftersom Kamelridning fanns på Linns önskelista så var det förstås ett "måste" under veckan. Sedan att denna halvtimmesritt kostade mer än att hyra bil hörde inte hit.....

Vi besökte även öns finaste strand enligt turistböckerna. Papagayostranden vid Playa Blanca. 

Papagayostranden

 

Papagayostranden

Och det stämde nog att det var öns finaste strand, för även om det var fantastiskt rena och välskötta stränder så fanns det inte så mycket mer spännande med dem. Inte så många orörda små badvikar, i själva verket såg vi inte en enda. Dock var ön väldigt ren och välskött. Allt från spikraka trottoarer till linneservetter på restaurangerna. Men smakar det så kostar det...En middag för 4 gick lätt lös på 600 kronor!

Vädret var inte heller det bästa. Blåsigt som sjutton och även ganska kallt. Dock gick det att bada varje dag och det var väldigt lätt att bränna sig i solen då det inte var så inbjudande att sätta sig i skuggan....

Så om man vill åka på semester och få se lite av den inhemska befolkningen eller pittoreska små byar eller för den delen bada i exotiska små badvikar så rekommenderar jag att åka till någon ö i Grekland istället. Jag älskar Grekland och vi har varit där många gånger. Grekland slår den spanska Kanarieön Lanzarote med hästlängder. 

Men vill man åka och träna i vårvärme och i bästa fall försommarvärme under den svenska vintern, så är Lanzarote en bra ö. Kolla upp kalendern över Tri- löp- eller cykellopp på ön och lägg in ett lopp under vistelsen. Det är alltid kul! Men lägg det i början av din semester så att du slipper gå och våndas om uppladdningen innehåller en och annan kall öl och ett glas vin då och då...

Slagsmål

Det pågår en maktkamp i hönsgården! Troligen är det också ett regimbyte på gång. Den förra presidenten är nämligen väldigt svårt skadad efter en fight med en yngre och starkare ledare. Vi hittade den skadade, vår alias "Ruggugglan" (eftersom han har en fjäderdräkt som ser ut att ha åkt några varv i torktumlaren....), liggandes utomhus igårmorse och han var nog så nära Pärleporten som man bara kan komma, utan att stiga in. Han orkade inte lyfta på huvudet och låg bara på marken. Han gjorde ingen reaktion när jag lyfte upp honom. Han var blodig på hela huvudet och hans ena öga kunde han inte öppna pga torkat blod och skador. VAD GÖRA???
Efter ett snabbt övervägande så tänkte jag att vi ger honom en chans. Vi tog in honom i huset för att få upp värmen på honom men  läget var minst sagt kritiskt.

Efter några timmar i stugvärmen kunde vi faktiskt få i honom lite vätska. Med en spruta droppade vi vatten i näbben på honom och han orkade faktiskt att svälja. Efter ca 20 millilter och 10 minuter senare piggnade han helt otroligt till.

Han orkade till och med hoppa upp ur kartongen och sätta sig på kanten. Men det varade inte så länge tyvärr. Han blev ganska snabbt dålig igen. Men vi gav honom mer vatten och försökte få i honom lite hönsmat. Efter mycket trugande så började han faktiskt picka i sig både lite hönsfoder och vatten helt själv men tyvärr så föll han i sömn ganska snabbt igen. Inatt får han bo i kartongen i hallen så får vi se hur han mår i morgonbitti. Vi hoppas vi blir väckta av ett KUCKELI KUUU imorgonbitti!!

Vårens premiär och vår också!

Idag har det varit vårens första dag och jag och Järnviljan har rastat cyklarna för första gången denna säsongen. Temperaturen nådde hela 19 grader och det kändes nästan lika varmt som på Lanzarote förra veckan. Men av någon outgrundlig anledning fick jag för mig innan vi gav oss ut att kylan skulle vara den enda fienden på detta tidiga vårpass, men ojojoj vad jag fick slita. Tröttheten och stumma ben fick mig att vakna upp och inse att det måste brukas allvar med cykelträningen hädanefter! Som tur var så hade jag Lotta Järnviljans rulle att ligga på idag. Hade det inte varit för det vackra vädret och Lottas fina sällskap idag så hade jag lagt mig i dikeskanten och bölat över mina svaga cykelben.

Men det är bara att komma igen! Nu kan det ju bara bli bättre! Jag tror att jag ska lägga in så kallade cykelveckor i min träning. En hel vecka bara cykling! Tror faktiskt det skulle funka bra förutom att jag skulle få löparabstinens förstås....

Det kändes som om Lotta cyklade rundan helt oberörd! Hon var stark som en oxe och jag var som svansen på katten....hela tiden där bak...!

Det är sällan jag blir så glad över att se Rinkaby Rör som just idag....Det innebar nämligen slutet på vår runda.