Var går gränsen...

Jag resonerar med mig själv just nu. Kanske är det snudd på idioti att ge sig på Utö SwimRun med tanke på den vattentemperatur som råder i Stockholms skärgård just nu. I informationsmailet som kom från arrangörerna häromdagen stod det att den längsta simningen (970m) hade tagits bort på grund av förväntad vattentemperatur på söndag kommer att vara 9-11 grader!!! Och väderprognosen är inte heller lysande.

Jag brukar inte tveka inför utmaningar men efter att ha pratat med en vän igår, började jag faktiskt att fundera. Under samtalet fanns det vissa hintar om att; "det kanske inte är så smart att ställa upp.....kanske inte ens så genomtänkt av arrangörerna att genomföra tävlingen.... max 15 minuter i 9 gradigt vatten sedan blir man farligt nedkyld...."

Men att kasta in handduken redan innan start finns inte på världskartan för Team 2XL8. Kan dom andra så kan vi! Vi kommer att veva på som torpeder i vattnet för att slippa vara där för länge, vi kommer att forcera terrängen som pansarvagnar och vi kommer att klara det!! Denna gången ska vi minsann inte bli snuvade på konfekten, utan vi ska springa över mållinjen vid Utö Värdhus någon gång på söndageftermiddag!

 Så det så!!



Bild från vår första SwimRun tävling 2013. Då var värmen ett större problem än kylan...

Vill man följa Utö SwimRun´s LIVE sändning så kan man klicka HÄR

Starten går kl 10:20 på söndag.

Håll en tumme för oss! Vi lär behöva det.....

Kalla fötter

Nu är det en vecka kvar till Utö Swimrun och jag har bokstavligen fått kalla fötter! Det går rykten om att vattnet i Stockholms skärgård håller en sisådär 10-12 grader. Jag fryser av bara tanken....
Men simsträckorna under tävlingen är korta, och löpsträckorna är så pass tilltagna att vi bör få upp bra värme när vi springer. Den längsta simningen är 970 m och de andra 14 simningarna är mellan 200 - 480m. Och med tanke på att vi är lite halvkassa simmare så bör detta vara en Swimrun som passar oss dvs mer löpning och kortare sim! Det tycker vi om!
Totalt är Utö Swimrun 31 km löpning och 5,5 km simning

Team 2xL8

 

Vi har hunnit träna SwimRun ett par gånger i sjön här hemma. Där har vi som vanligt väckt liteuppmärksamhet bland de trädgårdsarbetande villaägare och andra flanörer. De höjer lite på ögonbrynen när vi två gummiklädda barbamammor kommer springandes med badmössor och simglasögon på huvudet och dolmar runt benen.

Vattentemperaturen har nog legat på ca 12-13 grader i sjön här hemma och visst är det kallt, men ändå inte så farligt som man skulle kunna tro. Den springande punkten är ju löpningen emellan simningarna. Det är ju därför som det överhuvudtaget är möjligt att simma i den temperaturen. Men visst....efter några simningar i 12 gradigt vatten domnar ansiktet bort och det är svårt att prata för att man är helt stelfrusen om kinderna.

Nu tänker säkert någon...."är det någon som har tvingat oss till detta!?"

Nej, självklart inte! Hur konstigt det än låter så är det här kul! Det är spännande, utmanande och en otrolig naturupplevelse! Och gillar man vatten (kallt....) och tillika löpning så kan det ju inte bli så mycket bättre eller....

Nu väntar en vecka med återhämtning, mycket vila och uppladdning.
För på söndag blir det till att smörja in hela kroppen med ullfett, åla ner sig i barbamammadräkten och sedan njuta av att vi har privilegiet att kunna vara med i Utö Swimrun

Långt ifrån fingervarmt....

Port de Soller

Det sämsta med att åka iväg på träningsläger till Mallorca är att kontrasten att cykla här hemma i snålblåst, duggregn och kyla blir väldigt stor. Men nu är det minsann slut på sötbrödsdagarna.... Åter till verkligheten. Iskalla tår, ensamma cykelträningar, motvind i alla väderstrecken och inte en enda Cappucino....Om det är synd om mig..? Nej inte ett dugg!! Det är på träning man ska "stöta på patrull"! Då kan det förhoppningsvis bara bli bättre när det väl gäller.

Men för att återgå till Mallorca måste jag ju bara berätta om Port de Soller rundan. Det är en av alla klassiska cykelrundor på Mallorca.

Jag fick förmånen att cykla denna rutten på lägret och med en liten grupp på 4 personer. Det var jag väldigt glad över! 

Vi gav oss av tidigt på fredagsmorgonen från Port de Pollenca  för att först cykla de "platta" 75 km fram till Port de Soller. Det är nog just den långa cyklingen fram till Port de Soller från Port de Pollenca som gör rutten ganska respektingivande.
Innan man kommer till kusten dvs till Port de Soler når man Soller. Där ska man över berget ut till kusten. Då finns det två vägar att välja på, åtminstone om man är bilist. Den ena vägen går genom berget via en tunnel och den andra går upp över bergat på serpentinvägar. För cyklister finns det bara en att välja på! Och det är den som går över berget. Cyklister är nämligen inte välkomna i tunneln!

 

Den "lilla" stigningen på ca 5 km upp innan det vände ner till Port de Soller var riktigt fin. Nästan inga bilister alls. Dom flesta körde ju i tunneln. Utsikten över slätten var fin och man kunde se ända bort till Palma därifrån.

"

 

Port de Soller är en väldigt vacker by vid kusten. Den är bland annat känd för spårvagnen som går ända från Palma och hit. Tyvärr kändes det inte alls lika gästvänligt på serveringarna här som i dom små byarna mitt på ön. I Port de Soller var det minsann inte bara att flytta ihop bord och stolar så att alla fick plats. Nej då, det ogillades av krögaren. Men det var inte så långt till nästa hak så det var bara att säga "-Tack o hej, vi käkar hos din konkurrent här bredvid istället

 

 

 

 

Men nu åter till anledningen att vi var just där! För i Port de Soller börjar det roliga. Då ska man nämligen ta sig upp en 14 km lång serpentinväg till Mallorcas högsta topp, Puig Major ca 1440 möh. Klättringen, är som sagt 14 km lång och har en snittlutning på 6,2 %. Själva cyklingen uppför, tyckte jag nog inte var så tuff men det är klart att den totala längden på rutten, ca 13,5 mil gör ju att den ändå blir ganska jobbig. Men Sa Calobra-vägen tycker i alla fall jag, är mycket jobbigare trots att själva klättringen är 5 km kortare.

 

På slutet av stigningen finns en tunnel och på andra sidan uppenbarar sig Puig Major och flera alldeles blågröna sjöar. Sällan är väl ljuset i tunneln så välkommet....

 

Puig Major är väl kanske inte så spektakulär i sig. Det går inte att komma ända upp till toppen då området är avspärrat av militären. Men visst känner man att man är högt uppe!

 

 

Härifrån är det ca 4 mil härlig cykling som mest går nerför tillbaka till Pollenca. Först når man vägskälet till Sa Calobra där fortsätter man ner till Coll de Batalla och sedan vidare ner till Coll de Femenia och därefter ca 8 km utförkörning ner mot Pollenca igen.

 

För oss blev Port de Pollenca -Port de Soller- Puig Major- Port de Pollenca cykeltid på 6 timmar och 7 minuter plus lunchtid och några få korta stopp till. Det blev ca 2100 höjdmetrar och upplevelse som hette duga

 

Ja, vad ska man säga.... På Mallorca är cykling som bäst!

 

Men nu är det "back to basic". Nu ska det nötas gummi mot asfalt och stångas med motvinden här hemma. Så idag var det cykling som var lite grå, lite regnig, kall och blåsig. Helt enkelt cykling som den är mest...

/Cykla lugnt