Är huvudet dumt......

......får kroppen lida, sa en klok gammal (förlåt UNG!!) vän till mig igårkväll, när jag berättade att jag cyklade till och från tjejloppet ;-). Men jag väljer att vända på det: "När kroppen lider blir huvudet dumt". För jag hade tydligen inget syre kvar i min lilla hjärna eftersom jag kunde springa fel i den så ordentligt märkta 5 kilometersrundan i tivoliparken. Jag tog vänster istället för höger och korsade, helt utan att tänka, en fin heldragen linje i grusen. Inte heller hörde jag funktionärernas tjoande på mig. Inte förrän min klubbkompis ropade mitt namn fattade jag att det var något fel och vände om. Vid det laget hade jag blivit passerad av två tävlingssugna tjejer och jag lyckades bara ta mig förbi en av dom igen. Jag kom in som tredje tjej över mållinjen och det var förstås KUL! Men....som vanligt,  när det är ett lopp som är avsett för bara tjejer så är det ingen tävling.....(iallafall enligt arrangören;-)!

Det drog ut på tiden i parken igårkväll så dom dryga tre milen hem blev en cykeltur i Twilight Zone. 

Glöm inte att komma ihåg......

Vi är verkligen lyckligt lottade här i Sverige som kan springa, rida, cykla, bada och vistas överallt i vår vackra natur. Tack vare Allemansrätten kan ingen markägare förbjuda oss ifrån det. Vår Allemansrätt är unik och mig veterligen finns inget motsvarande någon annanstans. Tänk så snabbt vissa ställen skulle bli oåtkomliga om det inte vore för allemansrätten. 

Ibland är det lätt att glömma sådana självklara saker. Jag blev själv påmind om detta när yngsta livsverket häromdagen kom hem med en liten fickfolder om just Allemansrätten.

Så glöm inte att komma ihåg att vi har det bra!!!

Positiv Split

Svänger mig med så fina termer som elitlöparna använder :-). För igår i Hanaskog runt på 10 km gjorde jag en 'positiv split' och sprang andra varvet fortare än första. Jag hade bestämt mig redan innan start att jag skulle springa just så, och hela första varvet var jag 20-30 meter efter första tjej. När 2 km återstod var jag pigg och lite sugen på en resväska till (vann ju en förra året i samma lopp). Så jag knappade in meter efter meter och plötsligt var jag om och förbi! Fick en lucka direkt och efter ytterligare 1,5 km var resväskan min! VILKEN HÄRLIG KÄNSLA! Efter förra helgens flopp och trötta kropp och knopp i tjejmilen ville jag verkligen få lite självförtroende på denna (för mig) respektingivande distans. Känslan av att springa om är väldigt speciell och leder till oanade krafter hos mig precis lika mycket som att bli omsprungen kan leda till att jag känner sig ännu tröttare. Det är onekligen så att mycket av kraften kommer från det man har mellan öronen!!