Hawaii Big Island, magiskt, varmt och sjukt dyrt

Fredrik och Mias försenade bagage kom redan dagen efter. Och det blev dessutom levererat ända till fram till boendet vilket ju faktiskt blev väldigt tacknämligt. För när man reser med cykelbagage stöter man på patrull var man än reser... Prova själv att få in cykelväska, resväskor och handbagage i en Renault Megane så förstår ni vad jag menar. Så när man har landat på resmålet gäller det att ha koll på hur man ska ta sig från flygplatsen till boendet med detta berg av bagage.... Som jag skrev i förra inlägget så fick vi otroligt nog in allt i vår hyrbil. Annars hade vi fått köra skytteltrafik eller tagit en sjukt dyr taxi

Jag hade valt att boka resan så att vi hade 6 dagar på ön innan min tävling. Och det var nog tur det, för jag var ganska jetlaggad faktiskt. Det tog några dagar att återhämta sig efter den långa resan. 

Vädret på Hawaii var otroligt konstigt och omväxlande. Temperaturen var minst 30 grader oavsett sol, regn eller moln. Men det var mycket sällan blå himmel i 360 grader på himlen. Där vi bodde, i Waikoloa, var det dock solsäkert. Men det berodde på vilket väderstreck man tittade i. Så ofta var det molnigt på vår balkong men när man gick ut från hotellkomplexet på andra sidan var det soligt. Låter konstigt men så var det flera gånger. 

Big Island är en väldigt glesbebyggd ö och ska jag vara helt ärlig....ganska ocharmig faktisk... En stor motorväg, Queen K Highway, sträckte sig över lavalandskapet så det fanns inte alls några mysiga vägar vid kusten mellan vårt resortområde och Kailua-Kona. Och skulle man till någon strand så fick man köra av Queen K på någon avstickare genom lavalandskapet och ner till havet. 

Hawaii är, som alla säkert vet, en delstat i USA. Men för att reda ut begreppen så består delstaten Hawaii av många öar. Av dessa, faktiskt flera 100 öar, så finns det 8 huvudöar. Och för att krångla till begreppen ännu mer, så går den anrika Ironmantävlingen på den största av öarna som dessutom heter Hawaii. För att skilja den ön från hela delstaten så säger man ofta Big Island Hawaii. Men när triathleter pratar om Ironmanön på Hawaii så säger de flesta "Ironman på Kona". För så heter nämligen distriktet där största delen av tävlingen går. Byn där tävlingens centra ligger i heter Kailua. Och för att förtydliga det ytterligare så heter byn Kailua-Kona om man tittar på kartan. Troligen finns det fler orter eller distrikt med samma namn (verkar som att Hawaiianerna inte är så påhittiga med sina orts- och önamn). Men trots att Hawaii det vill säga "Big Island Hawaii" eller Kona för den delen är den största ön ( ungefär lika stor som Skåne till ytan) så är det inte huvudön. Honolulu är huvudstaden och ligger på den betydligt mindre ön Oahu.

Hawaii Big Island har flera vulkaner som dessutom är aktiva. Och även världens största vulkan , Kilauea som har varit aktiv sedan 1983. Om man är intresserad kan man komma riktigt nära och se ner i kratern. Detta ska man helst göra på kvällen när den glödande lavan syns allra bäst. Vi gjorde aldrig det. Det var faktiskt väldigt långa avstånd och man hade lätt kunnat sitta i en bil en hel dag för att transportera sig. Vi kände inte för det...

Nästa ocharmiga sak med Hawaii var att det var sjukt dyrt. Ett bröd kostade mellan 70-100 kronor och en kopp kaffe på något café kostade lätt 75 kronor. Man fick hålla hårt i dollarna

Men såklart var det alldeles magiskt att komma till Hawaii. Havet var fantastiskt varmt och härligt och naturen var minst sagt spektakulär! Men det bästa med Hawaii var förstå Ironman. Och alla triathleter. 

och dessutom att vi var ett gäng som kände varandra sedan innan. Såååå kul att träffa likasinnade på andra sidan jordklotet.

Utsikten från vår lägenhet med vulkan i bakgrunden

Fortsättning följer...

Ironman World Championship Kona Hawaii. Resan dit

Det tar en stund att flyga till Hawaii....

Vår resrutt var Köpenhamn-Amsterdam-Los Angeles- Big Island Hawaii och den tog ca 24 timmar från det att vi lyfte i Köpenhamn.

Tidig morse i väntan på tåget över Öresundsbron

Den långa flygningen mellan Amsterdam och Los Angeles tog ca 11 timmar och var inte så jobbig som jag hade föreställt mig. Däremot den sista flygningen ut till Hawaii var sjukt jobbig. Mitt huvud var inställt på att "Nu är vi strax framme" men de sista 5 ½ timmarna ut till ön var såååå dryga. Och dessutom var det ett litet och svinkallt plan med sjukt dålig service. 

Under resan mellan Köpenhamn och Hawaii stod tiden stilla i 12 timmar. Så när vi landade på paradisön var det bara torsdagkväll. Vi hade startat vår resa på torsdagsmorgonen så för oss var det fredag morgon (svensk tid) när vi landade.  Flygplatsen var pytteliten och såg ut ungefär som en större kiosk. Allt var i princip utomhus med lite tak här och där. Värmen var enorm. Trots att jag har rest runt mycket i sydostasien och i Europa har jag aldrig upplevt samma intensiva värme. Det var ganska mörkt och det mesta verkade öde. Det fanns bara en liten souvenirbutik öppen.  

En av mina största farhågor var att min cykel inte skulle komma fram. Jag vet att det är många som får sina cykelväskor på villovägar på resan till Hawaii och eftersom jag gärna målar "fan på väggen" så skulle det inte vara konstigt om just min väska skulle hamna på en annan kontinent. Dock hade jag en "Back Up" i form av Mias cykel. Hon och Fredrik skulle också vara på plats. Fredrik skulle också starta och sedan skulle dom resa vidare till Utah för att också tävla i VM Ironman 70.3 (halva distansen) Så Mia hade sin cykel med men skulle alltså inte köra tävlingen.

Men alla våra väskor kom... Tack för det! Dock kom inte Mia och Fredriks väskor. Dom reste med ett annat plan...Men Fredrik hade min cykel som sin "Back Up" plan. Tävlingen i år var nämligen uppdelad på två dagar. så vi skulle inte tävla samtidigt... Damer och en del herrklasser på torsdagen och herrar på lördagen och Fredrik skulle starta på lördagen.

Vi hämtade bilen bredvid flygplatsen och hade egentligen trott att vi skulle behöva köra väskor och cykelväska i omgångar till hotellet. Men hur galet det än låter så lyckades vi få in en cykelväska, tre resväskor, tre handbagage och faktiskt 3 människor i en Toyota (sedanmodell) . Lagligt....? Njaeee kanske inte riktigt...

Fortsättning följer...

Ironman World Championship Kona Hawaii. Förberedelser

2022 har varit ett fantastiskt roligt och händelserikt år för mig så det är med visst vemod jag lämnar det bakom mig. 

Det har varit allt ifrån badrumsrenovering till en kvalplats på Ironman Hawaii och förstås sjukt mycket träningstimmar för att nå ända dit

Men hur gick det då att ta sig till andra sidan jordklotet för att delta i denna åtråvärda och mytomspunna Ironmantävling. Jag kan säga att det var allt annat än lätt. Efter att jag kommit hem från Kalmar följde några veckor av förtvivlan över att planera ihop en resa med boende utan att behöva betala helt hutlösa priser. Jag kan ärligt säga att jag höll på att ge upp.... Jag låg vaken på nätterna och letade boende via Airbnb. Eftersom Kalmar är en av de sista kvaltävlingarna och att det dessutom var dubbelt så många startplatser i tävlingen så var alla vettiga boende redan uthyrda. Så det som fanns kvar var antingen på andra sidan ön eller så kostade det minst 120 000 kronor. 

Efter många timmar av sömnlöshet hittade jag till slut en lägenhet i Waikoloa ca 4 mil norr om Kahliua-Kona där själva tävlingen hålls. En superfin stor lägenhet med både kök, tvättmaskin och ett fint poolområde. 

Det innebar såklart också att vi var tvungna att ha en hyrbil.... Kollektivtrafik på Hawaii finns i princip inte. Så ännu en rejäl kostnad.

Utöver detta var det en massa papper och ESTA visum för 400 kronor för att överhuvudtaget komma in i landet. Dessutom skulle den amerikanska motsvarigheten till Svenska triathlonförbundet ha en avgift för att få delta i tävlingen.

Ärligt talat var jag ganska negativ under tiden mellan tävlingen i Kalmar och tills attvi äntligen kom iväg. Jag var irriterad på Ironmanorganisationen som hade dragit dit 5000 athleter utan att se de problem som uppstod med boende för oss som kvalade sent.

Men när allt till slut var klart såg jag förstås framemot att resa till The Big Island och såklart delta i THE BIG COMPETITION.

Fortsättning följer...