måndag 4 juli 2016

Det börjar närma sig nu

Nu är det bara 5 veckor kvar till jag och Lotta Järnviljan startar i den norska swimruntävlingen Rockman 2016. Det känns som att vi är galna och som vanligt på tok för dåligt förberedda. Men allvarligt talat, hur svårt kan det vara...?10 simningar och 10 löpningar....Jag försöker intala mig gång på gång att vi kommer att klara det! I nästa sekund tänker jag; herregud vi kommer att frysa ihjäl...Hur sjutton klarar man att simma i fjordar som aldrig kommer upp i högre temperaturer än 11 grader?? Jag har medvetet försökt undvika att läsa för många racerapporter men
Lantos racereport har jag läst ett par gånger. Den är väldigt bra skriven men varenda gång jag läser ända fram till slutet så blir jag livrädd. Och jag vet hur duktig simmare den där Lanto är. Frågan är då; är vi tillräckligt bra (läs snabba) simmare? Det kommer att finnas två cut offer (=rep som dras där man inte får fortsätta om man inte har hunnit passera). Den första kommer att vara innan FLÖRLI, som är den trappa på 4444 steg som går upp längs med bergsväggen. Hade det varit den sista etappen hade jag troligen döpt den till Stairway to heaven men nu finns det ytterligare en cutoff och även den kallaste simningen ovanför denna trappa och därför vet jag att trappan kommer att vara Stairway to HELL! I trappan tar man 750 höjdmeter på 1000 m.
Men okey...det är åtminstone en trappa som går rakt upp mot stjärnorna. Och Team 2xL8 ska minsann vara två av dom stjärnorna som passerar mållinjen nere på Flörli brygga när vi varit i helvetet och vänt, SÅ DET SÅ!



onsdag 29 juni 2016

Träna SwimRun

Nu är SwimRun-träningen i full gång och efter några år av utövandet av denna lite spektakulära gren känns det inte så konstigt att kubba runt i våtdräkt och badmössa och plötsligt kasta sig handlöst i vattnet för att simma...MED SKORNA PÅ... Dock finns det fortfarande en hel del som höjer på ögonbrynen och stannar upp och tittar. 

Att träna inför en SwimRuntävling är egentligen inte alls så svårt. Det är bara att träna på att simma och springa och sedan sätta ihop det. Men vad är rätt eller bäst träning kan vara svårt att veta. Ska man träna på springa långt i våta skor och våtdräkt? Eller är simningen viktigast? Springa kan man ju. Hur lägger man upp ett SwimRunpass? Långa simningar och korta löp eller tvärtom? Kanske är det växlingarna som är viktigast att träna på?

Jag brukar tänka att växlingarna är viktiga att träna. Det är bra för att få en snabb teknik i att få alla prylar på plats. Det är väldigt onödig tid att spilla på att behöva stå still och göra detta. ÖtillÖ har 38 växlingar och onödiga minutrar vid varje växling ger mycket tid i slutändan. Nej, är det någonstans lätt att tjäna tid så är det att lära sig ta på badmössan, simglasögonen, snurra in dolmen mellan benen och till sist få paddlarna på händerna under tiden man springer dom sistra metrarna fram till vattnet. Därför är det viktigt att man har praktiska lösningar på utrustningen. Till exempel att paddlarna är lätta att trä på eller eventuellt snurra runt handleden, och att man kan ta på sig badmössan och simglasögonen när man håller sina paddlar, att linan (om man nu väljer att använda det) lätt kan snurras upp från midjan och hakas i sin lagkamrat. Det låter kanske simpelt men bara av att träna sig i vilken ordning det ska göras i underlättar. Prova till exempel hur lätt det är att sätta på sig simglasögonen som man glömt i pannan med simpaddlarna på händerna....

Växlingarna från vatten till land är också viktiga att träna på för att springa så snabbt som möjligt på köldstumma ben och bortdomnade fötter. Klarar man det går det fortare att få tillbaka värmen i benen. Det är inget problem om vattnet håller 20 grader, men när man behöver simma i 12-13 gradigt vatten i 20 minuter med en flytdolme klämd mellan benen så bli dom nerkylda, jag lovar.

Jag tycker att ett relativt enkelt upplägg av ett swimrunpass är hålla sig till klockan och bestämma sig för att simma tex 10 min, springa 10 min, simma 6 minuter, springa 15 min osv osv och hålla på så i 1 timme och 30 minuter. För min del med tanke på kommande Rockman och ÖtillÖ tror jag att vi även bör känna på hur det är att springa ett långpass på 15-20 km efter att ha simmat åtminstone 1500-2000 m. På ÖtillÖ kommer det en halvmara på slutet och då har man sammanlagt simmat drygt 8000 m och sprungit 4,5 mil. Hujedamig.....som krösamaja skulle ha sagt...

Hittills har SwimRun-utrustningen för mig varit lite av "gör om gör rätt" . Man har funnit egna lösningar, fått våtdräkten omsydd med dragkedja fram, testat olika skor, byggt ihop linor med karbinhakar osv osv. Men nu måste jag erkänna att jag har fallit dit.... Jag har gått och handlat en SwimRun-dräkt. Dock inte en 5000 kronors dräkt som jag förmodligen hade tagit sönder i något björnbärsris utan en lite billigare ORCA dräkt. Jag väntar nu med spänning att testa om det är lättare att springa i en dräkt som är framtagen för just SwimRun. Trots att jag fallit för komersen så följer alltid mitt fina lilla SwimRun-etui med till träningarna för att komplettera trasiga gummisnoddar och ersätta karbinhakar. Min lagkamrat på ÖtillÖ skrattade och pekade på mitt egenhändigt ihopplockade etui och jag kände mig som en SwimRun-nörd (som jag förmodligen är...). Dock dröjde det inte länge förrän jag hade lånat ut både karbinhakar och gummisnoddar eftersom behovet uppstod långt innan vi ens hade börjat passet....

Så mitt SwimRun etui kommer att fortsätta åka med för det som inte finns där i är inte värt att ha ;-)

Team 2xL8



fredag 27 maj 2016

Imorns träningsläger på Mallorca

För tredje året i rad har jag varit på IMORN´s träningsläger på Mallorca. Och i år fick jag fortsatt förtroende att vara en av 6 ledare och det kändes förstås väldigt roligt. Vi bodde som vanligt i utkanten av den mysiga byn Port Pollenca så nu har har jag ganska bra koll på vägar, berg, avstånd och inte minst höjdmetrar. För är man på Mallorca, och i synnerhet på den norra delen av ön så handlar det mycket om höjdmetrar. Så på de sena eftermiddagarna (som oftast blev tidiga kvällar), när alla cykelgrupper samlades, i svettiga cykelkläder, över en öl vid poolkanten så var det inte några snitthastigheter man skröt om, utan istället hur många höjdmetrar man hade tagit under dagen. Att ta en "afterbike" och doppa ner trötta ömma cykelben i en kall pool och samtidigt återställa vätskebalansen med en kall öl...det kan man kalla finfin cykling det!! För allvarligare än så behövde det inte vara. Men visst.... ville man vara lite mer seriös så erbjöds det såklart alltid ett Brickpass (löpning efter cyklingen) innan man kom till poolen och tog en öl ;-) .

Det är helt klart den fantastiska cyklingen som gör lägret på Mallorca så speciellt och såklart också den fantastiska gemenskap som IMORN står för.

Tänkte kort berätta lite om några av de rutter som vi cyklade under veckan:

Port Pollenca - Cap de Formentor- Port Pollenca
Ca 4 mil 

Cap de Formentor, och den nordligaste fyren på Mallorca

Galna getter som säkert var helt sockerabstinenta av alla cyklisters rester av kakor, energibars och gel


Ett kaffestopp vid en av Mallorcas vackraste stränder Platja Formentor

Platja Formentor





Port Pollenca- Sa Calobra-Port Pollenca ca 9 mil

Om man kommer till Mallorca för att cykla i berg är Sa Calobra bara ett " måste ". Först cyklar man upp till Coll de Reis 682 möh för att sedan cykla ner till den lilla viken Sa Calobra. Väl där nere sätter man sig och njuter av en Paella eller något annat gott och sedan kommer man på att den enda vägen hem, är samma väg som man tog sig ner på! Det vill säga uppför, med en snittlutning på 7% i hela 9,5 km!! Och har man dessutom ambitionen att cykla snabbare än vad sin närmaste cykelkonkurrent har gjort stigningen på, så får man smaka på paellan många gånger om, vill jag lova!



Vägen till Sa Calobra är troligen en av dom mest spektakulära vägar som finns och jag behöver väl knappast säga att det finns dom som övar sig på köra fort nerför också. Och det kan kosta betydligt mycket mer än svett och energi

Jag och en av Mr IMORN uppe vid Coll de Reis



Gänget som tog sig till Sa Calobra med mig.

Faller en falleralla...tralla lala


Sa Calobra viken

Jag ljög lite om att den enda vägen från Sa Calobra är upp...Det finns en båt också...även kallad "Chickenship"

När man väl är på toppen igen så är självförtroendet det också!


                   Fortsättning följer......