JÄKLA RYGG

Vaknade i lördagsmorse med en rygg som försökte prata med mig. Jag hörde att den sa "-gå och lägg dig igen, du ska inte springa idag!" Om jag lyssnade??? Nej, givetvis inte...? Åkte till Åstorp och sprang Skanneloppet. Det var idiotiskt, men ofta är det så, att ryggen faktiskt blir bättre av löpningen. Men i lördags var det något annat än dom vanliga smärtorna. Så efter löpningen kunde jag inte längre sitta utan fick inta ryggläge för att smärtorna skulle hållas i schack. Tror faktiskt att det är diskbråck. Funderade på att åka in till akuten men eftersom jag inte hade känselbortfall och att jag vet att mina diskar buktar så har jag gett Voltaren en chans. Och idag är det faktiskt bättre. Kan åtminstonde sitta.
Loppet gick naturligtvis dåligt. Det var bara att försöka ta sig runt.
Inte undra på att man börjar fundera på hur snabbt livet kan förändras. Detta är väl förhoppningsvis en ganska lindrig åkomma och jag kommer att bli bra igen. Men från att springa ena timmen till att tvingas ligga nästa timme gör att man börjar tänka....